fredag 21 oktober 2016

IT-relaterad brottslighet ­– en utmaning för rättsväsendet

  
Det är välkänt att samhällsutvecklingen genererar och formar brottslighet i högre grad än vad den direkta kriminalpolitiken förmår påverka den. Historiska exempel är 1800-talets och det tidiga 1900-talets genomgripande omvandling med industrialisering och urbanisering, förkortade avstånd och ökad rörlighet genom utbyggda kommunikationer, den allmänna tillgången till bil från 50-talet och framåt, explosionen av konsumtionsvaror under 1900-talets andra hälft, av- eller omregleringar av valutahandel och finansmarknader, Östblockets kollaps, introduktionen av mobiltelefon etc. Nu är det inte minst internet, med alla dess möjligheter, som står i förgrunden. Regeringen gav 2015 därför BRÅ i uppdrag att utreda den it-relaterade brottslighetens och rättsväsendets förmåga att utreda brott med it-inslag. Nu föreligger resultatet: BRÅ rapport 2016:17, IT-inslagen i brottslighet och rättsväsendets förmåga att hantera dem.

Vad är it-relaterad brottslighet? BRÅ använder en definition som säger att it-relaterade brott är något av följande:

·      * it är målet och en förutsättning för brottets genomförande, t ex dataintrång;
·      * it är medlet och har understött brottet, t ex genom att ett socialt forum använts för att hota någon;
·      * it kan, utan att vara mål eller medel, ha beröring med brottet, t ex genom att digitala spår har lämnats som kan användas i utredningssyfte.

Det säger sig därmed självt att it-inslagen är både omfattande och mångskiftande. Brott som särskilt ökat sedan 2006 är olika typer av bedrägeribrott och hot/ofredande. En annan slags ökning avser brott som filmats av övervakningskameror. It-inslagen har också inneburit stora förändringar för det brottsutredande arbetet, med allt från beslagtagande av mobiltelefoner, inhämtning och analys av information från mobilmaster, undersökning av hårddiskar med krypterat innehåll, tidskrävande förfaranden för att inhämta uppgifter som finns lagrade på utländska servrar etc. Den it-forensiska verksamheten är med andra ord under hårt tryck.

Hur ser rättsväsendets resurser och kompetens ut? BRÅ har genom enkäter till och intervjuer med bl.a. åklagare, polisiära förundersökningsledare och civilanställda it-tekniker undersökt läget. Resultaten är minst sagt nedslående. Det brister ifråga om teknisk utrustning, system, organisation och ledning. Och det finns alarmerande brister ifråga om kompetens. 9 av 10 polisiära förundersökningsledare saknar it-relaterad utbildning. 5 av 10 operativa åklagare saknar samma sak. Civilanställda it-undersökare anger att de har mycket hög arbetsbelastning; till följd av mängden ärenden, men också på grund av dålig beställarkompetens hos åklagare och polisiära förundersökningsledare samt att deras kompetens används ineffektivt. Den generellt låga nivån på it-kompetens gör att specialisterna ofta får göra sådant som de är överkvalificerade för.

Det finns med andra ord ett akut utbildningsproblem, både ifråga om grundutbildning och fortbildning. Det är en fråga som regeringen nu måste ta sig an och lyfta in i utformning av den nya framtida polisutbildningen (se SOU 2016:39 Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning).









1 kommentar:

  1. Vilken rolig och välunderbyggd blogg! Kan du inte ordna ett epost-utskick för varje uppdatering du gör? Så att man inte missar något. David Wästerfors

    SvaraRadera