tisdag 23 maj 2017

Varför begår människor brott?


Fler än Oskar Engdahl, docent i sociologi vid GU, och jag har ställt denna fråga och funderat över svaren. Men eftersom vi tillsammans ägnat ca femtio yrkesår åt att ta reda på vad samhälls- och beteendevetenskaperna säger om kriminologins grundfråga, har vi samlat våra rön om de mest inflytelserika teorierna i en nyutkommen bok (Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga, Lund: Studentlitteratur).

De teorier vi skärskådar handlar om:

-       anomi och sociala påfrestningar
-       social inlärning av kriminellt beteende
-       social kontroll och social desorganisation
-       samhällsreaktionens betydelse
-       rationella val, rutinaktiviteter och den fysiska miljöns utformning
-       sociala konflikter och maktförhållanden.

Varje teori presenteras först i sin ursprungliga version, följt av en granskning av framgångsrika vidareutvecklingar. Vi ägnar utrymme åt besvärande invändningar och redogör för och diskuterar teoriernas giltighet utifrån de kritiska utvärderingar som gjorts. Med en särskild ingångsvinkel betonar vi teoriernas uppbyggnad. Vilka nyckelbegrepp används och utvecklas och hur ser förklaringarna ut – hur och vad klargör de?

I ett avslutande kapitel jämförs och diskuteras likheter och skillnader mellan teorierna. Läsaren får därmed verktyg för att själv beakta styrkor och svagheter, vilket förhoppningsvis gör det möjligt att välja en lämplig teori för att på egen hand gå vidare med grundfrågan – varför begår människor brott?

Om du vill bekanta dig med boken, provläsa ett avsnitt och beställa ett ex. – gå in på:


tisdag 9 maj 2017

Amerikanska kriminologiförbundet kritiserar Trump

Det amerikanska kriminologiförbundets verkställande utskott har i en kommuniké riktat skarp kritik mot kriminalpolitiska beslut som fattats av president Trump och hans regering. Genomgående anser förbundet att den nya administrationen negligerar etablerad vetenskaplig kunskap. Det är särskilt tydligt inom fyra områden (här följer ett utdrag i översättning).

1)   Immigranter svarar inte för merparten av de brott som begås i USA

Hundra år av amerikanska forskning om immigration och brottslighet visar att koncentrationer av immigranter minskar brottsligheten på områdesnivå – ett faktum som går under namnet re-vitaliseringstesen. Samma sak kan noteras på individnivå: immigranter är betydligt mindre benägna att begå brott än icke immigranter. Dessa välkända förhållanden negligeras när Trump och hans regering pekar på uppmärksammade brott som begås av illegala immigranter och menar att dessa är uttryck för en rådande norm. Denna felaktiga uppfattning underbygger en rad beslut som stämplar immigranter som brottslingar och som hotar städer som inte verkställer nya federala avvisningsdirektiv med indragna bidrag.

2)   De föreslagna inreseförbuden är inte empiriskt berättigade och de riktas mot fel länder

Det finns inga empiriska belägg som motiverar inreseförbud för medborgare från sex länder med muslimsk majoritetsbefolkning i syfte att motverka terrorism. Ingen som begått terrorbrott i USA sedan 11 september 2001 har varit medborgare i Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien eller Jemen. Varje jihadist som sedan detta datum utfört dödliga attacker i USA har varit amerikanska medborgare eller haft legalt uppehållstillstånd. De tre länder från vilka de mest dödsbringande terroristerna har kommit – Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten – finns inte på listan över länder med inreseförbud.

3)   USA är inte mitt uppe i en nationell brottsvåg

Nivåerna av våldsbrott och egendomsbrott i USA har sjunkit under åtminstone 25 år. Många kriminologer har refererat till denna post-1990-talsperiod som ”den stora brottsnedgången”. Det är sant att vissa städer under 2015 hade kraftiga ökningar av dödligt våld, men de är inte representativa för det nationella mönstret eftersom mordfrekvensen generellt ligger signifikant lägre än 1990-talets toppnivåer. När det gäller våldsbrott i stort säger prognoserna att våldsbrotten i USAs 30 största städer kommer att öka något under nästa år, men trots det kommer nivåerna att vara i närheten av de lägsta på 30 år. Det faktum att USA numera är ett tryggare samhälle än det var på 1990-talet ignoreras när Trump bemyndigar federala myndigheter att prioritera kampen mot en brottsvåg som faktiskt inte existerar.

4)   USAs regering spelar en viktig roll för att reformera polisen

Den amerikanska regeringen har spelat en avgörande roll i de senaste decenniernas reformering av polismyndigheterna. Den förre presidenten Barak Obama inrättade mot bakgrund av polisvåldet mot afro-amerikaner en särskild arbetsgrupp. Deras rapport innehåller en rad empiriskt förankrade förslag som syftar till att förbättra polisarbetet, återupprätta förtroendet för polisen och garantera polisers säkerhet och trygghet. Därtill kommer att regeringen särskilt har ingripit i städer som har ett sedan länge etablerat mönster av polisdiskriminering och polisvåld. Ett verktyg i detta arbete har varit s.k. samtyckesbeslut som öppnar upp för långvarigt och systemomfattande reformarbete, inklusive finansiering av åtgärderna. När den nytillträdde justitieministern Jeff Session avfärdar dessa samtyckesbeslut är risken stor att han i strid med forskningsresultat signalerar – både till polisen och till allmänheten – att problemen inte är systemiska utan ett tecken på ”ett fåtal ruttna äpplen”. Ett tillbakadragande av samtyckesbesluten riskerar att underminera pågående polisreformer och rasera svåruppnådda framgångar som många polischefer stöder.

Kriminologiförbundet betonar att brottsbekämpningen ska bygga på vetenskap, och de understryker att valda företrädare på alla nivåer har ett ansvar att stödja en offentlig politik som är evidensbaserad och som främjar opartiskhet, jämlikhet och rättvisa. De varnar för åtgärder som på grund av sin ovetenskaplighet inte bara riskerar att vara ineffektiva, utan som också riskerar att framkalla cynism och missnöje med rättssystemet. En sådan följdverkan är skadlig för medborgarna, för rättssystemets representanter, och för andra utövare av social kontroll. De varnar särskilt för återupplivningen av gamla recept, typ ”war on drugs” och ”get tough” och liknande ”law and order” – tillslag. Forskningen visar att åtgärder enligt dessa recept leder till många oavsedda problem för familjer, barn, rättssystemets anställda och andra institutioner. Kriminologförbundet förespråkar ett rättssystem som erkänner de skadliga verkningarna av drakoniska straff och som verkar för gynnsamma återinträdes- och integrationsprogram. Undertecknarna avslutar med att framhålla att kriminologin under årens lopp utvecklat mycket kunskap om hur brottsligheten kan minskas, hur polisarbetet kan göras smartare och hur straffen kan utformas mer effektivt. De uppmanar president Trump och hans regering att använda sig av denna kunskap för att utveckla en kriminalpolitik som främjar rättvisa nationellt såväl som utomlands.

Uttalandet är undertecknat av 19 ledande amerikanska kriminologer