Fler än Oskar Engdahl, docent i sociologi vid GU, och jag
har ställt denna fråga och funderat över svaren. Men eftersom vi tillsammans
ägnat ca femtio yrkesår åt att ta reda på vad samhälls- och
beteendevetenskaperna säger om kriminologins grundfråga, har vi samlat våra rön
om de mest inflytelserika teorierna i en nyutkommen bok (Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar
på kriminologins grundfråga, Lund: Studentlitteratur).
De teorier vi skärskådar handlar om:
-
anomi och sociala påfrestningar
-
social inlärning av kriminellt beteende
-
social kontroll och social desorganisation
-
samhällsreaktionens betydelse
-
rationella val, rutinaktiviteter och den fysiska
miljöns utformning
-
sociala konflikter och maktförhållanden.
Varje teori presenteras först i sin ursprungliga version,
följt av en granskning av framgångsrika vidareutvecklingar. Vi ägnar utrymme åt
besvärande invändningar och redogör för och diskuterar teoriernas giltighet utifrån
de kritiska utvärderingar som gjorts. Med en särskild ingångsvinkel betonar vi
teoriernas uppbyggnad. Vilka nyckelbegrepp används och utvecklas och hur ser förklaringarna
ut – hur och vad klargör de?
I ett avslutande kapitel jämförs och diskuteras likheter och
skillnader mellan teorierna. Läsaren får därmed verktyg för att själv beakta styrkor
och svagheter, vilket förhoppningsvis gör det möjligt att välja en lämplig
teori för att på egen hand gå vidare med grundfrågan – varför begår människor
brott?
Om du vill bekanta dig med boken, provläsa ett avsnitt och
beställa ett ex. – gå in på:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar