Positiva utvecklingsinslag i socialt utsatta områden

BRÅ har nyligen på regeringens uppdrag granskat utvecklingen av brottsutsatthet, trygghet och förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden, jämfört med andra urbana områden. (Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö. Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen, BRÅ-rapport 2017:7). I uppdraget ingick att särskilt beakta skillnaderna mellan män och kvinnor.

I rapporten konstateras att det saknas en etablerad definition av vad som menas med socialt utsatta områden. Innebörden är därför ofta redan från start oklar, och beroende på hur begreppet avgränsas och används får man beskrivningar som framhåller olika förhållanden och tillstånd. Det är till exempel inte ovanligt att höga nivåer av brottslighet och otrygghet ingår i själva definitionen av socialt utsatta områden. Det är direkt olämpligt om syftet med undersökningen är att beskriva förekomst och nivå av dessa fenomen i jämförelse med andra områden. BRÅ har därför valt en annan indelningsgrund och utgått från socio-ekonomiska och demografiska kriterier: inkomstnivå, uttag av försörjningsstöd och andel unga vuxna (16 – 30 år). En annan skillnad är att BRÅ baserat undersökningen på områdesindelningen SAMS (Small Areas of Market Statistics) som utgörs av kvarter eller bostadsområden i mer tätbefolkade områden (och av valdistrikt i glesbygdsområden). Totalt finns det ca 9 2000 SAMS-områden i landet. Glesbygdsområdena har exkluderats genom att urvalet begränsats till SAMS-områden i kommuner med minst 10 000 invånare. En fördel med att utgå från de relativt små SAMS-områdena är att det medger analys av skillnader inom större geografiska områden som klassificeras som socialt utsatta, exempelvis stadsdelar. (Forskning från bl.a. Rosengård i Malmö visar att skillnaderna mellan kvarter och bostadsområden inom stadsdelen är betydande.)

Utifrån de tre nämnda kriterierna (inkomstnivå, försörjningsstöd, åldersstruktur) har BRÅ skapat ett index för socialt utsatta områden (SUO-index). Det är helt enkelt de 10 % av landets urbana SAMS-områden som kännetecknas av lägst medianinkomst, högst uttag av försörjningsstöd och störst andel unga vuxna. Det handlar om sammanlagt 386 områden med 6,7 % av den vuxna befolkningen i riket.

BRÅ har med avseende på dessa socialt utsatta områden analyserat resultaten från NTU för åren 2005 – 2016. Jämfört med övriga urbana områden är respondenterna i socialt utsatta områden i högre grad unga vuxna, en större andel har utländsk bakgrund och fler bor i flerfamiljshus. Dessutom är svarsfrekvensen genomgående lägre (en osäkerhetsfaktor som bör beaktas vid tolkningen av resultaten). Det ska också påpekas att NTU belyser brottsutsatthet enligt rättssystemets indelningsgrund (misshandel, hot, stöld etc.) medan beskrivningarna av brottsligheten i socialt utsatta områden ofta handlar om sociala aspekter såsom gängkriminalitet, social oro, skrämsel, påtryckningar och utpressning.

Några resultat i urval

Utsatthet för våldsbrott (misshandel, hot och personrån)

Högre nivå i SUO, men en minskning över tid med 1,2 %. Nivån är mer konstant i övriga urbana områden. Det noteras en större minskning för män i SUO (minus 2,2 %), medan utsattheten för kvinnor ligger på i stort samma nivå 2015 som 2005.                 

Utsatthet för egendomsbrott (bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld)

Högre nivå i SUO, men minskning över tid, både i SUO och övriga urbana områden. Från 2006 till 2015 har andelen utsatta i SUO minskat med 2,6 %.

Otrygghet vid utevistelse i boendeområdet sen kväll

Påtaglig skillnad mellan kvinnor i SUO och kvinnor i övriga urbana områden: 23 % fler som uppger otrygghet i SUO år 2016. Utvecklingen över tid följder dock samma mönster, dvs. en trend av minskad otrygghet (minskning med 4 % i både SUO och övriga urbana områden mellan 2006 och 2016). Även stora skillnader mellan män i SUO och övriga urbana områden: 22 % med upplevd otrygghet i SUO mot 9 % i övriga urbana områden år 2016.

Oro (ganska/mycket ofta) för överfall/misshandel

Stadig minskning för kvinnor i SUO och övriga urbana områden fram till 2015, då en markant ökning registrerades (37 % med oro i SUO och 24 % i övriga urbana områden). Skillnaden mellan män i olika områden är mindre (13 % med oro i SUO mot 9 % i övriga urbana områden år 2016).

Otrygghetens påverkan på livskvalitet

Minskad andel kvinnor som uppger påverkan mellan 2006 och 2015, både i SUO och i övriga urbana områden, men en markant ökning registrerades 2016. För män har nivån legat stabil i SUO (16 %), medan andelen män som påverkats i övriga urbana områden har ökat från 9 % år 2006 till 13 % år 2016.

Förtroende för polisen

Förtroendet för polisens sätt att bedriva sitt arbete är något lägre i SUO än i övriga urbana områden. Vid den senaste mätningen (2016) var andelen dock större i SUO (61 %) än i övriga urbana områden (60 %). I SUO har förtroendet över tid ökat mer (med 9 %) jämfört med övriga urbana områden (med 5 %) under perioden 2006 till 2016.

I BRÅ-rapporten beskrivs och analyseras utvecklingen över tid (2005 – 2016), vilket är en klar fördel jämfört med rapporter som exempelvis polisens (NOA:s) rapport (2015) om särskilt utsatta områden, som beskriver förhållandena vid en given tidpunkt (jfr även den lokala rapporten ”Särskilt utsatta områden i Göteborg”). BRÅ:s rapport påvisar positiva utvecklingsinslag, exempelvis när det gäller brottsutsatthet och förtroende för polisen. Utvecklingen ifråga om oro och otrygghet är på grund av den sista mätningens höga värden mer svårbedömd. Om denna uppgång är ett trendbrott med höga nivåer att vänta under kommande år, eller visar sig vara en tillfällig uppgång, återstår att se.

Slutligen ska nämnas att de kommuner som har SAMS-områden med högt SUO-index i Polisregion Väst är Borås, Göteborg, Halmstad, Härryda, Mölndal, Skövde och Trollhättan.