Ungdomsvåld – vad vi vet och vad vi bör veta

Efter den förhärjande skolskjutningen på Sandy Hook-skolan i Newton, Connecticut i december 2012 – då 20-årige Adam Lanza dödade 20 barn och 6 anställda, sin mor och sig själv – tillsatte det nationella forskningsrådet i USA (NSF) en kommitté med uppdrag att sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget om ungdomsvåld. Gruppen bestod av 14 experter från olika vetenskapliga discipliner, och den leddes av professor Brad Bushman. Kommitténs rapport publicerades 2013, och nu har deras resultat sammanställts i en artikel i American Psychologist, 2016, Vol. 71, No 1: 17 – 30, Bushman, Brad et al. Youth Violence: What We Know and What We Need to Know. I artikeln behandlas de två mest uppmärksammade våldsformerna i USA: gatuvåld och skolskjutningar. Med ungdomar avser kommittén personer mellan 15 – 24 år.

Om man snabbt vill få en mycket god resumé av det vetenskapliga kunskapsläget gällande ungdomsvåld, då är detta artikeln man ska läsa. Visserligen handlar det om ungdomsvåld i USA, men fenomenet är till övervägande del av generell karaktär (gäller åtminstone för den ”rika världen”).

Forskarna sammanfattar kända risk- och skyddsfaktorer och lämnar därefter rekommendationer om verksamma åtgärder. När det gäller de förstnämnda behandlas faktorer som familjeförhållanden, neuro-biologiska störningar, skolprestationer, personlighetsdrag, exponering för mediavåld, vapentillgång, alkohol- och narkotikamissbruk, social exkludering, fattigdom och social misstro samt psykisk sjukdom. Anmärkningsvärt i deras genomgång är den entydiga slutsatsen om mediavåldets negativa effekter. Ställningstaganden i denna fråga går annars ofta isär. De betonar här särskilt den nedåtgående spiral som inträder när aggression, social exkludering och exponering för mediavåld samverkar. Preventionsinsatserna handlar i mångt och mycket om att intervenera, påverka och förändra de identifierade riskfaktorerna. Härutöver framhålls program för träning av självkontroll och utveckling av sociala kompetenser samt insatser som möjliggjorts av den digitala tekniken: uppbyggnad av ”early-warning.systems” med hjälp av algoritmer som spårar misstänkt kommunikation på nätet och avlyssning av gängmedlemmar och villkorligt frigivna i syfte att förhindra våldsbrott. Till denna kategori hör kanske också den polisiära strategin med inriktning på geografiska ”hot spots”, som visat sig ha god effekt när det gäller minskning av narkotikabrott och ordningsstörningar.

Beträffande skolskjutningar betonar forskargruppen särskilt vapentillgången (försvåra åtkomsten av legala skjutvapen), mediavåld, hälso- och sjukvårdens (barnpsykiatrins) uppgift att uppmärksamma självmordstendenser parade med tankar på mord, familjeförhållanden samt skol- och samhällsklimatet.

Tabellen nedan visar nyckelaspekter för de två olika typerna av ungdomsvåld.

Some Major Descriptive Differences Between Street Shootings and School Shootings

Street shootings                                                                                      School shootings

Less rare	Extremely rare
Concentrated in inner cities	Concentrated in rural towns and suburbs
Non-White offenders overrepresented	Mostly White offenders
Guns usually obtained from illegal gun market	Guns often obtained from family members who purchased them legally
Preferred weapon is a handgun	Often multiple guns used, including semiautomatic rifles with high capacity magazines
Many recidivist violent offenders	Uncommon recidivist violent offenders
History of discipline problems common	History of discipline problems uncommon
Co-offending typical	Solo offending typical
Prior criminal victimization common	Prior criminal victimization uncommon
Suicide combined with homicide uncommon	Suicide and homicide very common
Victims mostly of same sex and race (often African American males)	Mixed-sex male and female but same race
Victimization of family members highly unusual	Victimization of family members can occur prior to the school shooting
Mostly from low income families	Mostly from middle class families
Substance use common	Substance use uncommon
Treatment of mental illness uncommon	Treatment of mental illness uncommon, but some symptoms of mental illness may be present
Generally below average in academic achievement	Generally average, or above, in intellectual functioning and academic achievement
Generally personally know someone who has killed or been killed before	Generally do not personally know anyone who has killed before
Avoid media attention for shootings because they don’t want to be caught and prosecuted	Seek media attention for shootings

Källa: Bushman et al. (2016) s 30.

De som vill ha fördjupning om skolskjutningar – även omfattande Europeiska fall – rekommenderas att ta del av Böckler, Nils et al. (eds.) (2013) School Shootings. International Research, Case Studies, and Concepts for Prevention. New York: Springer