tag:blogger.com,1999:blog-85303036323303908512024-03-05T07:58:20.676+01:00KriminologipostenSven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi
Jag skriver för att förmedla forskningsbaserad kunskap om kriminologiska frågor.
Jag vill invända mot och anföra motskäl till de rena lögner, faktoider, kategoriska förenklingar och inskränkta tyckanden som florerar i debatten om brottslighet, brottslingar och kriminalpolitik.
Jag publicerar inlägg periodiskt.
Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.comBlogger132125tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-9606416458195661632024-02-26T14:45:00.000+01:002024-02-26T14:45:49.222+01:00Problematisk rapport om gängkriminaliteten<p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">I juni 2023 meddelade polisen och regeringen att det fanns 30 000 gängkriminella i Sverige. 9 000 utpekades som aktörer i kriminella nätverk, medan 21 000 kategoriserades som medmisstänkta, dvs. avsåg personer utanför nätverken som på olika sätt och i olika grad misstänktes ha medverkat i gängkriminellas brott.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Nu, i februari 2024, kungör polismyndigheten som svar på ett regeringsuppdrag att det finns 62 000 i de gängkriminella sammanhangen. Av dem räknas 14 000 som aktiva nätverkskriminella och 48 000 personer bedöms ha kopplingar till personer inom nätverken, antingen genom kontakter och/eller som medmisstänkta. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Hur är det möjligt med en så kraftig ökning av både aktiva gängaktörer och gängkopplade kontakter på lite drygt ett halvår? Och därtill under en period då Tidöpartierna gasat för fullt för att genomdriva sitt brottsbekämpande paradigmskifte. Svaret är att man har vidgat urvalsramen för vilka som ska inräknas och förlängt beräkningsperioden för inkluderingen. År 2023 räknade man på det senaste årets personuppgifter i den s k cylindermodellen (lokala polisområden) plus medmisstänkta under samma period. Nu räknar man på perioden 2021 - 2023 med cylindermodellen som huvudmaterial plus underrättelsedata från Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten, plus ytterligare underlag i form av bl.a. avkrypterade chattar. År 2023 räknade man kopplingar baserat på medmisstänkta enligt misstankeregistret. Nu beräknar man kopplingar i huvudsak utifrån underrättelsedata. Förlängd beräkningsperiod och ett större urval ger förstås en antalsmässig ökning.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Man kan undra varför polismyndigheten gjort dessa ändringar. Ett svar är att man beträffande aktiva aktörer vill få en bredare bild genom att inkludera individer som främst är verksamma på nationell och internationell nivå. Varför man utvidgar kretsen av till nätverken kopplade individer - utan redovisad misstanke om gemensam brottslighet - är höljt i dunkel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Enligt polismyndighetens rapport till regeringen föreslås den här beräkningsmodellen ligga till grund för framtida lägesrapporter. Det är ett förslag som väcker kritiska frågor av principiell art. Låt oss börja med den definition som ska avgränsa kunskapsobjektet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Vad är ett kriminellt nätverk? Enligt polisrapporten används ”… begrepp som ’gängkriminalitet’, ’organiserad brottslighet’, ’kriminella miljöer’ och ’kriminella nätverk’ ofta synonymt för att beskriva brottslighet som innebär någon form av samverkan inom en struktur. Avsaknaden av en definition av ’kriminella nätverk’ innebär att bedömningar av antalet personer i de kriminella miljöerna varierar beroende på sammanhang, och på hur underlag sammanställs.” (s. 2) I den aktuella rapporten definieras ”kriminella nätverk” som alla samarbeten inom ramen för vad som bedöms utgöra organiserad brottslighet på lokal, nationell eller internationell nivå. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Man kan undra över denna cirkeldefinition (kriminella nätverk = organiserad brottslighet = kriminella nätverk = ….) och varför polismyndigheten inte använder EU:s etablerade definition av organiserad brottslighet. Denna innefattar elva kriterier varav fyra är obligatoriska: a) samarbete mellan fler än två personer; b) lång eller obegränsad utsträckning i tiden; c) misstanke om allvarliga kriminella handlingar; d) strävan efter vinning och/eller makt. Det finns också en annan användbar EU-definition om vad som utgör en kriminell organisation: ”en strukturerad sammanslutning, som har inrättats under en tid, av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå brott som bestraffas med frihetsberövande eller en frihetsberövande säkerhetsåtgärd på maximalt minst fyra år eller en strängare sanktion, för att direkt eller indirekt erhålla ekonomiska eller materiella fördelar". En särskild poäng med EU-definitionerna är villkoren om ”misstanke om allvarliga kriminella handlingar” och ”handlar i samförstånd för att begå brott”. Mer om detta senare.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Det huvudsakliga underlaget för den aktuella lägesbeskrivningen utgörs av lokala underrättelsedata strukturerade enligt cylindermodellen. Om denna modell sägs följande i en pm. från polismyndigheten 2023: ”Cylindermodellen beskriver inte något om de kriminella samverkansformer som förekommer. Begrepp som gäng, nätverk, släktbaserade nätverk, självmarkerande grupper eller gäng är inte att jämställa med cylinderaktörer. En cylinder kan innehålla aktörer som nyttjar olika samverkansformer. Man ska därför inte exempelvis jämställa antalet cylinderaktörer med antalet ’gängkriminella’.” Detta besked hindrar dock inte myndigheten från att i huvudsak basera sin aktuella lägesbild över ”aktiva gängkriminella i Sverige” (plus individer med koppling till gängkriminella) på just denna för ändamålet olämpliga datakälla.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Låt oss titta lite närmare på cylindermodellen. Det är ett verktyg och en metod för att beskriva och analysera kriminella miljöer i landets lokalpolisområden, med fokus på förhållanden i socialt utsatta områden. Men identifierade personer inkluderas inte enbart på grund av känd och aktuell brottslighet utan också beroende på utåtagerande och normbrytande beteende som i sig inte behöver vara lagstridigt. Så här ser indelningen i aktörskategorier ut: A = äldre kriminella med förankring i boendemiljön, B = kriminella aktörer i boendemiljön (utförare), C = utåtagerande i boendemiljön (tonåringar/ungdomar) och D = riskgrupper i boendemiljön (barn). Summerat på nationell nivå för 2023 rör det sig om 10 369 individer, varav 10 % tillhör A-kategorin, 39 % B-kategorin, 31 % C-kategorin och 20 % D-kategorin. Det innebär att drygt hälften av de inräknade utgörs av tonåringar/ungdomar och barn som inte primärt är kriminella, men som kvalificeras på grund av utåtagerande och normbrytande problembeteende. De bråkar och stör, uppträder hotfullt, brukar narkotika och i de fall de begår brott handlar det främst om skadegörelse, tillgreppsbrott, hot och våld, narkotikabruk etc. Jag vill påstå att det inte hör till vanligheterna att inkludera unga och barn med denna problembild i skattningar av aktörer inom kriminella nätverk / organiserad brottslighet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Den framtagna lägesbilden basera som sagt primärt på polisiära underrättelsedata. Sådana data är förstås betydelsefulla för polisens möjligheter att bekämpa grov brottslighet, särskilt den typ som uppträder i organiserad form. Och det hör till tingens ordning att de är sekretessbelagda. Men det är en annan sak om samma data ska besvara frågor om de kriminella nätverkens omfattning och karaktär, och när sekretessbelagd information omvandlas till någon slags officiell statistik om sakernas tillstånd i landet. I synnerhet med tanke på att frågor och svar är politiskt laddade och för att resultaten kommer att läggas till grund för politiska inriktningsbeslut och resursallokering. För att inte tala om den s k Sverigebilden. Då behövs data som är tillförlitliga i betydelsen att de mäter det som rimligen ska mätas, nämligen kriminella nätverk / organiserad brottslighet bestående av personer som är föremål för misstanke om allvarliga kriminella handlingar, personer som agerar i och genom samarbete mellan fler än två personer, där samarbetet inte är tillfälligt utan har en viss varaktighet och som kännetecknas av strävan efter ekonomisk vinning och/eller makt (för att använda de obligatoriska villkoren i EU:s definition). Sådana data behöver också vara redovisningsbara (i anonymiserad form) och därmed kontrollerbara och uppföljningsbara. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Vi lever i en tid när den svenska statsmakten har bestämt sig för att bekämpa allvarlig brottslighet med extraordinära och okonventionella metoder. Frågan är om det också måste innebära att kartläggningen av problemets omfattning och karaktär ska göras med okonventionella och tvivelaktiga data och metoder. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><u><span style="font-size: 13pt;">Källhänvisningar:<o:p></o:p></span></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Gerell, Manne m.fl. (2020) Att vända utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet, kap. 8, Malmö Universitet<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Justitiedepartementet, Ju2023/01941, Uppdrag att lämna en lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 13pt;">Nationalencyklopedin,</span></i><span style="font-size: 13pt;"> organiserad brottslighet. http://www-ne-se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/organiserad-brottslighet (hämtad 2024-02-25)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige, februari 2024.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;">Polismyndigheten, Cylindermodellen - information, PM 2023-0928, Diarienr A106.068/2023.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13pt;"> </span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-70767926440748897302024-02-11T16:25:00.004+01:002024-02-11T16:25:54.638+01:00Kan RICO knäcka gängen?<p> </p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Socialdemokraterna har som bekant lovat att vända på varje sten för att knäcka gängen. En av stenarna är införandet av en svensk version av den amerikanska lagen RICO (Racketeer Influenced and Corrupt Organization Act), på svenska lagen om brottsliga organisationer och korruption. Även SD har flaggat för en sådan import. RICO infördes 1970 i syfte att komma åt anstiftarna och förmånstagarna inom den organiserade brottsligheten, eller egentligen överhuvudena inom de 24 familjer med italienskt ursprung som utgjorde kärnan av dåtidens amerikanska maffia (cosa nostra). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">RICO är en omfattande och komplicerad federal lag som också finns i vissa delstatliga versioner (mini-RICO). Den tar sikte på individer, legala företag och organisationer samt informella konstellationer som anstiftar eller utför brott i syfte att gynna en viss krets av intressenter och som på grund av brottens omfattning, intensitet och verkan ses som systemhotande. Lagen omfattar en stor mängd specifika brott, t ex mord, utpressning, mordbrand, illegalt spel, narkotikahandel, bestickning, hot m.m. Egentligen omfattas de flesta brott, förutsatt att de utförs med systematik och är samhällsskadliga (hotar legala värden och intressen). RICO är också komplicerad i ett annat avseende. Den omfattar både straffrättsliga och civilrättsliga regleringar, vilket gör att den används för både offentliga åtal och civilrättsliga skadeståndsprocesser, där käranden består av fysiska och juridiska personer som drabbats av samhällsskadlig brottslighet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">RICO innebar ett svårt slag för den familjeorganiserade maffian. Inte minst för att den möjliggjorde insatser och åtal över delstatsgränserna och för att den var inriktad på brottsmönster och toppfigurer som verkade bakom scenen. Men framgången berodde även på andra samtida innovationer och lagar, exempelvis storsatsningen på elektronisk avlyssning, vittnesskyddsprogram, hemlig infiltration och systemet med “plea bargaining”, dvs. förhandlingar mellan åklagare och misstänkta om åtalseftergift och strafflindring i utbyte mot information. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Men det var inte bara den straffrättsliga offensiven som slog hårt. Jacobs (2020) framhåller en rad strukturella förändringar: en åtminstone partiell legalisering av spelmarknaderna i många delstater, en kraftig tillbakagång för de fackliga förbundens ekonomi och makt och därmed en av maffians födkrokar (på 1950-talet var den fackliga anslutningsgraden bland arbetare 35 % mot ca 6,5 % under 2010-talet), ökande konkurrens från andra grupperingar om narkotikamarknaden (t ex latinamerikanska karteller), den italienska invandrargruppens successiva integration i det amerikanska majoritetssamhället (inga “Little Italy”-distrikt i storstäderna och därmed färre fattiga tonårspojkar att rekrytera för de smutsiga jobben). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Efterhand har RICOs tillämpningsområde - efter HD-avgöranden - expanderat kraftigt, och idag handlar det om allt från våldsamma gatugäng till åtal mot ex-president Donald Trump och hans medhjälpare för att med påtryckningar ha försökt manipulera valresultatet i Georgia till sin egen fördel. Mellan dessa ytterligheter har vi en lång rad av fall med korrupta förtroendevalda och myndighetsutövare på olika nivåer och processer (straff- och civilrättsliga) mot företag och företagsledare för ekonomisk brottslighet (white-collar crime). Lagen aktualiseras också i bekämpningen av inhemska högeretxrema terroristgrupper.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">RICO är en omdebatterad och kontroversiell lag. Den anses vara vag och komplicerad och därmed potentiellt rättsosäker i delar av sin tillämpning. Kritiken mot lagen har framför allt gällt vagheten, möjligheten att utdöma långa och grymma straff (t ex ovillkorliga livstidsstraff för gärningspersoner under 18 år), proportionaliten mellan misstänkt brottslighet och beslagtagna tillgångars värde, frågan om rätt till juryrättegång vid beslut om konfiskering och risken för etnisk diskriminering när RICO tillämpas mot gatugäng.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">När socialdemokraterna nu pläderar för införande av en svensk variant av Rico behöver man precisera vilka delar som är intressanta och möjliga att överföra till vår svenska rättsordning. Huvudfrågan att ställa är vilka inslag som skulle göra verklig skillnad, dvs vad har RICO som svenska lagstiftning idag saknar? Såvitt jag kan bedöma skulle det främst handla om att bygga åtal på mönster av anstiftan eller utförande av brott som sammantagna kan klassificeras som systemhotande (hot mot demokratin, rättssamhället, myndighetsutövningen, legal affärsverksamhet mm). Kopplat härtill finns också frågan om att straffbelägga tillhörighet till illegala organisationer och nätverk. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><u><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Litteratur<o:p></o:p></span></u></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">James B. Jacobs (2020) The Rise and Fall of Organized Crime in the United States. Crime and Justice, Vol. 49/ 17-67.</span></span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="p2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">Congressional Research Service (2021) RICO: A Brief Sketch.</span></span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><a href="https://crsreports.congress.gov/" style="color: #954f72;">https://crsreports.congress.gov</a><o:p></o:p></span></span></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></span></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">United States Sentencing Commission (2021) Primer: RICO Offences.</span></span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="p2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16.5pt; margin: 0cm;"><span class="s1" style="font-family: UICTFontTextStyleBody, serif;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><a href="https://www.ussc.gov/sites/default/files/pdf/training/primers/2021_Primer_RICO.pdf" style="color: #954f72;">https://www.ussc.gov/sites/default/files/pdf/training/primers/2021_Primer_RICO.pdf</a></span></span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"> </span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-86869727080141172462024-02-05T11:03:00.003+01:002024-02-05T11:03:28.538+01:00EU-domstolens dom mot Scania<p><br /></p><p class="p3" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody;"><span style="font-size: medium;">EU-domstolen har nu fastställt domen mot Scania för lagstridig kartellverksamhet under åren 1997 till 2011. Företaget ska betala knappt 10 miljarder i böter. Tidigare har Volvo och tre andra ledande europeiska lastbilstillverkare erkänt och ingått förlikningar som lett till lägre bötesbelopp. Företagens hemliga avtal gällde uppgjorda priser på grossistnivå, samordnade (fördröjda) tidpunkter för införsel av ny, mer miljövänlig teknik för avgasrening samt övervältring av kostnaderna för den nya utsläppstekniken på kunderna. </span></span></p><p class="p2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 27.9px;"><span style="font-size: medium;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody;"></span><br /></span></p><p class="p3" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody;"><span style="font-size: medium;">Scania har hela tiden nekat och hävdat att de handlat inom lagens gränser och inte gjort något fel. Nu kommenterar företaget domen med grumlig logik: vi har inte gjort något fel, men vi har nu skärpt våra rutiner så att vi framöver inte ska hamna i något liknande igen. Vidare hävdas att man tagit höjd för bötesbeloppet genom reservationer i tidigare bokslut. Allt är m a o frid och fröjd. Åtminstone tills kraven på skadestånd dimper ner. I Tyskland och Nederländerna har företag inom åkerinäringen gått samman för att genom grupptalan kräva skadestånd av kartellbolagen.</span></span></p><p class="p2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 27.9px;"><span style="font-size: medium;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody;"></span><br /></span></p><p class="p3" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody;"><span style="font-size: medium;">Inom ekobrottsforskningen uppfattas kartellbrottslighet som ett klassiskt brott. Det utgör själva sinnebilden för förtroendeskadlig och systemhotande verksamhet. Att sätta konkurrensen ur spel är som när despoter inskränker demokratin för att styra allsmäktigt.</span></span></p><p class="p2" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 22.1px; font-stretch: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal; margin: 0px; min-height: 27.9px;"><span class="s2" style="font-family: UICTFontTextStyleBody; font-size: 22.05px;"></span><br /></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-89396490361669257452023-11-27T13:46:00.000+01:002023-11-27T13:46:08.129+01:00Välfärdsbrott och ransoneringsbrott under kriget – en jämförelse<p> <span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Under de två senaste decennierna har brott mot välfärdssystemen uppmärksammats alltmer; av utbetalande myndigheter, av lagstiftaren och i den offentliga debatten. Genom bidragsbrottslagen 2007 avskildes oegentligheter gällande bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personliga ändamål som utbetalas av statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor i en särskild strafflag. För att räknas som brott krävs att handlingen skett med vett och vilja, eller att man agerat uppenbart vårdslöst eller slarvigt. Under senare delen av 2010-talet fick begreppet välfärdsbrott allmän spridning, och det var ett av nyorden i svenska språket 2018. Med detta begrepp vidgades bidragsbrottens aktörskrets till att även gälla företag och föreningar som svarar för utförandet av välfärdstjänster. Det finns dock ingen särskild lag om välfärdsbrott och inte heller någon vedertagen specifik definition av begreppet. Enligt BRÅ (2022:21) rör det sig primärt om utbetalningar inom välfärdsområden som på felaktiga grunder tillfaller en kontrakterad utförare. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Den vanligaste gärningsformen för denna typ av angrepp mot välfärdssystemen är bedrägeribrott, vilka i sin tur baseras på vilseledande uppgiftslämnande i syfte att tillskansa sig pengar eller fördelar man inte har rätt till, alternativt tillvinna sig högre summor än vad som rätteligen borde utbetalas. Det är alltså fråga om ekonomiska vinningsbrott. Det hindrar förstås inte att det i en del fall ingår hot och våld i upplägg och genomförande. Välfärdsbrotten brukar även definieras som systemhotande eller demokratihotande. Därmed avses att de åtminstone i förlängningen riskerar undergräva välfärdsystemens funktionalitet och underminera förtroendet för det politiska systemets ambitioner och förmåga att tillgodose medborgarnas behov och rättigheter. I termer av brottsoffer eller målsägande är det ytterst samhället (det offentliga i form av stat, kommuner och regioner) som drabbas.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det är dock inte första gången som bidrags- och välfärdsbrott uppmärksammas i den kriminalpolitiska debatten. Under 1970- och 1980-talen när ekobrottsfrågan debatterades som livligast var de här frågorna på tapeten. Visserligen avgränsades då den ekonomiska brottsligheten i första hand till brott inom ramen för företags legala näringslivsverksamhet. Men välfärdsbrott på individuell basis förekom i två varianter: enskildas skattebrott respektive enskildas bidragsbrott. Skattebrottsfrågan drevs av s och vpk, medan bidragsbrotten förfäktades av de borgerliga partierna. De politiska blocken betonade därmed två sidor av välfärdssystemen: inkomstsidan (skatten) och utgiftssidan (bidragen). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Polariseringen var stark. De borgerliga såg i hög grad skattebrotten som en konsekvens av ett orättmätigt högt skattetryck och vänstersidan vägrade erkänna enskildas bidragsbrott som ekonomisk brottslighet. Idag har skattebrotten tynat bort som kriminalpolitisk brännpunkt, medan brotten mot välfärdssystemens utbudssida som sagt hamnat i fokus.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Men samhällsskadlig brottslighet i termer av brott mot det allmänna har förekommit och debatterats tidigare i svensk 1900-tals historia. Inte minst under andra världskriget och då i form av ransoneringsbrott. I sin omfattande och innehållsrika avhandling om svarta börshandeln under kristiden visar historikern Johnny Wijk (1992) hur denna samhällsskadliga verksamhet såg ut och hur den motverkades. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Ransoneringssystemet för livsmedel gällde under en längre period än krigsåren, nämligen åren 1940 – 1952. Brotten mot ransoneringsreglerna förekom alltså under mer än ett decennium. Ransoneringsbrotten utgjordes av flera olika brottstyper. Förutom bedrägerier förekom framför allt stöld och förfalskningar (falsktryckning). Wijk indelar brottsligheten i varubrott och kupongbrott. Brott inom den förstnämnda kategorin utfördes av privatpersoner, butiksägare och grossister, kafé- och resturangidkare samt lantbrukare. Kupongbrotten gällde framför allt privatpersoners fiffel med tilldelade kuponger, men här fanns också mer svårartad och organiserad brottslighet i form av stöldligor och falsktryckarligor (specialiserade på eftertraktade kaffekuponger). Wijk poängterar att det rörde sig om mindre ligor, men tecken på förgreningar och samarbeten fanns. I pressen talades om svartabörskungen och svarta börsens direktör.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Ransoneringsbrottsligheten var allmänt spridd. Den förekom i hela landet – i städer likväl som på landsbygden, och i socialt avseende involverade den illegala handeln personer inom samtliga sociala skikt. Wijks genomgång av domar visar att 67 000 personer dömdes för ransoneringsbrott under perioden 1940 – 1952. Toppåret var 1943 då 11 000 personer dömdes, vilket motsvarade drygt 10 % av de totalt lagförda. Under åren 1942 – 1948 dömdes fler för ransoneringsbrott än för stöldbrott, trots att stöldbrottsligheten hade ökat trefaldigt sedan förkrigstiden. Denna utveckling oroade förstås samlingsregeringen och den mer direkt ansvariga livsmedelskommissionen. År 1942 genomfördes en nationell kampanj mot illojala köp med uppmaningar att handla lojalt och dela lika. Tonen i lojalitetspropagandan var bitvis hård. Fifflet sågs som stöld ur det gemensamma skafferiet och de illojala utpekades som landsförrädare. Samma år skärptes också straffen för ransoneringsbrott – maxstraffen höjdes från sex månaders fängelse till två års straffarbete.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Trots viss kritik mot ransoneringssystemet präglades folkopinionen i huvudsak av en positiv eller tolerant inställning, särskilt under perioden 1942 – 1943 då de s.k. enighetsnormerna var starka. Ransoneringsbrotten stämplades som ett tydligt uttryck för samhällsskadlig illojalitet. När samlingsregeringen upplöstes 1945 ersattes den av en socialdemokratisk regeringen som verkade för bibehållen ransonering med tanke på det internationella försörjningsläget. Denna linje kritiserades och klandrades av de borgerliga partierna, som uppfattade det som försök till planhushållning och en slags smygsocialisering. Därmed politiserades frågan märkbart. Från kritikernas håll sågs ransoneringsbrotten därefter inte längre primärt som uttryck för bristande samhällssolidaritet utan som ett acceptabelt agerande mot en felaktig politik. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Oaktat en del uppenbara skillnader kännetecknas de här brottstyperna under tre olika tidsperioder av en gemensam nämnare. Aktörerna sätter egenintresset före det gemensammas bästa, eller som det sägs i den aktuella debatten – sätter jaget före laget. De agerar osolidariskt och visar prov på samhällsskadlig illojalitet. En annan likhet rör skadeverkningarna och de drabbade. Det är inte fysiska personer som drabbas direkt, utan snarare allmänna system som utsätts för brott, vilka sammantagna kan få både ekonomiska effekter och ge förtroendeskadliga verkningar. Följderna är inte omedelbara utan snarare långsiktiga och indirekta. Brottslighet med det här slaget av ”diffust” offerskap är ofta omtvistad och allmänhetens harm och fördömande är inte lika enstämmigt som när det gäller exempelvis våld mot fysiska personer. Åtminstone inte när det sker i liten skala och rör mindre summor. Inom kriminologin används ibland benämningarna konsensusbrott (mala en se) och konfliktbrott (mala prohibita) för att fånga skillnaden mellan urgamla och moderna brottstyper. Med tanke på dessa omständigheter är det kanske inte så märkligt att den politiska maktens företrädare använder tillskrivningar som systemhotande, samhällsskadliga, demokratihotande, osolidariska, illojala, landsförrädare etc. för att brännmärka en typ av brottslighet som ytterst har udden riktad mot maktens hjärtpunkt: användningen och fördelningen av ekonomiska resurser som inkasserats genom beskattning. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Litteratur:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Henrik Berggren (2021) Landet utanför, del 2. Sverige och kriget 1940 – 1942. Stockholm: Norstedts.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">BRÅ-rapport 2022:21, Välfärdsbrott mot kommuner och regioner. Fel och oegentligheter bland företag och föreningar.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Oskar Engdahl (2022) Kriminologiska perspektiv på bedrägerier och ekonomisk brottslighet. Stockholm: Liber.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Lars Korsell (2023) Ekonomisk brottslighet. Kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning från 1980-talet till idag. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Sven-Åke Lindgren (2000) Ekonomisk brottslighet - ett samhällsproblem med förhinder. Lund: Studentlitteratur.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Proposition 2006/07:80, Bidragsbrottslag.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">SOU 2017:37, Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Betänkande av Utredningen om organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">SOU 2022:37, Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott. Administrativt sanktionssystem och effektivare hantering av misstänkta brott. Delbetänkande av 2021 års bidragsbrottsutredning<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">SOU 2023:52, Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. Slutbetänkande av<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">2021 års bidragsbrottsutredning.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Johnny Wijk (1992) Svarta börsen - samhällslojalitet i kris. Livsmedelsransoneringarna och den illegala handeln i Sverige 1940 - 1949. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-30311657383138303272023-10-03T17:04:00.000+02:002023-10-03T17:04:11.528+02:00<p> <a name="_Toc254881" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Den här texten ingår i den nyutgivna boken ”Den empiriska glädjen. En vänbok till Malin Åkerström” red. Erika Andersson Cederholm, Katarina Jacobsson och David Wästerfors. Lunds Universitet.</span></a></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-font-kerning:1.0pt;
mso-ligatures:standardcontextual;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:11.0pt;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.3pt 841.9pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:1665015473;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-1 1406669000 638766454 -767293878 -1075256972 -1531312438 -496483970 -520221208 -206555812 -1978741312;}
@list l0:level1
{mso-level-text:"%1\)";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-text:%2;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-text:%3;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level4
{mso-level-text:%4;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-text:%5;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-text:%6;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level7
{mso-level-text:%7;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-text:%8;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-text:%9;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-ascii-font-family:Garamond;
mso-fareast-font-family:Garamond;
mso-hansi-font-family:Garamond;
mso-bidi-font-family:Garamond;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1
{mso-list-id:2032098701;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-1 -2003943460 1580261160 -953536766 -612589716 1584422396 333203156 -1538884550 995772960 471501618;}
@list l1:level1
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:•;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:54.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:Arial;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-hansi-font-family:Arial;
mso-bidi-font-family:Arial;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:90.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:▪;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:126.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:•;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:162.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:Arial;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-hansi-font-family:Arial;
mso-bidi-font-family:Arial;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:198.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:▪;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:234.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:•;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:270.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:Arial;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-hansi-font-family:Arial;
mso-bidi-font-family:Arial;
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:306.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
@list l1:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:▪;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
margin-left:342.0pt;
text-indent:0cm;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
mso-ascii-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-fareast-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-hansi-font-family:"Segoe UI Symbol";
mso-bidi-font-family:"Segoe UI Symbol";
color:black;
mso-text-animation:none;
border:none windowtext 1.0pt;
mso-border-alt:none windowtext 0cm;
padding:0cm;
mso-ansi-font-weight:normal;
mso-ansi-font-style:normal;
text-underline:black;
text-decoration:none;
text-underline:none;
text-decoration:none;
text-line-through:none;
vertical-align:baseline;}
-->
</style><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 16.133333px; margin-bottom: 19.8pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 37.8pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 16pt; line-height: 23.466667px;">B</span><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 13pt; line-height: 19.066668px;">ERTIL </span><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 16pt; line-height: 23.466667px;">R</span><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 13pt; line-height: 19.066668px;">ENBORGS KAMP MOT KNARKET</span><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 16pt; line-height: 23.466667px;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 16.133333px; margin-bottom: 19.8pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 37.8pt;"><i><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 12pt; line-height: 17.6px;">Sven-Åke Lindgren </span></i><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 13pt; line-height: 19.066668px;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">När jag skrev min avhandling om samhällets åtgärder mot droger (<i>Den hotfulla njutningen</i>, 1993) stötte jag på namnet Bertil Renborg. Först dök han upp när han på 1930-talet som chef för Nationernas Förbunds narkotikakontrollenhet tillskrev den svenska regeringen (Medicinalstyrelsen) om den höga konsumtionen av heroin (diacetylmorfin) i Sverige. Längre fram dök han upp när han i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet flitigt debatterade narkotikafrågor i svenska tidnings- och tidskriftsartiklar. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Vem var han, denne diplomat som under sin karriär hade högst skiftande uppdrag inom Nationernas Förbund och FN? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 29pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Syftet med denna biografiska skiss är att lyfta fram en svensk doldis inom det tidiga 1900-talets internationella system för narkotikakontroll. Vad åstadkom han i sina olika roller? Hur såg han på narkotikaproblemet och vilka åtgärder förespråkade han? Påverkade han som debattör den svenska narkotikapolitik som utformades under 1960-talet? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 11.45pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 59.9pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 14pt; line-height: 20.533333px;">Kontrolladministratören </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Bertil Renborg ägnade en stor del av sitt liv åt den internationella narkotikakontrollen. Han föddes i Storvik i Jämtland år 1892 och tog juris kandidatexamen i Uppsala 1915. Under åren 1916-1920 tjänstgjorde han i den svenska handelsdelegationen, bland annat som handelsråd i Japan och Kina. Erfarenheterna från dessa år i Asien var betydelsefulla för hans framtida karriär inom Nationernas Förbund och den organisation för kontroll av opium och annan narkotika som växte fram under 1920- och 1930-talen. Men en annan omständighet spelade nog en större och mer direkt roll för hans vägval, nämligen kontakterna med en annan svensk diplomat – envoyén Eric Einar Ekstrand. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Ekstrand (född 1890) var liksom Renborg jurist och diplomat med uppdrag framför allt i de svenska beskickningarna i Sydamerika. Han fick, efter förfrågan från Nationernas Förbunds generalsekreterare, uppdraget att leda NF:s kommission för undersökning av opiumkontrollen i Fjärran Östern åren 1929-1930. Det var en liten skara män – tre kommissionärer plus en sekreterare och en stenograf – som reste österut för att kartlägga produktionen, handeln och konsumtionen av opium. Sekreteraren hette Bertil Renborg. Det arbete som skildras i andra delen av Ekstrands självbiografi (1944) utgörs av en sällsam mix av diplomati, socialantropologiska fältstudier och äventyrliga eskapader. Gruppen träffade kungligheter, regenter, diplomater och andra tjänstemän, men också opiumodlare, handlare och opiumrökare. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Kommissionen lämnade en omfattande rapport om sina observationer, överväganden och förslag. Man fastslog att vissa länder vidtagit en del åtgärder. Men insatserna var alltför ensidiga. Där man ingripit mot odlingen lämnade man ofta handeln och smugglingen därhän, och vice versa. Det saknades ett helhetsperspektiv, samordnade planer och resurser för satsningar som omfattade alla led från produktion och konsumtion till smuggling. En annan aspekt gällde relationen mellan den legala hanteringen och den illegala marknaden. I många länder fanns licenserad försäljning och konsumtion av opium i särskilda röklokaler. Kommissionen noterade två problem med denna ordning. För det första förekom ett inte obetydligt läckage därifrån till den svarta marknaden. För det andra innebar licenseringen också en ambition att med höga priser minska spridningen. Denna politik hade dock lett till motsatsen. I stället hade den illegala marknaden blomstrat genom konkurrens med låga priser. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 9.9pt; margin-left: 11.35pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">I resonemangen om orsakerna till situationen finner vi välbekanta tankegångar: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 11.6pt; margin-left: 28.9pt; margin-right: 32.3pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">”Roten och upphovet till den spridning, som opierökningen fått därute, är att söka i den i många fall långt ifrån människovärdiga tillvaro, som stora delar av Fjärran Österns folk tvingas att föra. Det är begripligt att man söker glömska även med ett så olyckligt medel som opierökningen. Det skall ett helt omskapande av denna del av världen till ur social och hygienisk synpunkt för att grundorsaken till denna last skall kunna avlägsnas.” </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p align="right" class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 14.1pt; margin-left: 0.5pt; margin-right: 31.7pt; text-align: right; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.133332px;">(Ekstrand, 1944, s. 402) </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Till kommissionens konkreta förslag hörde också sådana som är aktuella i dagens narkotikadebatt, exempelvis särskilda myndigheter med ansvar för samordning och utveckling, tillgång till adekvat utrustning som motorbåtar och kustfartyg, delade underrättelser mellan länder och likvärdiga straff. Särskilt stränga straff skulle gälla dem som sökte locka minderåriga till opiumrökning. När det gällde villkoren för det legala licenserade utbudet förespråkade kommissionen ett regeringsmonopol som innehavare av försäljnings- och röklokalerna, försäljning enbart mot kontant betalning, registrering av opierökare med minimiålder 21 år (helst 25 år) samt ransonering enligt av läkare fastställd minimikvantitet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">För att förstå kommissionens uppdrag behöver vi känna till de första internationella överenskommelserna om kontroll av produktion och konsumtion av narkotika. Inledningsvis handlade det enbart om opium och startpunkten var en konferens som hölls i Shanghai 1909. Initiativet togs av USA som konfronterats med opiumproblematiken genom det utbredda bruket i Filippinerna, som hade blivit en amerikansk koloni i slutet av 1800-talet. Konferensen samlade inalles tretton länder och ledde fram till nio icke bindande resolutioner. Den följdes av ett möte i Haag 1912. Även det initierades och förbereddes av USA. Kännetecknande för de avtal som slöts var bland annat ett vidgat fokus – från Kina som epicentrum för opiumhanteringen i Fjärran Östern till ett internationellt blickfång på en större mängd beroendeframkallande medel (morfin, kokain, heroin med flera). Haag-konferensens avtal blev den första egentliga narkotikakonventionen, genom att den inordnades i fredsavtalet efter första världskriget, och kom att administreras av Nationernas Förbund när det bildades 1920. USA valde att stå utanför NF. Det hindrade dock inte att de var representerade i NF:s olika kontrollorgan (Renborg, 1947; 1957, Taylor, 1969; Bruun, Pan & Rexed, 1975 och Smith, 2007). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Tillkomsten av de internationella konventionerna i början av 1900-talet betyder dock inte att hanteringen av opium dessförinnan var oreglerad. Det fanns en rad nationella regleringar om skattesatser, licenser och privilegier, import- och försäljningsregler, förvaring, tillredning, konsumtionsvillkor etcetera. Till skillnad mot Haag-konventionen var de primärt inte inriktade på att strypa tillgången och motverka nöjesbruk, utan hade i huvudsak fiskala motiv, ofta i kombination med ambitionen att få bukt med kvacksalveriet för att därmed motverka förgiftningar och lurendrejerier (Berg, 2017). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Inom NF organiserades en opiesektion som i sin tur inrättade en särskild rådgivande grupp för opiumfrågor. Eric Einar Ekstrand blev efter genomfört uppdrag i Fjärran Östern chef för sektionen (och även sektionen för sociala frågor) åren 1931 – 1939. Han efterträddes av Bertil Renborg som chef för NF:s kontrolladministration åren 1939 – 1946. Renborg hade därmed uppdraget att administrera NF:s narkotikakontroll under den upplösningsperiod som andra världskriget innebar för organisationen. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Haag-konventionen följdes av en rad komplementära konventioner som togs fram inom NF, exempelvis Genève-konventionerna åren 1925, 1931, 1936. Dessa innebar bland annat att den internationella kontrollen vidgades till att omfatta andra råämnen än opium, främst coca och indisk hampa (hasch och marijuana) samt strängare nationell och internationell reglering av farmaceutiska produkter som fått omfattande användning, såsom morfin, kokain och heroin (diacetylmorfin). Andra nyheter var introduktionen av ett ”öppet” narkotikabegrepp som innebar att narkotika definitionsmässigt blev lika med ämnen som genom beslut ”listades i en förteckning”. Inom NF tillskapades en permanent kontrollstyrelse och man introducerade ett detaljerat inrapporteringssystem som innebar att varje land som biträtt konventionerna årligen avkrävdes en redogörelse för narkotikahanteringen i landet (produktion, lagerhållning, legal försäljning och konsumtion samt illegal hantering). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Sverige, som blev medlem av NF 1920, biträdde konventionerna, vilket fick en rad följdverkningar. År 1925 genomfördes en landsomfattande undersökning av narkotikabruket, baserad på rapporter från främst landsfiskaler och provinsialläkare. Förutom konventionskraven spelade medierapporteringen om kokainbruk i Stockholm en betydande roll för beslutet om inventeringen. För att uppfylla kraven i det krävande rapporteringssystemet till NF:s kontrollstyrelse upprättades sammanställningar över expedierade narkotikarecept, antalet <i>toxikomaner</i> (narkomaner) som var registrerade inom vården och polisärenden som gällde olaga befattning med narkotika. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">En omständighet som vållade upprepad skriftväxling mellan NF:s kontrollenhet och den svenska regeringen (genom medicinalstyrelsen) var uppgifterna om en iögonfallande hög produktion av diacetylmorfin (heroin) under 1930-talet. Flera svenska läkemedelsbolag hade tillstånd att tillverka, lagerhålla och försälja ämnet, som bland annat användes som ingrediens i populära hostmediciner. Enligt NF:s uppgifter hade mängden heroin som tillverkades i Sverige av licenserade läkemedelsbolag (”narkotikafabriker” enligt medicinalstyrelsens dåvarande terminologi) ökat från 3 kg år 1927 till 16 kg år 1936. Förbrukningen angiven i kg per miljon invånare uppgick till 3,05 kg – en mängd som bland jämförbara länder enbart överträffades av nivån i Finland (6,74 kg). Efter genomförd utredning, som bland annat omfattade korrespondens med ”narkotikafabriken” ASTRA i Södertälje, konkluderade regeringen att ökningen berodde på ökad lagerhållning för att möta en framtida efterfrågan från apotekens sida när tillverkningen sannolikt skulle behöva minskas. Någon illegal hantering hade inte kunnat beläggas. I föreskrifter som följde ålades ”narkotikafabrikerna” att genom användning av ersättningar fasa ut heroin som ingrediens i omtyckta mediciner. (Riksarkivet, Medicinalstyrelsen/Apoteksbyrån, <i>Narkotikaärenden 1925 – 1944</i>). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 9.75pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">En annan fråga som avhandlades i korrespondensen mellan NF:s kontrollorgan och den svenska regeringen var behovet av propaganda mot missbruket av narkotika. I en resolution 1936 föreslog NF:s opiekommission att sådan propaganda borde äga rum bland läkare, apotekare, sjukvårdare med flera och att det vore önskvärt med särskilda kurser som inordnades i den ordinarie undervisningen. Medicinalstyrelsen inhämtade synpunkter från Kungliga farmaceutiska institutet och lärarkollegiet vid Karolinska institutet. Synpunkterna från det senare blev riktningsgivande för det svenska svaret till NF. Lärarkollegiet framhöll att undervisning om toxikomanier framkallade av opium, morfin och morfinderivat samt kokain gavs inom ämnen som farmakologi, inre medicin, psykiatri och neurologi. Eftersom de nämnda toxikomanierna i Sverige inte hade någon nämnvärd utbredning, ansågs det inte finnas behov av några särskilda kurser. Synen på missbruksproblemet i landet framgår av följande passus: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 11.6pt; margin-left: 28.9pt; margin-right: 32.25pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">”Som bekant äger i Sverige missbruk av ett annat narkotikum, nämligen alkohol, en ofantligt mycket större betydelse än missbruk av de narkotika, som utgöra föremålet för opiekommissionens verksamhet. Möjligen spelar även hos oss den alltför rikliga användningen av sömnmedel en lika viktig roll som de av opiekommissionens åsyftade toxikomanierna.” </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 13.9pt; margin-left: 1.85pt; margin-right: 5.25pt; text-align: center; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">(Riksarkivet, Medicinalstyrelsen/Apoteksbyrån, <i>Narkotikaärenden 1925 – 1944</i>)<i>. </i></span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Efter andra världskriget blev FN värdorganisation för den internationella narkotikakontrollen. Trots att Bertil Renborg varit administrativ chef för NF:s kontrollverksamhet under krigsåren, inklusive flytten från Geneve till Washington 1939-1940, och trots hans bevittnade erfarenhet av internationellt konventionsarbete blev han sidsteppad när den nya organisationen tog form. Och utkastet till reviderade NF-konventioner som han sammanställt ignorerades när arbetet med en ny allmän narkotikakonvention – <i>the Single Convention on Narcotic Drugs</i> – påbörjades 1948 (konventionen antogs 1961) (Renborg, 1964). Man kan undra varför? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">McAllister (1996) och Collins (2015) framhåller att framför allt USA ville rensa bordet från den gamla världens företrädare. De ville ha en mer offensiv kontrollinriktning. De var trötta på NF:s ”grand old men” av diplomater som avancerade medelst tidsödande kompromisser. Men här fanns måhända också inslag av mer personligt slag. Enligt McAllister (1996) präglades Renborgs agerande under övergångsåren av byråkratiskt pedanteri och medioker administrativ skicklighet. Det bör noteras att när man i detta sammanhang talar om USA så avses egentligen Harry J. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 29pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Anslinger, den beryktade chefen för USA:s federala narkotikabyrå 1930-1962. Utöver denna chefspost var Anslinger medlem av både NF:s och FN:s expertkommittéer. Han torde utan jämförelse vara den person som haft störst inflytande på 1900-talets narkotikapolitik, inom USA såväl som internationellt (McWilliams, 1986; Pembleton, 2017, 2022). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 11.45pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 59.9pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 14pt; line-height: 20.533333px;">Opinionsbildaren </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Under övergångsåren strävade Bertil Renborg utan framgång efter en position i den nya internationella kontrollmiljön. McAllister (1996) liknar hans försök vid den flygande holländarens jakt på en välkomnande hamn. Men 1946 var han definitivt akterseglad och erbjöds så småningom en annan befattning inom FN:s organisation. Han blev chef för världsorganisationens interna postväsende 1946-1952. Dessutom var han under Koreakriget chefssekreterare för FN:s Koreasekretariat. Därefter ägnade han åtskillig tid åt att som skribent beskriva och agitera för internationell narkotikakontroll och varna för narkotikans skadeverkningar. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Under perioden 1958-1968 var Bertil Renborg en av de flitigaste rösterna i den då tilltagande svenska narkotikadebatten. Hans alster publicerades framför allt i tidskrifterna <i>Alkoholfrågan</i> (föregångare till dagens <i>Alkohol & Narkotika</i>) och <i>Världshorisont</i> (FN-förbundets tidskrift). Men han syntes även i dagspressen. Artiklarna kännetecknas av utförliga beskrivningar, tonen är saklig och han hänvisar ofta till nya rön från amerikansk forskning och resultat från internationella organisationers sammanställningar. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Åren 1959 – 1961 publicerade tidskriften <i>Alkoholfrågan</i> under rubriken <i>Narkotikaproblemet </i>en serie om nio artiklar författade av Bertil Renborg. I dessa beskriver han den internationella narkotikakontrollens historik, dess olika delar och grundläggande funktionssätt. Han jämför det gamla NF-systemet med den nya allmänna narkotikakonventionen (<i>the Single Convention</i>) som då var under utveckling i FN:s regi. Renborg fruktar att reformen kommer att innebära att färre länder än tidigare blir delaktiga i det internationella kontrollarbetet, och han är kritisk mot att länder med odling av opievallmo ges undantag och långvariga respiter för ikraftträdande. Andra teman gäller de narkotiska medlens kännetecken, utbredningen i världen, narkomanins utmärkande egenskaper och utvecklingsförlopp samt följderna för individen, familjen och samhället. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">I två senare artiklar – ”Narkomanen – brottslig eller sjuk? (<i>Alkoholfrågan,</i> 1964/9, s. 404 – 407) och ”Narkotikamissbruket – dess innebörd och följder” (<i>Alkoholfrågan,</i> 1965/5, s. 251-255) – sammanfattar och preciserar Renborg sina ståndpunkter. Frågan i rubriken för den första artikeln besvaras med både och. Narkomanen är behäftad med en i det närmaste obotlig sjukdom, men han är också oftast en lagbrytare. Begäret efter ökade doser är oemotståndligt och i de flesta fall är narkomanen hänvisad till den illegala marknaden, vilket per definition gör honom till en brottsling. Men det stannar sällan därvid. För att underhålla sin dyra last behöver narkomanen skaffa pengar och det görs vanligen via olika brottsliga handlingar. Bestraffning är nödvändig för att stoppa spridningen, betonar Renborg. Och det är frihetsstraff som måste gälla. Bötesstraff och villkorliga domar är för det mesta verkningslösa. Straffen bör vara differentierade – mildare för den som skaffar narkotika för eget bruk och mycket stränga för dem som profiterar på andras olycka (”handlare i långsam död”). Men straffpåföljder behövs också sett ur ett smittskyddsperspektiv. Narkomanin måste jämställas med smittosamma sjukdomar, särskilt den form av okynnesnarkomani som börjat grassera bland ungdomen. Samhällsskyddet kräver därför att samhället vidtar resoluta åtgärder för att stoppa smittan. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Men det sagda förhindrar inte att narkomanen ges vård för att befrias från sin sjukdom. Renborg pläderar för avgiftning, vård och rehabilitering under frihetsbegränsning och sträng isolering, följd av långvarig övervakning. Han hänvisar i sammanhanget till negativa erfarenheter från legal förskrivning från öppna kliniker som förekom i USA under 1920-talet, fram tills de förbjöds genom beslut av Högsta domstolen. Den framkomliga vägen utgörs i stället av den typ av vårdgivande institutioner som de amerikanska fängelsesjukhusen i Lexington och Fort North är exempel på. Hans recept innefattar även efterbehandling i form av psykiatrisk terapi, lärande av yrke och väckande av fritidssysselsättningar. Men den förrädiska återfallsrisken gör att kontrollen inte får upphöra: ”Till slut måste den till det vanliga livet återbördade patienten under lång tid ställas under övervakning av sociala kuratorer eller andra socialvårdare.” (Alkoholfrågan, 1964/9, s. 407). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">I den andra artikeln konstaterar Renborg inledningsvis att de nya syntetiska preparaten (amfetaminer och barbiturater) utgör ett nytt stort problem, och att det är särskilt allvarligt att ungdomen faller offer för frestelsen att missbruka narkotika. Därmed hamnar de på ett sluttande plan som leder till fysisk, psykisk och moralisk förstörelse. Han beskriver följderna för individen, familjen och samhället. Den enskilde missbrukaren drabbas av sänkt arbetslust och arbetsförmåga, försämrat hälsotillstånd och förstörd ekonomi. Om familjeförsörjaren missbrukar slås familjelivet i spillror. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Samhället drabbas av stora kostnader inom olika områden, ty den förhärdade narkomanen blir förr eller senare en tragisk, onyttig och parasiterande samhällsmedlem. I artikeln presenterar Renborg en indelning i fyra typer av narkomanier (<i>Alkoholfrågan</i> 1965/5, s. 253): <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-left: 11.35pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 108%; margin-bottom: 0.25pt; margin-left: 36pt; margin-right: 3.9pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 108%; padding: 0cm;">1)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Iatrogena narkomaner: de som på grund av medicinsk behandling givits narkotika under längre eller kortare perioder. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 108%; margin-bottom: 0.3pt; margin-left: 36pt; margin-right: 3.9pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 108%; padding: 0cm;">2)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Narkomani genom sjukdom: de som fått narkotika utskrivet av läkare för att lindra svåra plågor och som sedan fortsätter på egen hand. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 110%; margin-bottom: 0.25pt; margin-left: 36pt; margin-right: 3.9pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 110%; padding: 0cm;">3)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Narkomani för att undfly verkligheten: en variant av nummer 2, fast med ett tydligare motiv att genom narkotikaberusning slippa ifrån personliga och sociala bekymmer av olika slag. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 110%; margin-bottom: 1.05pt; margin-left: 36pt; margin-right: 3.9pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 110%; padding: 0cm;">4)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Okynnesnarkomani: en allt vanligare typ, särskilt bland ungdomen, till följd av det moderna nöjeslivet med dess nattvak, vistelse i rökiga lokaler, spritförtäring, som resulterar i trötthet, nervositet och stress. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 2.45pt; margin-left: 36pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Det är framför allt okynnenarkomanin som Renborg uppehåller sig vid, det vill säga en narkomaniform som inte föranleds av plågor eller bekymmer, utan där individen endast har sig själv att skylla på grund av sitt hektiska levnadssätt. På frågan hur detta ska bekämpas, pekar han på följande insatser: upplysning i skolor och ungdomsorganisationer genom dagspress och veckotidningar, intensivare polisövervakning av nöjeslokaler, stränga frihetsstraff för dem som korrumperar det uppväxande släktet samt uppmuntran av sport och friluftsliv. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Den sistnämnda artikeln gav upphov till en hätsk dispyt, den första tydliga kontroversen i dagspressen om narkotikaproblemet i Sverige, den så kallade ”knarkerikvack”-debatten. Först ut var Frank Hirschfeldt, ordförande för det nybildade Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare/RFHL, som i en hörnartikel i DN den 22/7 1965 talade om ett ”nidingsdåd i narkotikafrågan”. Han gick dels till storms mot innehållet. Klassificeringen med fyra narkomanityper ansågs ovetenskaplig, och speciellt begreppet okynnesnarkomani klandrades för att vara ett hemmabygge baserat på gamla fördomar. Renborg och hans synsätt karaktäriserades som ett spöke från det förgångna. Hirschfeldt kritiserade också <i>Alkoholfrågan</i> för att ha publicerat en oseriös artikel och TT för att de gjort en sammanfattning av densamma för spridning i landsortspressen. Några dagar senare bemöttes han av Nils Sundberg (DN 25/7 1965, ”Kritiken mot Alkoholfrågan”), ansvarig utgivare för <i>Alkoholfrågan</i>, som framhöll att Renborg var en erkänd internationell expert inom narkotikapolitikens område. Dessutom, påpekade han, hade tidskriften låtit medicinska experter granska artikeln före publicering. Samma dag publicerade DN:s ledarredaktion ett inlägg under rubriken ”Knarkerikvack”. I linje med Hirschfeldt avfärdade man Renborgs beskrivningar och slutsatser som moraliserande och föraktfulla. Hans synsätt sågs som särskilt anmärkningsvärt i en tid då inställningen till narkomaner börjat vändas i en mer humanitär riktning. Angående Renborgs expertis menade man att hans arbete inom NF varit av juridisk och administrativ art. Han saknade däremot sakkunskap för uttalanden om narkomanins medicinska och sociala konsekvenser. I en hörnartikel på DN:s ledarsida den 3/8 1965 angrep socialläkare John Takman vad han kallade den goda tonens narkotikaexperter. Med det avsågs experter som baserar sina utsagor på fördomar och moraliska förkastelsedomar. Han karaktäriserade Renborgs synsätt och åtgärdsförslag som ett eko av budskapet från USA:s federala narkotikabyrå. Renborg själv gick i svaromål i DN den 15/8 1965 under rubriken ”Knarkerikvack”. Han håller fast vid sin klassificering och understryker att artikeln granskats av medicinsk expertis, och han betonar sin bakgrund och sitt värv inom NF:s kontrollorganisation. Han citerar också ur brev han fått från Harry Anslinger, chef för den amerikanska federala narkotikabyrån, där denne erkänner Renborg som en verklig expert. DN:s ledarredaktion genmäler samma dag att Renborg försvarar sig med hjälp av auktoriteter snarare än sakskäl. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Men det fanns de som såg Renborgs artikel i positiv dager. I ett avsnitt i sin avhandling (1967, s. 277-285) tar Nils Bejerot Renborg i försvar och utrycker sitt gillande av dennes beskrivning av olika narkomaniformers uppkomst och följdverkningar. Och inte bara det. Han tackar Renborg för att han inspirerat honom till utvecklingen av sin egen klassificeringsmodell. ”Själv står jag i mycket stor tacksamhetsskuld till Renborg för hans systematiseringsförsök, för det var just genom denna våldsamt utskällda artikel som jag fick den avgörande impulsen att utveckla min egen socialmedicinska gruppindelning av narkomanierna i fem generiska huvudtyper …” (Bejerot, 1967, s. 279; se också Johnson, 2021, s. 60-62, för en kommentar). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Varifrån kom Renborgs beskrivningar, konklusioner och åtgärdsförslag? Högst sannolikt från den internationella kontrollmiljöns sammanhang och de föreställningar om narkotikaproblemet som florerade där. Men inom NF var meningarna delade, både i fråga om synsätt och förespråkade strategier. I mångt och mycket är det dock det amerikanska betraktelsesättet som slår igenom i Renborgs utläggningar. Låt oss se närmare på dess uppkomst och innehåll. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">När man talar om amerikansk narkotikapolitik kan man inte undgå dess inriktning på ”krig mot knarket”. Vanligen brukar startpunkten för denna kategoriskt straffinriktade politik tillskrivas president Nixon, som i ett tal 1971 deklarerade att narkotikamissbruket (heroinmissbruket) utgjorde samhällets fiende nummer ett. En del vill dock datera startpunkten för ”knarkkriget” till Harry Anslingers tillträde som chef för den federala narkotikabyrån 1930 (McWilliams, 1986; Pembleton, 2017; 2022 och Bewley-Taylor, 2022). Men frågan är om inte ursprunget till en offensiv och prohibitionistisk narkotikapolitik måste sökas ännu längre tillbaka i tiden. Enligt Speaker (2001, se även Musto, 1999, och Smith, 2007) finns källan i den amerikanska förbudsrörelsen och dess galjonsfigur under sent 1800-tal, närmare bestämt Richmond P. Hobson, en parlamentsledamot, krigshjälte i det spansk-amerikanska kriget och förbudsagitator som kommit i kontakt med opiumfrågan i Filippinerna. Hobson är bland annat känd för att ha startat tre organisationer som ihärdigt spred budskapet om narkotikans fördärvlighet: <i>The International Narcotic Education Association</i> (1923), <i>The World Conference on Narcotic Education</i> (1926) och <i>The World Narcotic Defence Organization</i>(1927). Via dessa spreds miljontals pamfletter som beskrev, varnade för och krävde åtgärder mot ”the narcotic evil”. Genom lanseringen av en årlig vecka vikt för utbildning i narkotikafrågor (sista februariveckan) nåddes mängder av skolelever. Hobson samarbetade också framgångsrikt med den mäktiga tidningsmagnaten William Randolph Hearst, och han var tidig med att använda radio för att nå ut med sitt budskap. Speaker (2001) urskiljer ett antal teman i förbudsrörelsens tidiga retorik, teman som reproducerades av Anslinger och senare proponenter för ”knarkkriget”: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 3.7pt; margin-left: 11.35pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 3.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Spridningen av narkotika som en konspiration för att undergräva och försvaga Amerika; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 3.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Spridningen som analog med infektionsspridning (varje missbrukare sprider till sex andra); <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 3.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Missbruket som demoraliserande och nedbrytande av människans karaktär; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 1.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Tesen om inkörsporten: tobak leder till marijuana som leder till ….; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Kopplingen mellan missbruk och kriminalitet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 2.45pt; margin-left: 36pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Till denna lista kan vi föra teman som tillkom senare och som framför allt accentuerades under Anslingers chefskap för den federala narkotikabyrån (McWilliams, 1986; Pembleton, 2017 och 2022; Smith, 2007): <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 3.7pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 3.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><span style="font-family: Garamond, serif;">Bekämpningen av öppenvård med legal förskrivning och framhävandet av avgiftning och vård med tvångsåtgärder; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 3.3pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Marijuanahotet – det dödliga gräset – som ansågs lika farligt som heroin och kokain; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Stränga straff för både profitörer (smugglare och langare) och brukare; <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 118%; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: 54pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="border: 1pt windowtext; font-family: Arial, sans-serif; padding: 0cm;">•<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: Garamond, serif;">Narkotikamissbruk som en smittsam epidemi. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 2.45pt; margin-left: 36pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 29pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Dessa inslag bildade hörnstenar i den amerikanska kontrollpolitik som utvecklades och praktiserades under 1900-talet, och som Renborg i allt väsentligt sympatiserade med. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 11.45pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 59.9pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 14pt; line-height: 20.533333px;">Avslutning </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 0.2pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Renborg får nog betraktas som en narkotikapolitisk doldis, både i rollen som kontrolladministratör och som opinionsbildare. Men hans insatser var av stor betydelse då systemet för internationell narkotikakontroll initierades och utvecklades i NF:s regi. Som opinionsbildare introducerade han synsätt och åtgärdsförslag som kom att färga den svenska narkotikadebatten såväl som den narkotikapolitik som fastställdes i slutet av 1960-talet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 17.306667px; margin-bottom: 29pt; margin-left: -0.75pt; margin-right: 3.45pt; text-align: justify; text-indent: 10.85pt;"><span style="font-family: Garamond, serif;">Renborg var en länk mellan befintlig amerikansk narkotikaretorik och spirande svensk problemformulering. Han såg till att narkotikaproblemet även i Sverige anpassades efter en tolkningsram som betonade smittsamt moraliskt förfall, livslångt beroende, nödvändiga kontroll- och tvångsåtgärder samt straff syftandes till att avskräcka och tillrättaföra. Mycket av den retoriken och politiken lever vi med än idag. Ett aktuellt exempel är användningen av krigsmetaforer för att beskriva hotet från vissa gruppers bruk av vissa sorters preparat (så kallat gatumissbruk) i den amerikanska opioidkrisen (Gottschalk, 2023). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 22.7pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 59.9pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 14pt; line-height: 20.533333px;">Referenser </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 15.546667px; margin-bottom: 9.25pt; margin-left: -0.25pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 12pt; line-height: 16.959999px;">Otryckta källor <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 26.3pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Riksarkivet, Medicinalstyrelsen/Apoteksbyrån, Seriesignum FX–XVII, Vol. 1-2, <i>Narkotikaärenden 1925 – 1944</i>. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 15.546667px; margin-bottom: 9.25pt; margin-left: -0.25pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 12pt; line-height: 16.959999px;">Tidskriftsartiklar <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1959). Narkotikaproblemet 1, <i>Alkoholfrågan,</i> 50–58 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1959). Narkotikaproblemet 2, <i>Alkoholfrågan,</i> 106–113 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1959). Narkotikaproblemet 3, <i>Alkoholfrågan,</i> 150–157 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1959). Narkotikaproblemet 4, <i>Alkoholfrågan,</i> 235–243 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1960). Narkotikaproblemet 5, <i>Alkoholfrågan,</i> 219–226 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1960). Narkotikaproblemet 6, <i>Alkoholfrågan,</i> 252–260 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1960). Narkotikaproblemet 7, <i>Alkoholfrågan,</i> 329–334 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1961). Narkotikaproblemet 8, <i>Alkoholfrågan,</i> 216–221 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1961). Narkotikaproblemet – Aktuellt från FN, <i>Alkoholfrågan</i> 239–244 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1964). Narkomanen – brottslig eller sjuk?, <i>Alkoholfrågan</i> 404–407 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 26.35pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1965). Narkotikamissbruket – dess innebörd och följder, <i>Alkoholfrågan</i> 251–255 </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 15.546667px; margin-bottom: 9.25pt; margin-left: -0.25pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 12pt; line-height: 16.959999px;">Tidningsartiklar<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">DN:s ledarredaktion (1965) Knarkerikvack, <i>Dagens Nyheter 25/7</i></span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Hirschfeldt, F. (1965). Nidingsdåd i narkotikafrågan, <i>Dagens Nyheter 22/7</i></span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. (1965). ”Knarkerikvack”, <i>Dagens Nyheter 15/8</i> </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 20.093334px; margin-bottom: 23.05pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 54.6pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 18.266666px;">Sundberg, N. (1965). Kritiken mot Alkoholfrågan, <i>Dagens Nyheter 25/7</i> Takman, J. (1965). Den goda smakens narkotikaexperter, <i>Dagens Nyheter 3/8</i></span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="break-after: avoid; line-height: 15.546667px; margin-bottom: 9.25pt; margin-left: -0.25pt; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 12pt; line-height: 16.959999px;">Referenslitteratur<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Bejerot, N. (1967). Narkotikafrågan och samhället, Stockholm: Bokförlaget Aldus/Bonniers. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Berg, D. (2017). Pre-Hauge History of Opiates Control, i Ernesto U. Savona, Mark A. R. Kleiman & Fransesco Calderoni (eds.) </span><i><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Dual Markets. </span></i><i><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Comparative Approaches to Regulation</span></i><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">, Springer International Publishing. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Bewley-Taylor, D. (2022). The Creation and Impact of Global Drug Prohibition. </span><i><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">The Oxford Handbook of Global Drug History</span></i><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;"> (ed. By Paul Gootenberg). </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Bruun, K,; Lynn P. & Rexed, I. (1975). </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">The Gentlemen’s Club. International Control of Drugs and Alcohol, Chicago: The Univ. of Chicago Press. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Collins, J. (2015). Regulations and Prohibitions.: Anglo-American Relations and International Drug Control 1939–1964, Dept. of International History of the London Schools of Economics. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Ekstrand, E. E. (1944). Jorden runt på trettio år, del 2,<i> </i>Stockholm: Norstedts. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Gottschalk, M. (2023), The Opioid Crisis. The War on Drugs is Over. Long Live the War on Drugs, <i>Annual Review of Criminology</i>, vol. 6, no. 1, pp. 363-398. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: -0.25pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -0.5pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Johnson, B. (2021). Nils Bejerot och den svenska narkotikapolitiken, Lund: Arkiv förlag. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Lindgren, S-Å. (1993). Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem 1890 – 1970, Stockholm/Stehag: Symposion Graduale. </span><span style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">McAllister, W. B. (1996). A Limited Enterprise. The History of International Efforts to Control Drugs in the Twentieth Century, University of Virginia Proquest Dissertations Publishing. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">McWilliams, J. C. (1986). The Protectors: Harry J. Anslinger and the Federal Bureau of Narcotics 1930 – 1962,<i> </i>Dept. of History, the Pennsylvania State University. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Musto, D. F. (1973/1999). The American Disease. Origins of Narcotic Control, Oxford: Oxford University Press. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Pembleton, M. R. (2017). Containing Addiction. The General Bureau of Narcotics and the Origins of America’s Global Drug War, Amherst; University of Massachusetts Press. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Pembleton, M. R. (2022). The Globalization of US Drug Enforcement. <i>The Oxford Handbook of Global Drug History</i> (ed. by Paul Gootenberg), Oxford University Press. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Renborg, B. A. (1947). International Drug Control. A Study of International Administration By and Trough the League of Nations<i>,</i> Washington: Carnegie Endowment For International Peace. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. A. (1957). International Control of Narcotics, <i>Law and Contemporary Problems</i>, vol. 22, no. 1, pp. 86 - 112. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 3.1pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Renborg, B. A. (1964). The Grand Old Men of the League of Nations, United Nations: Office of Drugs and Crime. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Smith, N. L. (2007). Cured of the habit by force. The United States and the global campaign to punish drug consumers, 1898 – 1970, Dept. Of History, University of North Carolina at Chapel Hill. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.133333px; margin-bottom: 3pt; margin-left: 22.45pt; margin-right: 3.95pt; text-indent: -23.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.666666px;">Speaker, S. L. (2001). “The Struggle of Mankind Against Its Deadliest Foe”. Themes of AntiSubversion in Anti-Narcotic Campaigns 1920 – 1940, <i>Journal of Social History, </i>vol. 34, no, 3, pp. 591–610. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.84px; margin-bottom: 5.35pt; margin-left: 21.95pt; margin-right: 3.85pt; text-align: justify; text-indent: -22.7pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 10pt; line-height: 14.4px;">Taylor, A. H. (1969). American Diplomacy and the Narcotic Traffic, 1900 – 1939. A Study in International Humanitarian Reform, Durham, N.C.: Duke University Press. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif;"> </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.546667px; margin-bottom: 92.35pt;"><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif; font-size: 16pt; line-height: 22.613335px;"> </span><span lang="EN-US" style="font-family: Garamond, serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US"> </span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-920195330926113692023-05-31T15:56:00.011+02:002023-05-31T15:58:30.165+02:00Brott och otrygghet i Nordost<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <a name="OLE_LINK1"></a></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Göteborg har åtta utsatta områden. Fem av dessa ligger i stadsområdet Nordost. När det skrivs om Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Gårdsten handlar det mest om segregation, socioekonomisk utsatthet, kriminalitet, otrygghet, tystnadskultur, klanvälde, otillräckliga myndighetsinsatser m.m. Ofta skildras missförhållanden och konflikter genom uppmärksammade exempel och larmrapporter. Redogörelserna är ofta befogade sett till beskrivna avigsidor och oönskade konsekvenser. När exemplen och larmrapporterna läggs till grund för konklusioner om utvecklingen över tid blir det dock lätt missvisande och betänkligt. Särskilt när det kryddas med en rejäl dos dystopi, som när krönikören Janne Josefsson utifrån exemplet med ungdomsgäng som härjar på biblioteket i Hammarkullen förkunnar att rättssamhället har abdikerat och att vi i verkligheten förmodligen redan har börjat montera ned grundbulten för det som kallats för demokrati och rättssamhälle. (DN 18 maj 2022). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Frågan är varför man måste gissa och tro när det finns data. Dessutom data från olika källor som kan läggas till grund för fylliga beskrivningar av brottslighetens och otrygghetens utveckling. Syftet med detta blogginlägg är att utifrån sådana data beskriva läget i Nordost. Jag kommer att ta fasta på problemens nivå – genom att jämföra Nordost med Göteborg totalt – och trenden – genom att jämföra utvecklingen i Nordost över tid.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Datakällorna utgörs av kriminalstatistiken över anmälda brott, BRÅ:s nationella trygghetsundersökningar (NTU) och sjukvårdsstatistik från VG-regionens avdelning för data och analys. Tidsmässigt avgränsas beskrivningen till perioden 2017 – 2022, vilket är de år då NTU har jämförbara data. När det gäller denna undersökning ska noteras att perioden egentligen avser människors upplevelser under föregående 12 månader, dvs. snarare 2016 – 2021. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Stadsområdet Nordost inrättades den 1 januari 2021 och utgörs av mellanområdena Angered och Östra Göteborg. Data före nämnda datum har avlästs och summerats för dessa båda områden. NTU har en delvis annan geografisk indelning och avser polisområde (PO) Nordost, som förutom de nämnda mellanområdena även omfattar Örgryte-Härlanda samt Partille kommun. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">En annan avgränsning gäller typ av brott. Jag begränsar mig här till två; misshandelsbrott som kan beskrivas utifrån tre olika datakällor och olaga hot som kan beskrivas utifrån två. Det är också dessa båda brottskategorier som ofta förekommer i skriverierna om läget i Nordost. När det gäller otrygghet tar jag upp några ofta refererade aspekter och avslutningsvis beskrivs utvecklingen vad gäller invånarnas förtroende för polisen.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Låt oss börja med misshandelsbrott som anmäls till polisen, den datatyp som får anses minst tillförlitlig, beroende på att det kan finnas flera olika skäl att inte anmäla ett sådant brott (angreppets art och grad, platsen för brottet, offrets relation till gärningsperson, rädsla för repressalier, förtroende för rättsväsendet m.m.). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg6uyJJrpBHkPbze3yt8MyqPWM2Cxkul67lu8odTH8u_tiWMJ8JcYSpwhNItVP2QFS6JwVHqe77aGPD0r_CVdSNUx1Q4QRTB0A-EM7CoO1TxFAROTbd-QVIHuVeXLtMLyufxpxou9txuRfdIEWVDSsNmiZDSEnQkyKNIaXaVgl2ILbL5Uhr8HGD78Jw" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="1003" data-original-width="1663" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg6uyJJrpBHkPbze3yt8MyqPWM2Cxkul67lu8odTH8u_tiWMJ8JcYSpwhNItVP2QFS6JwVHqe77aGPD0r_CVdSNUx1Q4QRTB0A-EM7CoO1TxFAROTbd-QVIHuVeXLtMLyufxpxou9txuRfdIEWVDSsNmiZDSEnQkyKNIaXaVgl2ILbL5Uhr8HGD78Jw" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: Brottsförebyggande rådet, statistikdatabas om anmälda brott.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Nivån av anmälda misshandelsbrott är betydligt högre i Nordost än i Göteborg totalt. Medeltalet för åren 2021 och 2022 (siffror för det nya stadsområdet Nordost) är 1 013 anmälda misshandelsbrott per 100 000 invånare. Motsvarande för Göteborg i stort är 846 anmälda brott per 100 000 invånare. Trenden är dock likartad, dvs. antalet anmälda brott har minskat under den aktuella perioden. Om minskningen beror på färre faktiska brott eller på reducerad anmälningsbenägenhet kan diskuteras. Men eftersom trenden är densamma för hela Göteborg – och summerat för alla typer av misshandelsbrott – speglar den sannolikt en faktisk minskning.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det som ovan sagts om anmälningsbenägenheten för misshandelsbrott gäller även för olaga hot, plus att hoten stundom kan te sig som mer bagatellartade än misshandelsbrotten.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg2qi0i7FsWl30BHkRl3wpHT7P5G001SAH_pOs_Dq7w5ZBuHLClce74NL5QIOtnn0KppkcTy2ovLQEXQvBa5u0l7pUfHcGaBknm3vS--yY3vDlLS2KO_wxJHsT7-wxcaG-ZBqFgO5IdeHIYiNvpEMlkgS9tnYrMnFL2sdMe8zjB4q_yA3lI0Yb3Vt-o" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="1003" data-original-width="1663" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg2qi0i7FsWl30BHkRl3wpHT7P5G001SAH_pOs_Dq7w5ZBuHLClce74NL5QIOtnn0KppkcTy2ovLQEXQvBa5u0l7pUfHcGaBknm3vS--yY3vDlLS2KO_wxJHsT7-wxcaG-ZBqFgO5IdeHIYiNvpEMlkgS9tnYrMnFL2sdMe8zjB4q_yA3lI0Yb3Vt-o" width="320" /></a></div><br /><br /></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: Brottsförebyggande rådet, statistikdatabas om anmälda brott.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Nivån för anmälda hotbrott är i likhet med misshandelsbrotten betydligt högre i Nordost, jämfört med Göteborg totalt. Medeltalet för åren 2021 och 2022 (siffror för det nya stadsområdet Nordost) var 636 anmälda brott per 100 000 invånare, jämfört med 489 per 100 000 invånare i Göteborg totalt. Trenden i Nordost är som synes nedåtgående medan utvecklingen i Göteborg totalt går i motsatt riktning, med en ökning av anmälningarna fr o m 2019. Den kraftiga minskningen i Nordost år 2022 är avgörande för skillnaden. Om nedgången speglar en faktisk minskning eller färre anmälningar är vanskligt att avgöra. Som vi snart ska se är det dock färre som uppger att de utsatts för hot i Nordost år 2022, vilket talar för en tänkbar minskning. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Metoden att med enkäter och/eller intervjuer fråga människor om deras utsatthet för brott – s.k. offerundersökningar – introducerades för att skapa ett korrektiv till det ensidiga beroendet av den polisiära anmälningsstatistiken. Men detta alternativ (komplement) har förstås också sina begränsningar. NTU, som är en omfattande och årligt återkommande undersökning, baserad på post- och webbenkäter, utmärks av både externt och internt bortfall. Därtill blir antalet tillfrågade personer relativt litet när man skalar ner på lokal områdesnivå. Antalet svarande personer i Nordost i NTU 2022 uppgick till 672 personer (oviktat). Det externa bortfallsproblemet hänger samman med att personer måste kunna nås på, eller via, sin folkbokförda adress för att kunna tillfrågas. Det finns anledning att tro att bortfallet här inte är slumpmässigt, dvs. att de som inte svarar är brottsutsatta enligt annat mönster än genomsnittet. Det interna bortfallet uppstår då en del svaranden hoppar över vissa frågor alternativt svarar ofullständigt. Till saken hör också att de tillfrågade behöver minnas vad som hänt dem under de senaste tolv månaderna och att deras uppfattning om händelserna i rimlig grad överensstämmer med frågornas beskrivningar. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Låt oss nu se hur svaren fördelar sig i Nordost. Vi börjar med utsatthet för misshandel.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgQMUZEWGuuGq0f41Fh1Ma2YBxBxgjL737IAm9_gHEguarsSqdJequ2D5VmV77O8uVyr7D5BLkOvuECit47OMfZR9_BOx7YhvN9OwvM1XDOyJXFGBI_qrC_rKYIkZ4-5NjCzWVEKNPF8OL_cymlUPDVz2JhDlgfeDegy9pW5A7k6859kchOoZC-G1ul" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="1003" data-original-width="1663" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgQMUZEWGuuGq0f41Fh1Ma2YBxBxgjL737IAm9_gHEguarsSqdJequ2D5VmV77O8uVyr7D5BLkOvuECit47OMfZR9_BOx7YhvN9OwvM1XDOyJXFGBI_qrC_rKYIkZ4-5NjCzWVEKNPF8OL_cymlUPDVz2JhDlgfeDegy9pW5A7k6859kchOoZC-G1ul" width="320" /></a></div><br /><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: NTU 2022 (BRÅ).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Genomsnittligt uppger 4,2 % i Nordost att de utsatts för misshandel under den aktuella perioden. För Göteborg totalt ligger nivån på 3,7 %. Trendmässigt har vi en nedgång i Nordost, något som framför allt beror på det låga värdet 2022. Trenden för Storgöteborg är densamma, med en tydlig nedgång från och med 2018.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjClNLLcM2qIESEtJCvO-t9rimgNn2w84PCU7LUvjpkyUz-nVqZrp0QvzR8rrm2A2BW34ZvviWO990jzaEjD4LKAU6gdHHo_6a_F7THHE2o0vs-MQEzJxjTSs1K4ZgJU04C2PeAFA3IJziMAeEl7poFFlhc0wKLRZG3vfyiDdqICNXVLQlybhAyh6fH" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="1003" data-original-width="1663" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjClNLLcM2qIESEtJCvO-t9rimgNn2w84PCU7LUvjpkyUz-nVqZrp0QvzR8rrm2A2BW34ZvviWO990jzaEjD4LKAU6gdHHo_6a_F7THHE2o0vs-MQEzJxjTSs1K4ZgJU04C2PeAFA3IJziMAeEl7poFFlhc0wKLRZG3vfyiDdqICNXVLQlybhAyh6fH" width="320" /></a></div><br /><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: NTU 2022 (BRÅ).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">När det gäller utsatthet för hot under de aktuella åren uppger i medeltal 10,3 % i Nordost att de drabbats av hot. Det är något högre än för Storgöteborg sammantaget där motsvarande medeltal ligger på 10,1 %. Trendmässigt har vi en ökning i både Nordost och Storgöteborg, dock med något varierande högsta och lägsta årsvärden. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Den datakälla som mest obundet speglar misshandelsbrotten är sjukvårdens statistik över vårdkontakter. Dessa omfattar i vårt fall besök/vårdtillfällen på grund av våldsskador som en person med folkbokföringsadress i Nordost haft under ett år. En och samma person kan ha mer än ett besök/vårdtillfälle per år. Självfallet kan personer som drabbats av våld låta bli att söka vård, varför det kan förmodas att sjukvårdsstatistiken inte fullt ut beskriver lindrigare fall av övergrepp av annan person. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhoH3VOpAcwOFQA5N26y8XCaoyv_0u8oUeviZeZKX3xOPghB1eYBSs2_sLeoRg9QEtDKmBGKwi-3QUa0XujMU8zG096UDRDJHrOL3Odnf5nuRvGz3qFlb7dMyVg23pIIWQYQdoTcWwVWR2Q--ituGIa_rWa8J98GGsuXbpO5fcGAB9Ud49e4G1ROyTg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="1003" data-original-width="1663" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhoH3VOpAcwOFQA5N26y8XCaoyv_0u8oUeviZeZKX3xOPghB1eYBSs2_sLeoRg9QEtDKmBGKwi-3QUa0XujMU8zG096UDRDJHrOL3Odnf5nuRvGz3qFlb7dMyVg23pIIWQYQdoTcWwVWR2Q--ituGIa_rWa8J98GGsuXbpO5fcGAB9Ud49e4G1ROyTg" width="320" /></a></div><br /><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: VG-regionen, avd. för data och analys.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Förekomsten av våld enligt detta mått varierar stort mellan Göteborgs fyra stadsområden. Om vi tar hänsyn till olikheter i invånarantal ser nivåerna ut så här år 2021 (senaste året med tillgänglig befolkningsstatistik): Nordost 291 per 100 000 invånare, Hisingen 192 per 100 000 invånare, Sydväst 153 per 100 000 invånare och Centrum 146 vårdkontakter per 100 000 invånare. Fördelningen på kön är däremot likartad. Sett till hela perioden är kvinnors andel lika med: Nordost 43 %, Centrum 42 %, Sydväst 42 % och Hisingen 41 %. Nordost har som sagt den högsta nivån, men som diagrammet ovan visar är trenden i stadsområdet nedåtgående. Två saker bör observeras angående detta. Nedgången startade innan pandemirestriktionerna inleddes och uppgången år 2022 gäller våldsskador för män. För kvinnor har minskningen fortsatt år 2022. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Åter till NTU. Denna kartläggning undersöker också människors upplevda otrygghet och rädsla för att drabbas av brott samt deras förtroende för rättsväsendet. Denna del är omfattande och jag har här valt att enbart redovisa några poster. Det är frågor/svar som ofta brukar framhållas, och här finns två som mäter förändring av beteende som är ett säkrare tecken på otrygghet än indikatorer som avser upplevda känslor.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Aspekter av otrygghet (procent)<o:p></o:p></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: medium; color: black; font-variant-caps: normal;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2017<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2018<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2019<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2020<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2021<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2022<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Otrygg vid utevistelse<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">34<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">31<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">31<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">34<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">31<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">31<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Valt annan väg<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">27<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">25<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">27<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">27<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">27<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">27<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Avstått aktivitet<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">16<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">14<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">16<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">14<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Oro utsättas för missh.<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">12<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">14<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">11<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">11<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">13<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">11<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 77.75pt;" valign="top" width="104"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Problem med person/gäng som bråkar eller stör<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 2cm;" valign="top" width="76"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">9<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.75pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">10<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 63.8pt;" valign="top" width="85"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">9<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.4pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">8<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">6<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 64.7pt;" valign="top" width="86"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">8<o:p></o:p></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: NTU 2022 (BRÅ).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Skillnaderna vad gäller trygghetsnivå tycks vara mindre än skillnaderna i brottsutsatthet. Jämförelsevis har vi följande medeltal för de olika posterna: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Utevistelse: Nordost 32 % mot 28% för Storgöteborg, Annan väg: 27 % mot 27%. Aktivitet: 15% mot 14 %. Oro att utsättas för misshandel: 12 % mot 12 %. Problem med person/gäng: 8,3% mot 6,8 %. Störst skillnader kan noteras beträffande otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet respektive problem med person/gäng som bråkar eller stör. Sett till jämförelser mellan åren rör det sig om små årsvisa variationer och trenden för otrygghet beskrivs bäst som i stort oförändrad under den aktuella perioden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Avslutningsvis har vi frågan om i vilken grad människor i Nordost har förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Nedan redovisas andelen som säger att de har mycket/ganska stort förtroende för polisen. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: medium; color: black; font-variant-caps: normal;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 84.1pt;" valign="top" width="112"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2017<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2018<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2019<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2020<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2021<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: windowtext windowtext windowtext currentcolor; border-image: none; border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">2022<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext; border-image: none; border-style: none solid solid; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 84.1pt;" valign="top" width="112"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Mycket/ganska stort förtroende för polisen<o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">46 <o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">49 <o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">52 <o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">50 <o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">53 <o:p></o:p></p></td><td style="border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-style: none solid solid none; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0cm 5.4pt; width: 61.45pt;" valign="top" width="82"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">54 <o:p></o:p></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Källa: NTU 2022 (BRÅ).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Medeltalet för Nordost under perioden är 51 %, att jämföra med 54 % för Storgöteborg totalt. Förtroendenivån är alltså lägre i Nordost, men nivån är stigande. Skillnaden mellan 2017 och 2022 är en uppgång på hela 8 procentenheter.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I sammanfattning visar min översikt att brottsnivån (misshandel och hot) är högre i Nordost än i Göteborg totalt. När det gäller misshandel (våld) visar tre olika datakällor på en minskning under perioden 2017 – 2022. För hot är bilden mer oklar. Sammanvägt indikeras en viss ökning, med hänsyn tagen till en låg och varierad grad av anmälningsbenägenhet för detta brott. Nivåskillnaderna för otrygghet är mindre än för brottsutsatthet, men aspekter som gäller utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet och oro för personer/gäng som bråkar eller stör har större inverkan i Nordost än i Göteborg i stort. Graden av otrygghet är tämligen oförändrad. Förtroendet för polisens sätt att arbeta är lägre i Nordost, men trenden är klart positiv, med en ökning av 8 procentenheter under perioden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Sammanställningen visar att man inte behöver gissa och bygga slutsatser på obestyrkt tro. Det finns bra data för beskrivningar och underbyggda slutsatser. Både data och slutsatser kan givetvis ifrågasättas och diskuteras. Det är själva poängen, och en förutsättning för ett sakligt offentligt samtal om ett aktuellt samhällsproblem. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p><span face="Calibri, sans-serif"> </span> </p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-52000683709182154042023-05-07T19:00:00.002+02:002023-05-07T19:00:47.247+02:00Replik av professor Per-Olof H. Wikström<p><b style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"><br /></span></b></p><p><b style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">P-O Wikström: Några snabba och korta kommentarer till Sven-Åke Lindgrens diskussion av min rapport ”När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ”</span></b></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:8.0pt;
margin-left:0cm;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
h1
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-link:"Rubrik 1 Char";
mso-style-next:Normal;
margin-top:0cm;
margin-right:-13.0pt;
margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;
text-align:justify;
mso-pagination:widow-orphan;
page-break-after:avoid;
mso-outline-level:1;
tab-stops:33.0pt 71.0pt 173.0pt 299.0pt 362.0pt 404.0pt 460.0pt;
font-size:12.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:Times;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
color:black;
mso-font-kerning:0pt;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-GB;
font-weight:normal;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:8.0pt;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:8.0pt;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
line-height:107%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.Rubrik1Char
{mso-style-name:"Rubrik 1 Char";
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:"Rubrik 1";
mso-ansi-font-size:12.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:Times;
mso-ascii-font-family:Times;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-hansi-font-family:Times;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
color:black;
mso-fareast-language:EN-GB;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:11.0pt;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-ansi-language:EN-GB;
mso-fareast-language:EN-US;}
.MsoPapDefault
{mso-style-type:export-only;
margin-bottom:8.0pt;
line-height:107%;}
@page WordSection1
{size:595.3pt 841.9pt;
margin:63.8pt 72.0pt 72.0pt 72.0pt;
mso-header-margin:22.7pt;
mso-footer-margin:5.65pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:76482373;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:93371598 -501721498 134807577 134807579 134807567 134807577 134807579 134807567 134807577 134807579;}
@list l0:level1
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
mso-ascii-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
@list l0:level4
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
@list l0:level7
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
-->
</style><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Jag uppskattar den sansade och seriösa tonen i Lindgrens inlägg. Vi behöver mer seriös debatt om brottslighetens orsaker och dess implikationer för kriminalpolitiken och det brottsförebyggande arbetet. Debatten på social media kännetecknas ju inte alltid av detta. Det är lite tragiskt att t.ex. läsa personer som betonar sin akademiska bakgrund men vars argument innehåller kommentarer som ’bluff’, ’storhetsvansinne’ och ’dårskap’. Även om det kanske kan ha sitt underhållningsvärde och tillfreställa meningsfränders ’blodtörst’. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">2.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Jag har ingen oenighet med Lindgren när det gäller att moral (och normer) är viktiga -om än inte alltid centrala och välutvecklade aspekter - i många (men inte alla) kriminologiska (och beteendevetenskapliga) teorier och jag har länge hävdat att detta faktum är en fruktbar utgångspunkt för att integrera vissa centrala insikter från sociologiska, psykologiska och neuropsykologiska ansatser i studiet av brott (dvs. att en fruktbara utgångspunkt är insikten att människor i grunden är regelstyrda varelser och att samhället är grundat på – mer eller mindre - gemensamma handlingregler). Situational Action Theory (SAT) är ett försök att arbeta för en sådan integration. Ingen lätt uppgift men en som jag och mina kollegor arbetat med i många år och kommer att fortsätta att utveckla (för närvarande jobbar vi t.ex. på frågan hur man kan bättre analysera och förstå makro-mikro relationer i förklaringen av brottshandlingar). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">3.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Betydelsen av självkontroll är inget nytt inslag i SAT. Det har funnits med hela tiden sedan den första skissen av SAT (se Wikström, 2004) och jag och min kollega Kyle Trieber diskuterade särskilt skillnaderna mellan SATs och Gottfredson & Hirschis användning av självkontroll i en artikel från 2007 (Wikström & Treiber, 2007). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">4.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Lindgren begränsar sin redovisning av SAT huvudsakligen till dess situationella modell, men den är bara grundvalen (utgångspunkten) för att söka förstå hur människor och deras utveckling påverkas av det samhälle i vilket de lever och verkar. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="line-height: 15.693334px;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Den grundläggande idén här är att vi först måste förstå vad som får människor att handla på det ena eller andra viset innan vi tar oss an vilka (och hur) samhällsförhållanden och deras utveckling påverkar individers brottsligheten och dess utveckling. Mot den bakgrunden har vi t.ex. analyserat individers kriminella karriärer och dess drivkrafter (se t.ex. Wikström & Treiber, 2018; Wikström, Treiber & Roman, 2023).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">5.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">När det gäller riskfaktorer är inte mitt argument att <u>alla</u> riskfaktorer saknar orsaksrelevans (uppenbarligen anser jag att personlig moral och förmåga till självkontroll är orsaksrelevanta faktorer) endast att de flesta identifierade riskfaktorer sannolikt saknar det och att den centrala uppgiften är att avgöra vilka få av de många (100-tals) riskfaktorer det är som har någon större påverkan på människors brottsbenägenhet och deltagande. Jag har i ett annat sammanhang hävdat att det är bättre och klarare att skilja mellan <i>samband</i> (prediktion) och <i>orsaker</i>(prediktion + trovärdig orsaksmekanism) än, som man t.ex. har föreslagit, att skilja mellan riskfaktorer och orsaksrelevanta riskfaktorer, eftersom begreppet risk innefattar idén om påverkan.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">6.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Moralfiltret i SAT är ingen personegenskap utan den perception av handlingsalternativ i relation till en motivation som <i>uppstår</i> när en person tillämpar sin personliga moral i den moraliska kontext i vilket denne befinner sig i stunden. Jag håller inte med Lindgren om att SAT har lite att säga i denna fråga. Snarare tvärtom hävdar jag att SAT har mycket mer att säga om detta än de flesta vanliga kriminologiska teorier som oftast saknar en utvecklad handlingsteori (annat än att de i vissa fall gör allmänna hänvisningar till den rationella valteorin, en teori som enligt min uppfattning har stora brister när det gäller att förklara brottsligt handlande, något jag bl.a. diskuterar i vår kommande bok (se Wikström, Treiber & Roman, 2023, som innehåller en uppdaterad och den mest utvecklade presentationen av SAT).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">7.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">I vår kommande bok diskuterar jag en rad olika kriminologiska teorier och hur de relaterar till SAT. Den diskussionen innehåller också en diskussion av Banduras teori om ”moral disengagement” och en kritik av denna och dess empiriska forskningsstöd. I korthet hävdar jag där att människor <i>tillämpar</i> sin moral i olika moraliska sammanhang INTE att de behöver <i>neutralisera</i> sin moral för att kunna begå olika övergrepp.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">8.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">En inte ovanlig kritik är att man hävdar att värderingar och attityder är detsamma som handlingar, och att det är problematiskt eftersom, som Lindgren uttrycker det, att det finns en ”tendens till överlappning mellan det som ska förklaras och själva förklaringen”. Jag har väldigt svårt att se något större stöd för ett sådanat argument. Värderingar och attityder är inte detsamma som handlingar (om man inte har en väldigt okonventionell defintion av handlande). Att tycka att det är OK att slå någon som är dum (värdering) är inte detsamma som att slå en person (handling).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="line-height: 15.693334px;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Jag misstänker att den tanken ibland är ett resultat av mättekniska problem snarare än teoretiska problem. Man har ju också t.ex. hävdat att kamraters brottslighet mäter detsamma som egen brottslighet, vilket det såklart inte gör. Jag tror det finns en viss oklarhet här när det gäller att skilja mellan problem att mäta variabler och deras teoretiska status. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">9.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Lindgren kritiserar mig för att jag inte listar en rad konkreta åtgärdsförslag, men det var inte syftet med rapporten. Syftet vara att diskutera <i>vad</i> brottsprevention ska påverka, inte <i>hur</i> detta kan påverkas. Mitt argument är att brottspreventionen saknar en förståelse för brottslighetens orsaker (vad den ska påverka) och därför saknar en effektiv styrning och samordning och därmed utvecklar alla möjliga olika åtgärder utan större grund i varesig teori eller forskning. Det är naturligtvis viktigt att arbeta för att ta fram och utveckla åtgärder som kan påverka brottslighetens orsaker. Min huvudkritk i rapporten är att brottspreventionen fokuserar alltför mycket på kortsiktiga reaktiva och defensiva åtgärder (inriktade på att hantera kriminellt aktiva individer och brottshändelser) på bekostnad av utvecklingen av långsiktiga proaktiva och offensiva åtgärder (inriktade på påverka miljöförhållanden som kan bidra till att reducera människors brottsbenägenhet och miljöers normaliserande av brott).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">10.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Lindgren hävdar att SAT är en rudimentär teori men jag hävdar nog att i jämförelse med de flesta dominerande kriminologiska teorierna är den mer utvceklad när det gäller att klart specificera hur olika påverkansmekanismer kan tänkas fungera. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">11.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Lindgren hävdar att det <u>finns inget</u> som säger att SAT ”sett till den kriminologiska forskningen” ”skulle vara mest lämplig som grundval för brottsförebyggande vägledning”. Om detta kan vi naturligtvis ha olika uppfattning men det hade varit intressant att höra mer om varför Lindgren anser att social inlärning, social kontroll och rationella valhandlingar är teorier som enligt den kriminologiska forskningen utgör en bättre grundval för att utveckla brottsprevention.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px;"><b><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">Referenser<o:p></o:p></span></b></p><h1 style="margin-right: -13.05pt;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif;"> </span></h1><h1 style="margin-right: -13.05pt;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif;">Wikström P-O (2004). Crime as Alternative. Towards a Cross-level Situational Action Theory of Crime Causation. In (Ed) J. McCord : <i>Beyond Empiricism: Institutions and Intentions in the Study of Crime</i>. Advances in Criminological Theory. New Brunswick. Transaction. <o:p></o:p></span></h1><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Wikström P-O & Trieber K. (2007) The Role of Self-Control in Crime Causation. Beyond <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Gottfredson and Hirschi’s General Theory of Crime. <i>European Journal of Criminology<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><i><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">4:237-264.<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13.05pt; text-align: justify;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Wikström P-O & Treiber K. (2018). </span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">The Dynamics of Change. Criminogenic Interactions<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13.05pt; text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">and Life-Course Patterns of Crime. In (Eds) D. P. Farrington, L. Kazemian & A. Piquero: <i>The Oxford Handbook of Developmental and Life-Course Criminology</i>. Oxford, Oxford University Press</span><i><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13pt; text-align: justify;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13.05pt; text-align: justify;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Wikström P-O, Treiber K. & Roman G. (2023 – <i>in press</i>*). </span><i><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Character, Circumstances and<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13.05pt; text-align: justify;"><i><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Criminal Careers</span></i><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"> </span><i><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Towards a Dynamic Developmental and Life-Course Criminology</span></i><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; margin-right: -13.05pt; text-align: justify;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Oxford. Oxford University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;">*publiceras hösten 2023</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 17.120001px;"><o:p></o:p></span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-62330899675303291932023-05-05T10:20:00.004+02:002023-05-05T10:20:37.613+02:00Moralen först<style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidhuvud Char";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.SidhuvudChar
{mso-style-name:"Sidhuvud Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidhuvud;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt;
mso-header-margin:35.45pt;
mso-footer-margin:35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:2026207168;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-711552282 671778716 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;}
@list l0:level1
{mso-level-text:"\(%1\)";
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
@list l0:level4
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
@list l0:level7
{mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:alpha-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:roman-lower;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:right;
text-indent:-9.0pt;}
-->
</style><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> </p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Nyligen publicerade professor Per-Olof H. Wikström en skrift som på ett tillgängligt sätt sammanfattar hans <i>Situational Action Theory</i> (SAT) (1). Sammanställningen har gjorts på uppdrag av Stockholms Handelskammare. Utgivningen uppmärksammades bl.a. av tidskriften Kvartal och därefter också av annan media. Många har hälsat skriften med glädje: äntligen en kriminolog med en teori som säger vad det handlar om: Moral. Det är en något besynnerlig inställning med tanke på att de flesta kriminologiska teorier handlar om just det; moral. Personlig moral, gruppmoral och samhällsmoral. Det gäller i synnerhet för teorier som baseras på de ”stora” perspektiven: anomi, social inlärning, stämpling, social kontroll, rationella valhandlingar samt maktförhållanden och konflikt. Nåväl.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Jag har tidigare tillsammans med Oskar Engdahl diskuterat Wikströms teori (2). Syftet med detta blogginlägg är att utifrån en kortfattad presentation av teorin uppmärksamma och diskutera en del fördelaktiga aspekter och några mer problematiska inslag. Först ska sägas att det är värdefullt att Wikström på det här sättet förmedlar sin teori, vilken under det senaste decenniet uppmärksammats och prisats på många håll. Det hör inte till vanligheterna i svensk debatt att en kriminologisk teori på detta sätt introduceras och blir föremål för diskussion utanför akademiska kretsar. Wikströms framställning präglas av lärdom, analytisk skärpa och koherens. Här finns polemiska inslag, men överlag relateras den egna teorin till andra synsätt på ett öppet och fruktbart sätt. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Mycket kortfattat kan SAT sammanfattas så här. Teorin behandlar både individen och dennes omgivande miljö, och den fokuserar särskilt på den process som förbinder och samordnar individuella egenskaper och situationella förhållanden till en konkret brottshändelse. Avgörande för denna är individens brottsbenägenhet, som i sin tur bestäms av dennes moraliska förmåga (välja mellan rätt och fel) och den självkontroll som hen har. Den omgivande miljön som individen rör sig i bildar ett aktivitetsfält med ett utbud av handlingstillfällen. Dessa erbjuder möjligheter att göra saker, t.ex. att tillgodose behov och realisera ambitioner (aktivitetsfältet innefattar även sociala medier och andra typer av Internetbaserad samvaro). Likvärdigt med att individers brottsbenägenhet varierar gäller att platsers kriminogena (brottsalstrande) incitament också varierar. Avgörande för skillnaderna är de aktiviteter som utmärker platsen och vilka slags människor som miljön lockar till sig samt de moralnormer som förknippas med platsens aktiviteter. Wikström nämner också platsens avskräckande kvaliteter, dvs kontrollinslag som kan avhålla brottsbenägna personer från att just där välja en brottslig handling som ett acceptabelt alternativ. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det ska noteras att förmågan att utöva självkontroll är ett nytt inslag i SAT, åtminstone som en explicit primärkälla till individers varierande brottsbenägenhet. Det tyder på att teorin utvecklas. Samtidigt ska sägas att denna egenskap är underställd moralen och fungerar som en slags hjälpreda till denna. Det är när den moraliska förmågan haltar, eller när situationsbestämda frestelser alternativt provokationer tenderar att bli övermäktiga, som självkontrollen träder in. Till skillnad från andra kriminologiska teorier om social kontroll och rationella valhandlingar är självkontrollen i SAT ingen oberoende egenskap som reglerar preferenserna för handlingar som är långsiktigt gynnsamma i förhållande till handlingar som är omedelbart lukrativa. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Av de nämnda inslagen i brottshändelsers orsaksprocess är den personliga moralen – och innehållet i denna – av avgörande betydelse. Kriminogena platser har en sekundär roll och de blir bara verkningsfulla om det finns brottsbenägna personer, annars inte. Lite tillspetsat kan man säga att individers brottsbenägenhet trumfar dragningskraften hos kriminogena miljöer. Tillfället gör inte tjuven, poängterar Wikström, utan det är snarare tjuvar som tar tillfället i akt. Utifrån detta synsätt kritiserar han den tillfällesinriktade teoribildningens (läs brottstriangeln) ointresse för individers brottsbenägenhet till fördel för miljöers utbud av attraktiva objekt och varierande grad av verksam kontroll. Ett annat sätt att se på saken är att betrakta förekomsten av motiverade gärningspersoner som en konstant faktor och att rikta intresset mot objektens och kontrollens roll eftersom det visat sig vara svårt att åstadkomma beteendeförändringar genom påverkan av människors subjektiva handlingspreferenser. Wikströms framhållande av brottsbenägenhetens avgörande betydelse och den personliga moralen som dess viktigaste komponent får stor betydelse för hans syn på brottspreventionens utformning.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Wikström är kritisk till teorier om riskfaktorer. Han menar att det förekommer en uppsjö som pekar på olika typer av omständigheter. Han betonar skillnaden mellan risk och orsak, och menar att merparten riskfaktorer endast är markörer, dvs. tecken på något som kan ha en inverkan, men som i sin tur behöver förklaras. Ofta förväxlas riskfaktorer med orsaksfaktorer, inte minst av politiker och andra lekmän. Ett statistiskt samband kan föreligga, men hos den förra saknas en påvisad mekanism som förbinder orsak och verkan. Han går rätt långt i sin kritik när han menar att riskfaktorer i form av attribut aldrig kan vara orsaker. Jag anser att han bortser från att identifieringen av en del vanligt förekommande riskfaktorer – exempelvis anti-sociala personlighetsdrag, pro-kriminella attityder och relationer samt låg självkontroll – ursprungligen är ett resultat av orsaksinriktad forskning, och att de är orsaksfaktorer i den betydelse Wikström pläderar för. Samband (av varierande styrka) föreligger mellan dem och individers brottslighet och det finns forskning som redogör för en teoretiskt valid mekanism som förklarar varför den identifierade effekten uppstår. Att dessa orsaksfaktorer några decennier senare – när riskparadigmet blivit populärt – av andra forskare och aktörer benämns riskfaktorer, är en annan sak. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Vad är det som händer på insidan när människor väljer att begå brott? Wikström menar som visats att en brottshändelse främst beror på individens oförmåga att fatta moraliska beslut som överensstämmer med den allmänna moral som är kodifierad i lag. Han talar om vikten att utveckla ett moralfilter som får oss att realisera vår motivation – hantera frestelser och provokationer – genom att motstå brottsliga alternativ och handla lagenligt. Men närmare bestämt – vad är det som sker med moralen för att en brottslig handling ska väljas? Beror det på att individens personliga moraluppfattning krockar med en viss lagregel (t.ex. att det är berättigat att för egen del bruka narkotika eller köpa sex), och att hen därför handlar utan konflikt med sitt samvete? Eller beror det på att personen instämmer i lagregeln, men bryter mot den därför att hen lärt sig att runda inhiberande självförebråelser? I frågor som dessa har SAT inte mycket att komma med. Det har däremot Albert Bandura, välkänd för sin socialkognitiva forskning och utformningen av begreppet självförmåga. Han har också utvecklat en teori om ”moralisk urkoppling” (moral disengagement) (3). Banduras utgångspunkt är att det inte råder någon skillnad mellan människors moraluppfattning i abstrakta termer, när de t.ex. tillfrågas om vad som är rätt och fel. Däremot är det stora skillnader när det gäller praktiskt moraliskt handlande. En orsak till skillnaderna är att människor tillägnat sig psykosociala mekanismer som gör att införlivade moraliska värden kan urkopplas i konkreta handlingssituationer. På så vis kan människor uppfatta det som rätt och riktigt att bryta mot lagen, samtidigt frikänna sig från skuld och ansvar och leva med sig själva utan samvetskval och självförakt. Bandura menar att förmågan till moralisk urkoppling är allmängiltig. Den praktiseras oberoende av skillnader i ålder, kön, etnicitet, social klass, religiös tillhörighet och nivå av moralisk överträdelse, och den utvecklas tidigt i barndomen. Vilka är då dessa frikännande kognitiva mekanismer? Enligt Bandura rör det sig om följande: åberopande av mål som helgar medlen, förskönande omskrivningar, förmildrande jämförelser, minimering, ignorering eller feltolkning av konsekvenser, dehumanisering av motståndare, skuldbeläggning av offret samt förnekelse och utspridning av ansvar. I sin bok ger Bandura rikliga exempel på hur dessa mekanismer appliceras i konkreta handlingar. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det finns också en annan typ av problem med Wikströms teori. Det gäller dess status som orsaksteori. Det som ska förklaras – en individs benägenhet att bryta mot lagen – förklaras av oförmågan att i en konkret situation handla moraliskt lagrelevant. Brott mot kodifierad moral förklaras med andra ord av bristande personlig moral. Här finns en problematisk tendens till överlappning mellan det som ska förklaras och själva förklaringen. Om teorins slutsats säger att den som brister i lagrelevant moral kommer att brista i laglydnad är förklaringen knappast oberoende från det som ska förklaras. Risken för självevidens och ren truism är uppenbar. Teorier med sådan konstruktion kan vara tydliga och framhålla solklara förklaringar, men frågan är vilken giltighet och förklaringskraft de har. (För den som vill veta mer om vad orsaksförklaringar är – och inte är – samt likheter/skillnader mellan olika slags orsaksförklaringar, rekommenderas 4 och 5). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Wikström ägnar en betydande del av sin skrift åt brottsprevention. I dessa delar är han mer polemisk och han kritiserar särskilt de brottsförebyggande initiativ som BRÅ och Socialstyrelsen utvecklat under senare år. Han menar att råden och uppmaningarna i hög grad handlar om ”gräv där du står”. Det är anvisningar utan forskningsbaserad underbyggnad och vägledning. Mest liknar det ett smörgåsbord av förmenta risk- och skyddsfaktorer, den ena lika god som den andra, tycks han mena. Merparten insatser är dessutom av reaktiv natur, utformade för att avbryta en avvikelse som redan konstaterats. Han saknar emellertid generella proaktiva insatser som är utformade för att förebygga (förhindra) uppkomsten av brottsbenägenhet. Frågan är vad Wikström själv erbjuder. Vilka rekommendationer och konkreta råd blir det frågan om när brottsbenägenhetens främsta orsak – brister i personlig moral – ska avhjälpas? <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I likhet med andra kriminologer som betonar individers brottsbenägenhet efterfrågar Wikström insatser för barn och familj under barnets tidiga år. Han rekommenderar främst en proaktiv primärprevention i syfte att grundlägga och stärka en lagrelevant personlig moral. Som nummer två av hans prioriteringar kommer åtgärder för att utveckla/stärka människors förmåga att utöva självkontroll. Det görs genom att influera det kognitiva närandet, dvs. vardagsaktiviteter som tränar problemlösning, koncentration, tålamod och återhållsamhet. En tredje åtgärdstyp är insatser som syftar till att påverka normbildningen så att brottshandlingar inte normaliseras i olika miljöer. De förstnämnda uppgifterna är främst frågor för familj och skola. Med tanke på att det är lättare att genom beslutade samhällsinsatser påverka moralbildningen i skolmiljön är det där som det moralbildande jobbet främst ska göras, anser Wikström.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Wikströms orsaksteori om situationellt handlande är, menar jag, abstrakt och rudimentär. Detsamma gäller för hans preventionsansats. Den anger mål och inriktning, men den säger egentligen inte mycket mer än vad som redan anges om skolans värdegrund och uppgifter i läroplanen för förskola och grundskola, exempelvis: <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">”I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tro och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">”Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.” <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.” <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Wikströms orsaksteori förklarar varför detta är viktigt. Men den säger inget konkret om den praktiska tillämpningen – om vem som ska göra vad, hur och när. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det är naturligt att Wikström propagerar för sin teori, framhåller dess förtjänster och komparativa fördelar. Men sett till den kriminologiska forskningen finns inget som säger att den skulle vara mest lämplig som grundval för brottsförebyggande vägledning. Det finns besläktade teorier, varav flera är mer konkreta när det gäller faktorer och processer som är verksamma för social inlärning, social kontroll och rationella valhandlingar – se t.ex. 6, 7 och 8.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><u>Litteratur<o:p></o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->(1)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Per-Olof H. Wikström (2023) <i>När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ. En analys av brottslighetens orsaker och dess implikationer för inriktningen av det brottsförebyggande arbetet</i>.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->(2)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Oskar Engdahl & Sven-Åke Lindgren (2021) <i>Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga</i>, s. 178-185. Lund: Studentlitteratur.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="EN-US">(3)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="EN-US">Albert Bandura (2016) <i>Moral Disengagement. How People Do Harm and Live with Themselves</i>. New York: Worth Publishers (se också Engdahl & Lindgren (2021) s. 72-74).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="EN-US">(4)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="EN-US">Jon Elster (2015) <i>Explaining Social Behavior</i>. Cambridge: Cambridge University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->(5)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Johannes Persson & Nils-Erik Sahlin (2013) <i>Vetenskapsteori för sanningssökare.</i> Fri Tanke.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="EN-US">(6)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="EN-US">James Bonta & D. A. Andrews (2017) <i>The Psychology of Criminal Conduct.</i> New York: Routledge.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="EN-US">(7)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="EN-US">Michael Gottfredson & Travis Hirschi (2020) <i>Modern Control Theory and the Limits of Criminal Justice.</i>New York: Oxford University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span lang="EN-US">(8)<span style="font-family: "Times New Roman"; font-feature-settings: normal; font-kerning: auto; font-optical-sizing: auto; font-size-adjust: none; font-size: 7pt; font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant-alternates: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-ligatures: normal; font-variant-numeric: normal; font-variant-position: normal; font-variation-settings: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span lang="EN-US">Derek B. Cornish & Ronald V. Clarke (2014) (eds.) <i>The Reasoning Criminal. Rational Choice Perspectives on Offending</i>. London: Routledge.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p></o:p></p><p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span> </p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-13498835539794083482023-03-21T16:18:00.000+01:002023-03-21T16:18:24.409+01:00 Cannabis – ständigt omtvistat<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Inledning<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Debatten om den internationella narkotikapolitiken har intensifierats under de senaste decennierna. Särskilt intresse har ägnats de globala narkotikakonventionernas utformning och tillämpning samt frågorna om cannabis har medicinska användningsområden och hur den icke-medicinska användningen av denna substans ska hanteras. Flera länder har gått från debatt till handling, genom att avkriminalisera narkotikainnehav för eget bruk, genom att tillgängliggöra cannabispreparat för medicinsk användning och legalisera hanteringen av cannabis för s.k. rekreationellt bruk.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Debattens omfattning och intensitet kom till manifest uttryck i samband med att FN år 2016 kallade generalförsamlingen till en särskild session för överläggningar om den internationella narkotikapolitiken (UNGASS 2016). Inför mötet uppvaktades FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Moon genom öppna brev med krav på en reell reform av den nuvarande globala narkotikapolitiken. Uppropet undertecknades av en rad namnkunniga personer inom politik, affärsliv och kultur, samt av forskare från olika länder.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Parallellt med denna utveckling har också forskningen om den internationella narkotikakontrollen vitaliserats. En inriktning som rönt uppmärksamhet är den historiska utforskningen av de kontroll- och regleringssystem som gällde innan FN tog över och den allmänna narkotikakonventionen (the Single Convention on Narotic Drugs) fastslogs 1961. Hur såg det ut i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då narkotikafrågan blev föremål för mellanstatlig diskussion och beslut? Vilka olika intressen var involverade och stred mot varandra och vilka kretsar samverkade i den process som efterhand resulterade i de överenskommelser och fördrag som först administrerades av Nationernas Förbund (NF) och efter andra världskriget av FN?<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I denna text ger jag en kortfattad översikt av delar av denna process, med fokus på hanteringen av cannabis. Syftet är tvåfaldigt: 1) att kortfattat beskriva hur cannabis för första gången problematiserades i Europa och sedermera inkluderades i de internationella konventionerna om narkotikakontroll; 2) att presentera en lista över relevant forskningslitteratur som berör cannabis och det internationella kontrollsystemet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>”Cannabis Britannica”<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det är allmänt känt att Storbritannien under 1800-talet tjänade storkovan på att sälja opium till Kina och andra länder i Asien. Först i regi av Ostindiska kompaniet, sedan inom ramen för kronans kolonialförvaltning. Verksamheten ledde bl. a. till två krig med Kina, som förgäves försökt värja sig mot den påtvingade byteshandeln med opium mot te, siden, porslin och andra eftertraktade varor.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Mindre känt är att Storbritannien även hade betydande inkomster från cannabishanteringen i Indien. Genom ett licenssystem med avgifter på odling, beredning och försäljning taxerades näringens olika led. Både opium- och cannabishanteringen väckte kritik på hemmaplan, bland liberala politiker, kritiker av kolonialsystemet, missionärer, filantroper och nykterhetsivrare. Efter parlamentskrav tillsattes 1893 en kommission med uppgift att undersöka cannabisfrågan i Indien (the Indian Hemp Drugs Commission). Den bestod av fyra brittiska ledamöter och tre ”nonofficial Indian gentlemen”. Uppdraget var fokuserat på två viktiga frågor – om cannabisbruk som hävdades var en vanlig orsak till vansinne och om cannabishanteringen borde förbjudas (såsom skett i brittiska Burma). Under ett års tid insamlades material genom detaljerade enkäter och hearings i 30 indiska städer. 1894 presenterades resultaten i åtta volymer, vilket gör undersökningen till den sannolikt mest omfattande som gjorts om cannabis.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Kommissionen tog i huvudsak sikte på rökning av ganja (blommornas toppskott) och i mindre grad på rökning av charas (hasch) (en dyrare och ovanligare produkt) och cannabis i form av örtblandade drycker (bhang). Enligt uppskattning rökte mindre än 1 % av den vuxna manliga befolkningen cannabis (ganja), varav ca 20 % beräknades ha ett omåttligt bruk. I enlighet med instruktionerna undersökte man särskilt mentalsjukhusens (asylernas) statistik över vansinnesfall med koppling till cannabisbruk. Man fann åtskilliga fel och brister i denna och konkluderade att omåttligt cannabisbruk var en orsak till psykisk sjukdom, men i betydligt mindre utsträckning än vad som hävdats. Jämförelser gjordes med alkohol och man menade att måttlös cannabisrökning kunde vara skadligt för den psykiska hälsan på samma sätt som dryckenskap. Men kommittémajoriteten bedömde att de skadliga hälsoeffekterna inte var så allvarliga att de motiverade ett förbud. De rekommenderade därför en fortsatt reglering av hanteringsleden genom licenser med avgifter som var höga nog för att kunna motverka omåttligt bruk. I bedömningen togs dessutom hänsyn till praktiska och politiska skäl. Förbud mot rökning och mot rituell och medicinsk användning av cannabisbaserade drycker och tinkturer ansågs kunna skapa opposition och bedömdes därtill vara svåra att upprätthålla då hampa på många håll växte vilt. Dessutom förelåg risken att ett förbud kunde locka till övergång till mer skadliga droger som exempelvis opium och alkohol. Ett ytterligare argument som dryftades hämtades från John Stuart Mills frihetsprinciper om att straffrättsliga förbud inte bör riktas mot företeelser som är skadliga enbart för användaren/utföraren.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Två av de indiska ledamöterna pläderade dock för förbud och menade att uppfattningen att cannabisbruk orsakade vansinne var kulturellt befäst och att det fanns ett starkt ogillande av cannabisrökning inom Indiens alla religiösa grupper. Därför var risken liten att ett förbud – exklusive mot bruk av bhang för rituella och medicinska skäl – skulle skapa bitterhet och ge upphov till en illegal marknad. I forskningen om kommitténs arbete och slutsatser har man pekat på intressemotsättningar på grund av kommitténs sammansättning, snedvridna urval och användningen av dubbla måttstockar. De engelska ledamöterna var alla tjänstemän avlönade av den brittiska kronan och mer än hälften av de som lämnade svar på kommissionens frågor var anställda av indiska myndigheter. Egenintresset av statliga inkomster från licensavgifter var därmed givet. Användningen av dubbla måttstockar avser den detaljerade, kritiska granskningen av mentalsjukhusens statistik å ena sidan jämfört med den invändningsfria acceptansen av uppgifter om att cannabismediciner var verksamma för att behandla en rad medicinska åkommor.<b> </b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b> </b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>1925 års Genèvekonvention<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det kom att dröja ca 30 år innan cannabis på nytt blev en omdebatterad fråga i Europa. Närmare bestämt i samband med konferenserna inom Nationernas Förbunds (NF) narkotikakontrollorgan i Genève, inför det som skulle bli 1925 års Genèvekonvention. Förvisso hade cannabis förts på tal av den italienska delegationen redan i förhandlingarna inför Haagkonventionen 1912, men då hade saken avvisats utan vidare behandling. Det var Sydafrika, men främst Egypten, som 1924 krävde att de internationella konventionerna även skulle omfatta cannabis. Även nu var det framför allt uppgifterna om sambandet mellan intensivt cannabisbruk och psykisk sjukdom (vansinne) som var huvudskälet. Den egyptiska delegationen presenterade uppgifter om att merparten vansinnesfall i Kairo kunde härledas till cannabisbruk. Man var primärt inte ute efter sanktionerade inhemska förbud. Sådana fanns redan, dels inom den koloniala lagstiftningen med anor från Napoleontiden, dels inom den islamiska rättsordningen – förbud som vanligen aktualiserades genom imamernas predikningar och rådgivning. Det var istället inskränkningar av internationell handel och förbud för den illegala trafiken från andra länder man ville uppnå, i linje med vad som åstadkommits ifråga om opium. Kravet fick stöd av USA och Kanada men bl.a. Storbritannien motsatte sig, under hänvisning till att frågan var outredd och ämnet egentligen inte fanns på dagordningen. Det hela slutade dock med att cannabis infördes i ett särskilt kapitel i 1925 års Genèvekonvention. Däri stadgades förbud mot export av harts från indisk hampa jämte produkter baserade på sådant harts. Undantag medgavs, men i dessa fall krävdes särskilda importlicenser utfärdade av mottagarlandet. Konventionens kontrollkrav för cannabis var betydligt lättare än motsvarande för opium/morfin/heroin och coca/kokain. Här fanns inga förbud för produktionen i sig, inga krav på kontroll av ländernas inhemska cannabishandel, inga föreskrifter om åtgärder för att reducera den inhemska konsumtionen och undertecknande länder behövde inte inrapportera produktionsvolymerna till NF:s narkotikakontrollorgan. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Marjuanafaran i USA<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Ett av argumenten mot att inkludera cannabis i Genèvekonventionen 1925 var bristen på vederhäftig dokumentation om medlets skadeverkningar. För att råda bot på detta beslutade NF:s rådgivande opiumkommitté 1934 att tillsätta en särskild underkommitté med uppdrag att utreda frågan. En annan anledning till beslutet var alarmerande uppgifter från USA om det inhemska marijuanabrukets spridning. Dessförinnan var det ett närmast okänt fenomen, i huvudsak lokaliserat till landets sydvästra delar och kopplat till mexikanska invandrare. Dessutom förekom marijuanabruk bland afro-amerikaner i den amerikanska södern. Under 1930-talet ändrades detta genom två inhemska ”folkvandringar”– de mexikanska arbetarnas rörelse uppåt mot Kalifornien och afro-amerikanernas inhemska migration mot de norra staternas storstäder. I det senare fallet brukar man tillspetsat tala om att marijuana följde jazzen norrut.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">En ytterligare anledning till uppmärksamheten var aktiviteterna från den amerikanska federala narkotikabyrån som bildades 1930, och som fram till 1962 leddes av Harry Anslinger. Han var också under många år medlem av den internationella narkotikakontrollens expertkommitté. Anslinger och narkotikabyrån kom att särskilt intressera sig för marijuanafrågan. I avsaknad av seriösa kartläggningar och vetenskapliga undersökningar byggde byråns uppgifter på anekdotiska beskrivningar av vansinnesdåd och uppgifter om psykisk sjukdom i spåren av marijuanabruket. Byrån var långt ifrån en passiv förmedlare av massmedias uppgifter. Den agerade aktivistiskt genom egen utgivning och stöd till produktion av böcker, artiklar, pamfletter och filmer med syfte att varna ungdomen för den nya farsoten. Titlar som ”Killer Weed”, ”Marihuana: Assasin of Youth”, ”Youth Gone Loco”, “One More Peril for Youth” indikerar det alarmistiska tonläget. Filmen ”Reefer Madness” (även med titeln ”Tell Your Children”) blev en succé. Anslinger och narkotikabyrån utvecklade ett brett samarbete för att sprida varningarna. Hit hörde samarbetspartners som konservativa tidningar ägda av Randolph Hearst, polisförbund, nykterhetsrörelsen, de kristna ungdomsrörelserna YWCA och YMCA, den amerikanska motsvarigheten till Hem & Skola (filmen ”Reefer Madness” utgår från ett informationsmöte mellan lärare och föräldrar) samt bryggerinäringen som fruktade att marijuana kunde blir en svår konkurrent när alkoholförbudet upphävdes 1933.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I motsats till den amerikanska narkotikabyråns snabbfotade och röststarka propaganda mot marijuana stävade NF:s underkommittés kartläggning av cannabis fram i en makligare takt. Under åren 1935–1939 insamlades en stor mängd data om cannabis botaniska egenskaper, kulturhistoriska skillnader beträffande användningsområden och användningssätt, farmakologiska kännetecken samt kriminologiska och psykiatriska uppgifter om brukets konsekvenser. Arbetet avstannade emellertid under andra världskriget, såsom var fallet med merparten aktiviteter inom NF:s internationella system för narkotikakontroll.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Ny kontrollorganisation i FN:s regi<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Efter kriget tog Förenta Nationerna (FN), som bildades 1946, över värdskapet för den internationella narkotikakontrollen. Organisationsstrukturen påminde om den som gällt under NF:s huvudmannaskap, med en central narkotikakommission och en internationell narkotikakontrollstyrelse. Nu som då var dessa inordnade inom rådet för sociala och ekonomiska frågor. En betydelsefull nyhet var dock bildandet av WHO 1948, med uppgift att fungera som FN:s fackorganisation i biomedicinska och folkhälsovetenskapliga frågor. En överordnad uppgift för den nya kontrollorganisationen var att förena Haagkonventionen 1912 och de olika Genèvekonventionerna som tagits fram i NF:s regi i en enda allmän narkotikakonvention. Arbetet påbörjades 1948 och slutfördes genom beslutet om the Single Convention on Narcotic Drugs 1961. En både viktig och komplicerad del av detta arbete var att enas om ett mer underbyggt beslut om cannabis. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Inom NF hade hälsokommittén haft ansvar för framtagandet av beslutsunderlag i frågor om olika narkotiska medels medicinska (kliniska) nyttograd och risker för skadeverkningar, inklusive beroenderisker. Det blev nu en uppgift för WHO och dess expertkommitté för drogberoende (ECDD). Kommittén inkorporerade det material som NF:s underkommitté för undersökning av cannabis tidigare sammanställt samt granskade nyare forskning som gjorts efter kriget. Två rapporter med åtföljande beslut är i sammanhanget avgörande: expertkommitténs rapport 1952 och en rapportsammanställning som presenterades 1955. I den första fastslås att cannabisberedningar är förlegade som terapeutiska medel och att det saknas berättigande för medicinsk användning av cannabis. I den andra (utförd av kommitténs tidigare sekreterare P. O. Wolff) konkluderas att cannabis är en farlig drog sett ur alla synvinklar – fysiskt, mentalt, socialt och kriminologiskt. Det var ett ställningstagande som senare har kritiserats, inte minst med tanke på det heterogena och tendensiösa underlaget i rapporten, med sin mix av vetenskapliga rapporter och tidningsklipp från Sydamerika och USA. Därefter gjordes i princip inga andra expertbedömningar av cannabis. Innebörden av dessa beslut är att cannabis analogt med exempelvis heroin katalogiserades i den allmänna narkotikakonventionens (the Single Convention) förteckningar – I och IV – som omfattar substanser reserverade för särskilt sträng kontroll och som förpliktigar konventionsländerna att bestraffa illegal hantering av dem. Substanser i förteckning IV (som dessutom är förtecknade i I) bildar en särskild kategori med hänsyn till att de saknar medicinsk tillämpning. De utgör en sorts paria, vilket understryker deras synnerligen farliga egenskaper.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Inom forskningen om den allmänna narkotikakonventionens tillkomst har intresset vidgats till att även gälla WHO:s roll i sammanhanget. När det gäller konventionens utformning och besluten om cannabis har man bl.a. pekat på två inverkande omständigheter: en ny organisation med nya grupper av tjänstemän, som hade behov att markera ”en ny tid och en ny ordning”; sammansättningen inom de olika kontrollorganen, inklusive WHO, med en starkare ställning för uttalade prohibitionister. Till det hör förstås också den nya spelplanen för förhandlingar och beslut i och med det nya geopolitiska läget efter andra världskriget. Länder som tidigare haft stort inflytande i kontrollsammanhang, som Tyskland, Japan och Italien, var nu rejält akterseglade. Detsamma gällde i viss mån också de gamla kolonialmakterna.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Cannabis enligt svenska utredningar<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Under 1960-talet aktualiserade den allmänna narkotikakonventionen och klassificeringen av cannabis som en synnerligen farlig substans i Sverige, i samband med besluten om 1968 års narkotikastrafflag och regeringens 10-punktsprogram för bekämpande av narkotikamissbruk i december 1968. Narkomanvårdskommittén, som tillsattes 1965, lämnade under de följande åren ett omfattande beslutsunderlag i form av fyra betänkanden. I del III om samordnade åtgärder finns en detaljerad genomgång under rubriken ”missbruk av cannabis”. Inledningsvis görs en historisk exposé, skillnader beträffande rökning av marijuana och hasch noteras, kort- och långvariga effekter diskuteras, liksom relationen till annan narkotika och kopplingen till brottslighet. Beträffande kända tvistefrågor konstaterar kommittén i korthet följande: De allvarligaste skadorna gäller missbrukets verkan på psykologiska och sociala faktorer; tolerans med åtföljande dosökning uppges inte förekomma och inte heller fysiskt beroende med primärt fysiskt betingade abstinensbesvär, däremot förekommer psykiskt beroende; vanliga effekter är trötthet, slöhet och likgiltighet med minskat utåtriktat intresse och energi; cannabis roll som ”inkörsport” till annan narkotika betingas i huvudsak av miljöaspekter och är inte en effekt av medlet i sig självt; cannabis kan befästa medlemskap i en asocial eller kriminell delkultur och cannabispåverkan kan även förstärka och utlösa redan befintliga aggressiva och asociala tendenser; både tillfälligt och långvarigt cannabismissbruk kan orsaka psykiska störningar av psykostyp. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I ett avslutande värderande avsnitt argumenterar Narkomanvårdskommittén mot legalisering. Deras främsta argument är att det skulle innebära att en skadelidande minoritet skulle få betala priset för en ”måttlighetsbrukande” majoritets skull. Avslutningsvis hänvisar de till ett uttalande från WHO:s expertkommitté (1969) i vilket konstateras att cannabis är ett beroendeframkallande medel, att medlet medför folkhälsoproblem och sociala svårigheter samt att kontrollen av cannabis måste vidmakthållas.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det av regeringen tillsatta samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk (SBN) ägnade informationsfrågorna stort utrymme. Ett resultat av deras arbete var utgivningen av skriften ”Fakta om narkotika och narkomani” (1969) (upplaga på 130 000 ex.) som innehöll ett särskilt kapitel om cannabisproblemet. Häri gavs inledningsvis en kortfattad historik över utbredningen i s.k. muhammedanska länder och den internationella kontrollen medan resterande utrymme ägnades information om brukets konsekvenser. Beträffande tvistefrågorna hävdas att personer mycket snabbt kan utveckla ett cannabisberoende som bär alla narkomanins kännetecken, inklusive rapporterad dosökning och abstinensbesvär. De negativa verkningarna i form av försämrad reaktionstid och koordination, samt dåsighet noteras. Sociala fenomen som subkulturbildningar med negativ inverkan på individens funktion i samhället tas också upp. När det gäller skadliga långtidsverkningar framhålls att psykoser kan uppstå vid långvarigt och intensivt cannabismissbruk. Man fastslår (kursivt i texten) att samband mellan cannabis och annan narkomani ofta föreligger och att mycket talar för att cannabis kan bli en ”inkörsport” till annan narkomani. Avslutningsvis varnar gruppen av myndighetschefer för att de som hävdar att cannabis är ofarligt grundar sin uppfattning på tro och inte på vetande. Varje medel som kan framkalla beroendetillstånd är farligt, och det kan cannabis och morfinpreparat, fastslår de. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det bör noteras att Narkomanvårdskommittén genomgående använder termerna missbruk och missbrukare, medan WHO talar om bruk och brukare. Detta oaktat att kommitténs genomgång och diskussion baserades på ett betydligt mer sakligt och mångsidigt underlag än det som legat till grund för WHO:s beslut drygt tio år tidigare. Trots det landade kommittén i sin sammanfattning och värdering i slutsatser och rekommendationer som ytterst bestämdes av den allmänna narkotikakonventionens klassindelning, vilken i sin tur baserades på WHO:s illa underbyggda beslutsunderlag.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">SBN:s beskrivningar och slutsatser avviker en del från Narkomanvårdskommitténs. Främst rörande beroendefrågan och cannabis som inkörsport till missbruk av annan narkotika. Tydligen uppfattade myndighetscheferna att den svenska narkotikasituationen förvärrats i sådan grad att det var säkrats att hålla sig till WHO:s bedömningar från 1955. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Förändringens vindar<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">År 2018 initierade WHO:s expertkommitté om drogberoende (ECDD) en granskningsprocess avseende cannabis och cannabisrelaterade medel. Frågan på dagordningen gällde om det finns bevisad nytta med användning av cannabis och cannabisbaserade medel i medicinskt (terapeutiskt) syfte och om klassindelningen av cannabis i the Single Convention borde ändras. Efter ett stegvis granskningsförfarande av ett framlagt vetenskapligt underlag konkluderade kommittén att det finns bevisad medicinsk användning för cannabis och att cannabis är mindre skadligt och inte jämförbart med andra substanser i förteckning IV (exempelvis heroin), varför det borde strykas från denna förteckning. Däremot rekommenderades vidmakthållen strikt kontroll av cannabis enligt konventionens förteckning I. Expertkommitténs förslag blev föremål för beslut under FN:s narkotikakommissions session i december 2020, och kommissionen beslutade i enlighet med ECDD:s rekommendation (jag har bara följt ”huvudbeslutet” om medicinsk nytta och re-klassificering i den allmänna narkotikakonventionens förteckningar). Sverige röstade som ett av tolv EU-länder med rösträtt för förslaget. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I FN:s internationella narkotikakontrollstyrelses rapport om narkotikasituationen i världen 2022 ägnas legaliseringsfrågan särskild uppmärksamhet. Man beskriver och diskuterar bl.a. de modeller för legalisering som utvecklats i olika länder, cannabisindustrins intressen och lobbyingverksamhet, kända konsekvenser av modellernas tillämpning samt användningen av avkriminalisering som ett legalt instrument förenligt med narkotikakonventionernas principer. Sammanfattningsvis uttrycker kontrollstyrelsen oro för att legalisering medför högre konsumtion, negativa hälsoeffekter och psykotiska störningar och man oroas över att den växande cannabisindustrins aktiviteter kan sänka riskmedvetenheten hos framför allt unga. Kontrollstyrelsen försvarar de rådande konventionerna och betonar att systemet erbjuder flexibilitet. Ett exempel på det är alternativen med avkriminalisering för att i enlighet med proportionalitetsprincipen motverka onödiga frihetsberövanden och förhindra stigmatisering av unga. Det är ett alternativ som dessutom kan frigöra resurser för insatser inom andra områden. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Under det senaste decenniet har cannabis hamnat i centrum av den internationella narkotikadebatten. Frågor om substansens medicinska nyttoeffekter, implementering av olika modeller för legal produktion och försäljning, strävanden att utforma alternativa sanktionsmetoder samt utveckla åtgärdsprogram av folkhälsokaraktär har sammantaget inneburit en trend mot nydaning av samhällets svar på cannabisfrågan. Förändringar har inte bara initierats och genomförts av enskilda stater och deras myndighetsorganisationer, utan också genom att NGO:s manifesterat betydande engagemang i frågorna. Denna nyorientering sker omkring hundra år efter det att cannabis började diskuteras inom ramen för internationell narkotikakontroll och infogas i NF:s första konventioner. FN har inte förhållit sig passivt till de nya vindarna, utan istället uppmanat till intensifierat arbete för att lösa världens drogproblem. I det ljuset kan man se FN:s generalförsamlings särskilda session om världens drogproblem (UNGASS 2016) som ett slags mobiliserande kampanjmöte för att ta sig an en delvis ny situation. Det främsta syftet tycks ha varit att manifestera uppslutning kring de tre internationella konventionerna – de tre hörnstenarna för den internationella narkotikakontrollen (förutom the Single Convention från 1961 är det the Convention on Psychotropic Substances från 1971 och the UN Convention Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances från 1988). Medlemsstaternas representanter bekräftade under mötet på nytt sitt engagemang för målen och uppgifterna som uttrycks i konventionerna, och därmed sin beslutsamhet att fortsätta på den inslagna vägen i syfte att aktivt främja ett ”samhälle fritt från narkotikamissbruk”. Samtidigt gjordes en del, om inte nya så i vart fall tydligare, betoningar av nödvändigheten av en balanserad politik med genomtänkta åtgärder riktade mot både produktion och efterfrågan av narkotika, starkare betoning av förebyggande insatser och behandlingsåtgärder samt betoning av tvärgående frågor som exempelvis droger och mänskliga rättigheter. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Fortsättning lär följa. Även om några av de gamla tvistefrågorna nu verkar vara avförda från dagordningen, exempelvis kontroversen om den medicinska nyttan, föreställningen om cannabisbruk som inkörsport till annat narkotikabruk och uppfattningen om cannabis brottsalstrande egenskaper, så fortsätter andra att vara en källa till oenighet och debatt. Det är frågor som debatterats under mer än hundra år. Hit hör spörsmålen om beroendets karaktär, de medicinska skadeverkningarna (särskilt psykosrisken) och naturligtvis tvistefrågan om det ska råda förbud med straffrättsliga sanktioner eller om reglering enligt andra logiker ska tillåtas. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><u><span style="font-family: helvetica;">Rapporter<o:p></o:p></span></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">R. J . Bouquet (1950) Cannabis (del av NF:s narkotikakontrolls underkommittés undersökning av cannabis). United Nations. Office on Drugs and Crime. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">Europeiska Kommissionen (2020) Förslag till Rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska Unionens vägnar under den på nytt sammankallade sextiotredje sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagandet av ämnen i förteckningarna enligt FN:s allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1971 års protokoll och konventionen om psykotropa ämnen från 1971.<a href="https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/api/files/COM(2020)659_0/de00000000014467?rendition=false"><span style="color: #dca10d; text-decoration: none;">https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/api/files/COM(2020)659_0/de00000000014467?rendition=false</span></a><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">INCB (International Narcotics Control Board) (2023) Report of the International Narcotics Control Board for 2022. </span>Vienna: United Nations.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">SBN (Regeringens samarbetsorgan för bekämpande av narkotikamissbruk) (1969) Fakta om narkotika och narkomani. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">SOU 1967:41, Narkotikaproblemet, del II, Kontrollsystemet. Betänkande avgivet av Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. Stockholm. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">SOU 1969:52, Narkotikaproblemet, del III, Samordnade åtgärder. Betänkande avgivet av Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. <span lang="EN-US">Stockholm. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">UNODC (2009) A Century of International Drug Control. Vienna: United Nations Office on Drugs and Crime.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">UNODAC (2016) Outcome Document of the 2016 United Nations General Assembly Special Session on the World Drug Problem. Our Joint Commitment to Effectively Addressing and Countering the World Drug Problem. New York: United Nations.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">WHO (1952) Expert Committee on Drugs Liable to Produce Addiction. Third Report. Geneva: WHO.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">WHO (1955) The Physical and Mental Effects of Cannabis. </span>Additional Study. (författad av P. O. Wolff). <span lang="EN-US">Geneva: WHO.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><u><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><u><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Referenslitteratur<o:p></o:p></span></span></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">William D. Armstrong & John Parascandola (1972) “American Concern Over Marihuana in the 1930´s”<i>.</i><i>Pharmacy in History</i>, Vol. 14/1: 25–35.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">Howard S. Becker (1963) “An Illustrative Case: The Marihuana Tax Act”<i>, </i>i<i> Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance</i>. </span>New York: the Free Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">Daniel Berg (2016) <i>Giftets värde. Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870 – 1925. </i><span lang="EN-US">Göteborg: Makadam förlag (doktorsavhandling).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Virginia Berridge (2013) <i>Demons. Our Changing Attitudes to Alcohol, Tobacco, & Drugs</i>. Oxford: Oxford University Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">David Bewley-Taylor (2022) <i>The Creation and Impact of Global Drug Prohibition.</i> The Oxford Handbook of Global Drug History (ed. By Paul Gootenberg).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Martin Booth (2003) <i>Cannabis – A History</i>. London: Bantam Books.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Kettil Bruun, Lyn Pan & Ingemar Rexed (1975) <i>The Gentlemen’s Club. International Control of Drugs and Alcoho</i>l. Chicago: The University of Chicago Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">John Collins (2015) <i>Regulations and Prohibitions: Anglo-American Relations and International Drug Control 1939–1964</i>, Dept. of International History of the London Schools of Economics (doktorsavhandling).</span><span lang="EN-US"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Wayne Hall (2019) “The Indian Hemp Drugs Commission 1893-1894”. <i>Addiction</i>, 114: 1679-1682.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">Reiko Kanazawa (2022) “Governing Drugs Globally: The World Health Organization and Public Health in International Drug Control”. </span><i>The Social History of Alcohol and Drugs</i>, Vol. 36/1: 5-44.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">Sven-Åke Lindgren (1993) <i>Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem 1890 – 1970. </i><span lang="EN-US">Stockholm/Stehag: Symposion Graduale (doktorsavhandling). <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">William B. McAllister (2000) <i>Drug Diplomacy in the Twentieth Century. An International History.</i> London: Routledge.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">John C. McWilliams (1990) <i>The Protectors: Harry J. Anslinger and the Federal Bureau of Narcotics 1930 – 1962</i>. Newark: University of Delaware Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">James H Mills (2003) <i>Cannabis Britannica. Empire, Trade, and Prohibition 1800-1928</i>. Oxford: Oxford University Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">James H Mills (2012) <i>Cannabis Nation. Control and Consumption in Britain 1928-2008</i>. Oxford: Oxford University Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">James H Mills (2016) “The IHO as Actor: the case of cannabis and the Single Convention on Narcotic Drugs 1961”. <i>Hygiea International</i>, December 7/13(1): 95–115.</span><span lang="EN-US"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;"><span lang="EN-US">Daniel F. Musto (1973/1999) <i>The American Disease. Origins of Narcotic Control</i>. 3:rd ed. </span>Oxford: Oxford University Press. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">Bertil Nelhans (1969) <i>Haschisch. Studier över ett brännbart ämne</i>. <span lang="EN-US">Stockholm: Bokförlaget Prisma.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Matthew R. Pembleton (2017) <i>Containing Addiction. The General Bureau of Narcotics and the Origins of America’s Global Drug War</i>. University of Massachusetts Press. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Matthew R. Pembleton (2022) <i>The Globalization of US Drug Enforcement</i>. The Oxford Handbook of Global Drug History (ed. by Paul Gootenberg).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Bertil A. Renborg (1947) <i>International Drug Control. A Study of International Administration By and Trough the League of Nations.</i> Washington: Carnegie Endowment For International Peace.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Ernesto U Savona, Mark AR Reiman & Fransesco Calderoni (eds.) (2017) <i>Dual Markets. Comparative Approaches to Regulation.</i> Springer international Publishing.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;">Arnold H. Taylor (1969) <i>American Diplomacy and the Narcotic Traffic, 1900 – 1939. A Study in International Humanitarian Reform.</i> Durham, N.C.: Duke University Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="EN-US"><span style="font-family: helvetica;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><u><span style="font-family: helvetica;">Annat material<o:p></o:p></span></u></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: helvetica;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: helvetica;">Filmen “Reefer Madness” (in color) från 1938 finns för nedladdning på Prime Video.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><o:p></o:p></span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-67756693221852986702022-12-02T09:39:00.005+01:002022-12-02T09:39:48.307+01:00 Dödsorsak: förtvivlan <p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Angus Deaton tilldelades 2015 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I prismotiveringen framhölls hans forskning om konsumtion, fattigdom och välfärd samt hans analyser av förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ojämlikhet. På svenska finns ”Den stora flykten: Välfärd, välstånd och ojämlikhetens ursprung (2019). Tillsammans med sin kollega och fru Anne Case har Deaton också skrivit den uppmärksammade boken ”Deaths of Despair and the Future of Capitalism” (2021). I den beskriver de den exceptionella ökningen i USA av dödsfall till följd av självmord, alkoholism och överdoser som inträffat under de senaste decennierna. Denna våg av självförvållade tidiga dödsfall som de kallar död på grund av förtvivlan har primärt drabbat vita unga/medelålders personer utan collegeutbildning, och den har varit starkt lokaliserad till delstater och regioner som drabbats av fattigdom och desperation på grund av avindustrialisering, företagsnedläggelser och allmän ekonomisk tillbakagång. I vilken grad människor drabbats beror i första hand på deras utbildningsnivå, visar Case och Deaton (2021, 2022). Det är de lågutbildade – de som saknar collegeutbildning – som drabbats värst. Även inom demografiska grupper som inte hemsökts i samma utsträckning – svarta och latinos – utgör utbildningsnivån en tydlig skiljelinje för spridningen av dödsfall på grund av förtvivlan. Det amerikanska samhället har misslyckats med att ge lågutbildade medlemmar förutsättningar att kunna leva anständiga och meningsfulla liv, menar de.</span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Av de tre orsakerna till för tidig död av förtvivlan spelar överdoserna en särskild roll, och merparten kan hänföras till den stora opiodkrisen som tog sin början i mitten av 1990-talet. Statsvetaren Marie Gottschalk (2023) indelar krisen i tre faser. Startpunkten utgörs av Purdue Pharmas (läkemedelsbolag ägt av familjen Sackler) lansering av Oxycontin 1995. Denna opioid är en variant av oxikodon som framställdes redan 1917 (ungefär dubbelt så starkt som morfin). Företagets bedrift var att tillverka en depåmedicin för smärtlindring som man genom aggressiv marknadsföring, lobbying, mörkläggning och ren bestickning gjorde tillgänglig för människor i behov av lindring för allehanda typer av smärta. Att Oxycontin utgör den amerikanska opioidkrisens pålrot råder det knappast någon tvekan om (Keefe 2021). Den andra fasen inträder omkring 2010 då överdoser och beroendeproblematik kopplat till Oxycontin och analoga preparat väckt allmänt uppseende och lett till en våg av stämningar. Något som resulterade i indragning av preparat, nedläggning av tillverkningsenheter och generella utskrivningsrestriktioner. Dessa åtgärder mot den legala försäljningen av opioider tvingade tusentals beroende personer i armarna på gatumarknadens heroinlangare. Fas nummer tre ser vi omkring 2015 då fentanyl (som framställdes av läkemedelsbolaget Jansen 1959) blev allt vanligare på den illegala marknaden. Även i detta fall är det alltså frågan om en opioid som vandrat från läkemedelsbolagens laboratorier till gatumarknaden. Det bör påpekas att fentanyl kan vara hundra gånger starkare än morfin. <o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Några siffror om överdosernas omfattning: under perioden 1983 – 2017 ökade antalet dödliga överdoser i USA åttafalt. Sedan 1999 har över 900 000 amerikaner dött till följd av överdoser. Denna massiva ökning har lett till den längsta sammanhängande nedgången av förväntad livslängd sedan 1915 (Alpert mfl. 2015). År 2021 skördade överdoserna 108 000 amerikaners liv, vilket kan jämföras med ca 8 000 dödsfall per åt när crackmissbruket var som mest utbrett. Det betyder att antalet amerikaner som dör av överdoser ett enskilt år i början av 2020-talet är dubbelt så stort som det totala antalet som dog i Vietnamkriget (Gottschalk 2023). Man räknar med att överdoser hänförbara till opioider svarar för ca 75 % av alla fatala överdoser (cdc.gov). <o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Hur ska denna överdödlighetskris, som inte har sin motsvarighet i något jämförbart europeiskt land, förklaras? Vilka är orsakerna till att förtvivlan blivit en dominant dödsorsak? Låt oss lyssna till Case och Deaton (2021, 2022). Huvudsakligt fokus gäller opioidkrisens karaktäristika. Utgångspunkten för deras orsaksanalys är att det inte behöver finnas en unik enskild orsak, eller ens en grundläggande orsak till en kris som denna. I stället rör det sig om ett utdraget dynamiskt samspel av faktorer som påverkat både tillgången (utbudet) och efterfrågan. På tillgångssidan har vi giriga läkemedelsbolag och deras allierade inom politik och hälso- och sjukvårdssektorn, tillsyns- och kontrollmyndigheter som svek sitt uppdrag, höga chefer inom federala och delstatliga myndigheter som gick läkemedelsbolagens ärenden i utbyte mot feta arvoden och löften om framtida lukrativa uppdrag, läkare som såg mellan fingrarna och lättvindigt skrev ut stora mängder opioider. På efterfrågesidan har vi lågutbildade inom vit arbetarklass, med en situation präglad av arbetslöshet, fattigdom, upplösta relationer, social isolering, allmän misstro och bristande framtidstro. Författarna poängterar att det inte är arbetslöshet och fattigdom i sig som skapat överdödlighetskrisen. Snarare är det långvariga socioekonomiska försämringar och blockerade livschanser som raserat en traditionell livsstil och skapat utslagning, armod, smärta och förtvivlan. Det är denna livsstilskollaps som blev en exploaterbar jordmån för läkemedelsindustrins innovatörer och entreprenörer. <o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Under 1990-talet förändrades synen på smärta, i USA men även i många andra länder. Från att ha varit en biverkan av underliggande sjukdomstillstånd blev smärta i hög grad ett lidande i sig – en tidigare negligerad åkomma som kunde och borde behandlas. Det var i denna fas av nytänkande som Oxycontin lanserades. Tidigare förknippades opioider med smärtlindring mot cancer i livets slutskede. En behandling som krävde sjukhusvistelse. Men nu lanserades en tablett som gradvis utsöndrade den smärtlindrande substansen under tolv timmar. Det var något helt annat. Människor som led av smärta kunde medicinera i hemmet, på jobbet eller under fritiden, och de kunde sova sammanhängande nattetid. Oxycontin lanserades som smärtlindring för ett brett spektrum av smärtor: utslitna axlar, onda ryggar, värkande leder, postoperativa plågor, fibromyalgi m.m. Och det var biverkningsfritt. Följdes bara ordinationen uppstod inget beroende. En ny värld verkade ha öppnats, och familjen Sackler hade börjat bygga sitt ”smärtans imperium” (Keefe 2021). Kruxet var bara att det inte var sant. Mirakelmedicinen hade aldrig testats kliniskt. Den hade godkänts av FDA (det amerikanska läkemedelsverket) genom en process av massiv reklam, övertalningar, bjudningar, mutor etc. När verkligheten han ikapp luftslotten var det för sent. Opioidkrisen var ett faktum, med hundratusentals döda i överdoser och fler därtill som fastnat i svåra beroendetillstånd. Men för Purdue Pharma (och familjen Sackler) gick det bättre. Visserligen gick bolaget så småningom i konkurs, men då hade patentet på Oxycontin gått ut. Dessförinnan hade preparatets rekordförsäljning genererat en vinst till familjen Sackler i storleksordningen 12-13 miljarder dollar (Case & Deaton 2021). Enligt Keefe (2021) handlar det om 35 miljarder. <o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Patrick Radder Keefes bok ”Smärtans imperium” (2021) kan läsas som en studie i ekonomisk brottslighet. Den visar att amerikansk företagsmiljö och amerikansk rättvisa inte har förändrats sedan Edwin Sutherland publicerade sin uppmärksammade studie om ”White Collar Crime” för snart 75 år sedan. De mäktiga håller ihop. Tystnadskulturen är utbredd. Betrodda personer i olika positioner och på olika beslutsnivåer är mutbara. Påkostade konferenser fungerar som uppfödningsmiljö för nya regelvidriga trix och manipulationer. Visselblåsare hotas och skandaliseras. Media är försiktiga i sin rapportering – av rädsla för stämningar eller på grund av ägarnas lojalitetsband till andra storföretagare. Åtal kan undvikas om plånboken är tillräckligt tjock. Fördelaktiga förlikningar kan uppnås med en mix av dollar, kontakter och påtryckningar. </span><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Money talks.<o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Referenser<span class="apple-converted-space"> </span><o:p></o:p></span></b></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Abby E. Alpert, Ethan M. J. Lieber, William N. Evans & Davide Powell (2019) Origins of the Opioid Crisis and Its Enduring Impacts. National Bureau of Economic Research, Cambridge MA (working paper 26500).<o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Anne Case & Angus Deaton (2021) Deaths of Despair and the Future of Capitalism. Princeton University Press.<span class="apple-converted-space"> </span><o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Anne Case & Angus Deaton (2022) The Great Divide: Education, Despair, and Death. Annual Review of Economics, vol. 14: 1-21.<span class="apple-converted-space"> </span><o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Centers for Disease Control and Prevention (cdc.gov)<o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif;">Marie Gottschalk (2023) The Opioid Crisis: The War on Drugs is Over: Long Live the War on Drugs. </span><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Annual Review of Criminology, 6:12.1 – 12-36.<span class="apple-converted-space"> </span><o:p></o:p></span></p><p style="font-family: "Times New Roman", serif; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm;"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Patrick Radder Keefe (2021) Smärtans imperium. Berättelsen om familjen Sackler och opioidkrisen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-39194783260364932432022-10-16T13:58:00.003+02:002022-10-16T14:00:57.012+02:00<p> <b style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-family: Calibri, sans-serif;">Först och främst: öka uppklaringen av gängmord</b></p><p class="p1" style="-webkit-text-size-adjust: auto;"><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 12pt;">Svar på fråga från Sydsvenskan: <span class="s1"><span face="Calibri, sans-serif" style="font-weight: normal;">Vad är det enskilt viktigaste som politikerna bör göra för att stoppa gängvåldet?</span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Den aktuella situationen utmärks av två exceptionella omständigheter. Sverige har osedvanligt många dödliga gängskjutningar och den nationella trenden är stigande. Generellt gäller att uppklaringsprocenten för mord i gängmiljö är låg, jämfört med andra typer av mord. Men i Sverige är den osedvanligt låg (ca 25 %). Den måste öka rejält.</p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Varför är ökad uppklaringsprocent den enskilt viktigaste åtgärden? Därför att när mördare i gängmiljöer går fria: </p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->fortsätter de dödliga konflikt- och hämndspiralerna;<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->förvägras offren upprättelse och rättssamhällets legitimitet urholkas;<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->andra reaktiva åtgärder, t ex ändrade strafformer för unga och skärpta straff, blir verkningslösa när merparten gärningspersoner inte döms; <o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->förebyggande insatser i syfte att förhindra nyrekrytering till gängen försvåras när drivande våldsverkare kan fortsätta sin verksamhet, inklusive involvera flera yngre;</p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Vad bör göras för att öka uppklaringsprocenten? A och O är antalet poliser i kombination med hög kunskaps- och erfarenhetsnivå, plus en organisation som gynnar samarbeten mellan olika delar och nivåer. Andra exempel på konkreta framgångsfaktorer är hög lokal närvaro i utsatta områden och god områdes- och personkännedom, legitimitet bland de boende, skarp underrättelseinhämtning och analys, erfarna gruppchefer med gedigen erfarenhet och effektivt samarbete mellan polis och åklagare. </p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">En ökad uppklaringsprocent förutsätter också fler med specialistkompetenser inom polisen, särskilt it-forensiker samt snabbare handläggning av ärenden vid NFC (t ex dna-spår). </p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Vad kan och bör politiker göra för att uppklaringsprocenten ska öka? Prio ett är budgetförstärkningar i syfte att öka antalet poliser och resursförstärka åklagarmyndigheten och NFC. Effektiviseringar kan också nås genom att polisen avlastas uppdrag som passhantering, transporter och godshantering. Bland förslagen i den politiska paletten uppmärksammas ofta sådana som rör hemlig avlyssning och andra tvångsmedel plus anonyma vittnen. Input av information via dessa medel kan vara viktig, men problemets lösning ligger inte här. Frågan om uppklaringsprocenten står och faller ytterst med en resursförsörjd polisverksamhet som utmärks av hög kunskapsnivå, gedigen erfarenhet och kontinuitet över tid.<o:p></o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-76726344614811375722022-06-25T13:46:00.000+02:002022-06-25T13:46:16.811+02:00Inrättandet av den nutida svenska narkotikapolitiken<p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;">Med anledning av Leonidas Aretakis bok ”Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia” och Johan Edmans recension av densamma i Respons 3/2022 har frågan rests om de repressiva inslagen i svensk narkotikapolitik kan härledas till de borgerliga partiernas makttillträde 1976, eller om sådana inslag fanns på plats redan i tidigare socialdemokratiska regeringarnas åtgärdsprogram. Nedan bidrar jag med några observationer och slutsatser som jag gjorde för snart 30 år sedan.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;">I min avhandling ”Den hotfulla njutningen. Att etablera drogbruk som samhällsproblem 1890 – 1970” (1993) undersökte jag perioden 1954 – 1968, varunder den nutida svenska narkotikapolitiken etablerades. Efter omfattande allmän debatt och betydande utredningsarbete lade regeringen Erlander 1968 fram prop. 1968:7 ”om åtgärder mot narkotikamissbruk”, som riksdagen biföll. I huvudsak handlade det om införandet av en ny narkotikastrafflag, vårdens utformning och organisering, varusmuggling och förverkande av sprutor och kanyler. Straffen höjdes och nya gärningsformer kriminaliserades (i förhållande till den tidigare narkotikaförordningen). <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;">I december 1968 lade s-regeringen fram det s k 10-punktsprogrammet (riksdagsbeslut under 1969), som innebar betydande steg i restriktiv/repressiv riktning, t ex användning av telefonavlyssning, höjda straff för grovt narkotikabrott, ökade resurser till polis och tull samt utvidgning av lagen om psykiatrisk tvångsvård till att även omfatta tillstånd inducerade av narkotikamissbruk. Men även andra satsningar initierades: ökade resurser för öppen och sluten vård, förstärkt informations- och upplysningsverksamhet och inrättandet av SNB (samarbetsorganet för narkotikamissbrukets bekämpande).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;">Två socialdemokratiska makthavare är i sammanhanget värda att särskilt uppmärksamma: rikspolischefen Carl Persson, f d statssekreterare i inrikesdepartementet, och Carl Lidbom, rättschef i justitiedepartementet, som blev ordf. för SNB. Persson samlade som rikspolischef i början av 1969 800 poliser i en stor offensiv mot narkotikabrottsligheten under mottot ”en landsomfattande mordutredning”. Lidboms engagemang gällde i hög grad insatser mot ”falska profeter” – opinionsbildare som inte tillräckligt tydligt betonade narkotikamissbrukets risker och skadeverkningar. Ett resultat av SNB:s arbete blev skriften ”Fakta om narkotika och narkomani”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 12pt;">Under åren 1968 – 69 spikades den nutida svenska narkotikapolitiken, i regi av en socialdemokratisk regering. Det var en period som enligt Nils Bejerot kännetecknades av en ”extra restriktiv narkotikapolitik”. Det bör dock noteras att Anders Kassman i sin avhandling ”Polisen och narkotikaproblemet. Från nationella aktioner mot narkotikaprofitörer till lokala insatser för att störa missbruket” (1998) ger en annan klassificering: den avvaktande perioden 1968–79 jämfört med den restriktiva perioden 1980 och framåt. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt;"><span style="font-size: 12pt;"><br /></span></span></div>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-34161945814528271652022-01-20T15:24:00.001+01:002022-01-20T15:24:16.294+01:00 Om rättfärdigt våld<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">Alan Page Fiske, antropolog och kulturpsykolog, är känd för sin teori om fyra elementära relationsformer (Fiske 1993; Rai & Fiske 2011). Enligt den kan alla sociala relationer, och därmed också alla sociala interaktioner, hänföras till någon av dessa grundformer:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">Delad gemenskap<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">Auktoritetsordning<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">Likvärdighet<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">Marknadsbaserad prissättning<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">Kortfattat kan indelningen beskrivas så här:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><u><span style="font-size: 12pt;">Delad gemenskap:</span></u><span style="font-size: 12pt;"> sociala relationer inom avgränsade in-grupper, såsom familj, släkt, klan, brödraskap, trossamfund, politiskt parti, nation etc. Här betonas kollektiv identitet på bekostnad av individuell autonomi, som nedvärderas och/eller ignoreras. Lojalitetsbanden är inåtvända. Dominerande moraliskt motiv för handlingar inom denna relationstyp är enighet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><u><span style="font-size: 12pt;">Auktoritetsordning:</span></u><span style="font-size: 12pt;"> sociala relationer kännetecknade av asymmetrisk och rangordnad över- och underordning. Auktoritet, prestige och privilegier tillfaller överordnade, medan underordnade har rätt till vägledning och skydd. Prototyp: militära organisationer, yrkeskårer och akademier, men formen återfinns även i mer perifera organisationstyper som brottssyndikat av maffiatyp. Hierarkisk rangordning fungerar som vägledande moralisk handlingsprincip.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><u><span style="font-size: 12pt;">Likvärdighet:</span></u><span style="font-size: 12pt;"> sociala relationer inriktade på matchad likvärdighet, kännetecknad av principen en-för-en och likhetssträvanden. Parter i denna relationskontext är primärt upptagna av att eftersträva och garantera balanserade sociala relationer. Prototypen är opersonliga och distanserade bekantskaper och styrande moraliskt handlingsmotiv är strävan efter jämställdhet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><u><span style="font-size: 12pt;">Marknadsbaserad prissättning:</span></u><span style="font-size: 12pt;"> sociala relationer som koordineras via marknadsutbyten. Här eftersträvas jämförbarhet av differenser och variationer genom fastställda måttstockar. Prototypen för denna relationsform är monetära transaktioner och styrande moralisk princip är proportionalitet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">I en senare bok (2015) har Fiske tillsammans med psykologen Tage Shakti Rai använt relationsteorin för att förklara och förstå våld av olika slag och i olika kontexter. Deras utgångspunkt är att våld är ett medel för att reglera sociala relationer. Inte det enda förstås, men ett medel som använts i alla tider och på alla platser. Vad menar de då med våld? Jo, handlingar som tillfogar smärta, lidande, rädsla, oro, skada, lemlästning, vanställdhet eller död, och som utföraren ser som nödvändiga eller önskvärda för att uppnå avsedda mål. De hävdar att våldshandlingar tvärtemot den gängse uppfattningen ofta är moraliska, och våldsverkare är enligt detta synsätt moraliska aktörer. De använder våld för att reglera sina relationer i enlighet med de moraliska ideal som råder i den grupp – primärgrupp, in-grupp, subkultur – de identifiera sig med. Det ska understrykas att författarna genomgående talar om våld i empirisk mening – det som är – och inte våld i moralfilosofisk mening – det som bör vara.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">De resonerar om förhållanden och situationer som primärt får människor att ta till våld för att rätta till sina sociala relationer, exempelvis när: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">det är nödvändigt att markera att relationen i grunden förändras<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">det är nödvändigt att höja insatsen därför att relationen är avgörande<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">när mycket står på spel<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">när relationer existerar inom ramen för delad gemenskap och auktoritetsordningar snarare än inom sammanhang av likvärdighet och marknadsbaserad prissättning <o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">människor inte har några bra alternativ för reglering av relationen och inte heller har tillgång till andra relationer (exit är inte möjligt)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-font-family: Calibri;">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 12pt;">våldet kommer att förstärka det överordnade sammanhang som förövare-offer-relationen ingår i.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">Fiskes och Rais teori om rättfärdigt våld är allmängiltig. Den omfattar alla former av fysiskt våld som historiskt sett har använts i olika samhällstyper samt våld som praktiseras idag. Den blir med nödvändighet abstrakt. Bokens kapitelrubriker ger en vink om detta samtidigt som de indikerar att framställningen rymmer en imponerande detaljrikedom. Här talas om försvar, straff och hämnd; rätten och plikten för föräldrar, polis, kungar och gudar att med våld framtvinga sin auktoritet; kamp för respekt och solidaritet, heder och skam som moraliska drivkrafter; våld som syftar till att få människor att lyda, hedra och anknyta till högre makter; varianter av partnervåld, våldtäkt och mord, våld med syfte att införliva: initiering, omskärelse, könsstympning och kastrering; självskador och självmord; etniskt våld och folkmord, m.m. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">Konkreta interaktionssammanhang är förstås komplicerade situationer med relationsmönster som ofta involverar mer än två parter. Och dessa är införlivade och agerande inom flera av de fyra relationsformerna. Det betyder att konkreta handlingar vanligen formas och styrs av mer än en relationsforms moraliska ideal. Gängvåld kan, som författarna visar, vara ett svar på en statuskränkning samtidigt som det underbyggs av andra moraliska aspekter: demonstrerad lojalitet med den egna gruppen, angrepp som försvar eller erövring gentemot rivaliserande gäng, konkurrens om kunder och andelar på en delvis priskänslig marknad, betalning för ett kontraktsmord där ett liv värdesatts till x antal kronor, etc.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">På liknande sätt skärskådar de det väpnade rånets moraliska inslag och visar att det ofta motiveras av både likhetssträvanden och ambitioner att ändra en rådande auktoritetsordning. Rånare stjäl i syfte att hämnas på en viss kategori av personer (tänk unga med märkeskläder) vars välstånd och livsstil utgör en provokation som de finner kränkande. Samtidigt är själva rånet en handling varigenom förövaren vänder på över- och underordningen mellan sig och offret, vilket ger respekt och status inom den egna kamratgruppen. Våldsinslag som förödmjukar offret och ett demonstrativt uppvisande och eventuellt delande av bytet (kläder, klockor, smycken, mobiler etc.) är inslag som förstärker den omkastade rangordningen. Dessa ingredienser är jämförbara med de moraliska motiv och de relationsstärkande syften som traditionella erövringskrigare och plundrare drivs av, hävdar författarna.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">En klar fördel med att ta del av Fiskes och Rais teori om rättfärdigt våld är att de till skillnad mot många antropologer, evolutionspsykologer och kulturpsykologer inte fastnar i normer och sedvänjor som kännetecknade livet i förmoderna samhällen på fjärran orter. Tvärtom. Deras utgångspunkt för komparationer i tid och rum är oftast det våld som äger rum här och nu. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;">Alan Page Fiske (1993) <i>Structures of Social Life. The Four Elementary Forms of Human Relations.</i> New York: The Free Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;">Tage S Rai & Alan P Fiske (2011) Moral Psychology is Relationship Regulation: Moral Motives for Unity, Hierarchy, Equality, and Proportionality. <i>Psychological Review</i>. Vol. 118/1: 57-75.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;">Alan Page Fiske & Tage Shakti Rai (2015) <i>Righteous Violence. Hurting and Killing to Create, Sustain, End and Honor Social Relationships</i>. Cambridge: Cambridge University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt;"> </span></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:11.0pt;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.3pt 841.9pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:36243553;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:1287700246 -1 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:0;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:-;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-28287159577209341262022-01-14T15:05:00.004+01:002022-01-14T15:05:42.360+01:00 Expanderar gängen i Västsverige? <p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Den 9/12 2021 presenterades Fastighetsägarnas slutrapport ”Så skapar vi socialt välmående bostadsområden”. I den ingår en rapport författad av Maria Wallin med titeln ”Den organiserade brottsligheten i Västsveriges utsatta områden”. I samband med presentationen uttalade sig Wallin för pressen och sa att ”.. de kriminella gängen växer i omfattning och makt, söker sig till nya områden och rekryterar allt yngre springpojkar och spanare.” (…) ”De är inne i en extrem expansion.” (GP 9/12 2021). Denna bedömning fick stor medial spridning och späddes på med rubriker som denna (GT 12/1 2022): ”Situationen blir bara värre och värre. Det är chockerande hur illa det är, säger sociologen Maria Wallin.”<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Jag har läst rapporten och förgäves sökt efter uppgifter som kan styrka Wallins slutsats. Men jag har inte funnit några. Här finns helt enkelt inga data som kan ge besked om den gängrelaterade brottslighetens omfattning och utveckling över tid. Det är egentligen inte så märkligt eftersom hon inte har med några frågeställningar som skulle kunna belysa detta. Hon ställer inte några frågor om det, och får heller inte några svar om problemet ökar eller minskar. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Hennes undersökning har ett annat fokus. Baserat på ett omfattande intervjumaterial med tjänstepersoner inom i huvudsak polis och socialtjänst beskrivs gängens verksamhet; deras struktur och funktion, hur de rekryterar, och den sociala påverkan de utövar på boendemiljö och barns/ungas uppväxtvillkor och livsvillkor i utsatta områden. Wallin ger i dessa delar både en sakkunnig historik och presenterar väl belysta aspekter av gängens typiska särdrag. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Jag finner det mycket märkligt att en erfaren utredare uttalar kategoriska påståenden av detta slag. Inte bara därför att hennes egen utredning saknar empiriska belägg för sådana slutsatser, utan också för att det finns en hel del uppgifter som tyder på motsatsen; att gängbrottsligheten i Västsverige mött motstånd och försvagats. Det som pekar i den riktningen är bl.a. följande:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Enligt polisens statistik har skjutningarna och sprängningarna i polisregion Väst minskat under de senaste åren. Detsamma gäller antalet skadade till följd av skjutningar och i ännu högre grad dödade på grund av skjutningar.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Antalet män som vårdats för våldsskador inom slutenvård och/eller specialiserad öppenvård i Västra Götaland har minskat sedan 2010 (Socialstyrelsens sjukvårdsstatistik). Även 2020 kan en minskning noteras. Denna trend korresponderar knappast med ”en extrem expansion” av gängbrottsligheten. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Under senare år har två områden i Göteborg nedgraderats från särskilt utsatt till utsatt på NOA:s lista (Gårdsten och Tynnered/Frölunda). Dessutom har ett område helt avförts från listan (Rannebergen). Givet kriterierna för klassificeringen borde det rimligen innebära att de kriminella gängens påverkan på livet i dessa områden försvagats. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I polisregion Väst finns/har funnits nio särskilt utsatta områden, belägna i lokalpolisområdena (lpo) Gbg-Nordost, Gbg-Hisingen, Gbg-Syd och Borås. Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2021 kan bl.a. noteras att utsattheten för hot och misshandel har minskat i tre av fyra lpo, otryggheten vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet har minskat i tre av fyra lpo, andelen som uppger att oron för brott påverkat livskvaliteten har inte ökat i något av områdena och förtroendet för polisens sätt att arbeta har ökat betydligt sedan 2017.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Under de senaste åren har polis och åklagare med stor framgång uppnått fler fällande domar mot gängkriminella, inklusive flera ledande personer. Antalet gängkriminella bakom lås och bom är idag större än någonsin tidigare.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Nämnda förbättringar har inte varit gratis. De är ett resultat av idogt arbete av engagerade personer inom olika myndigheter, den privata sfären och inom den ideella sektorn. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Ett beslut och en satsning med betydande potential för positiv utveckling är Göteborgs stads satsning att få bort stadens särskilt utsatta områden till 2025, och i linje därmed det kommunala förvaltningsbolaget Framtidens ambitiösa strategi för utveckling av den fysiska och sociala miljön inom allmännyttan – en satsning som sammantaget uppgår till 11 miljarder. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Jag anför inte dessa positiva exempel för att negligera de allvarliga problem som de kriminella nätverken utgör – i Västsverige liksom på andra håll i landet. Men jag åberopar dem för att bemöta utsagor om att ”situationen blir bara värre och värre”. Frågan om gängbrottslighet är en het politisk potatis. Det är inte omöjligt att den kan avgöra valutgången i höst. I det läget duger det inte med att larma utifrån magkänsla och anekdotisk argumentation. Fakta behöver läggas på bordet. Så att underbyggda lägesbilder kan presenteras och informerade beslut fattas.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-84808657708485459682021-11-08T11:15:00.003+01:002021-11-08T11:15:42.358+01:00Komparativt om riskfaktorer<p> <span face="Calibri, sans-serif"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det råder betydande samsyn om de främsta riskfaktorerna för barns/ungas väg in i kriminalitet. Bontas och Andrews kända lista kan tjäna som exempel på faktorer som många forskare och praktiker är överens om. <o:p></o:p></p><div><br /></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe_aqmMOewdxrWa0BcVKnUrVfnlBDk6g1ySWKF6gbkAuY4fOCxhZz8zHdIKfG-XIx3RcKZbYzAveMiZ9og6QNvzyzepeX6hJcNer2CiKcpYxInHs5JdiRQbz34WFOsKwcfWACFFaGTJhA/s453/Bonta+o+Andrews.png" imageanchor="1" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="255" data-original-width="453" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe_aqmMOewdxrWa0BcVKnUrVfnlBDk6g1ySWKF6gbkAuY4fOCxhZz8zHdIKfG-XIx3RcKZbYzAveMiZ9og6QNvzyzepeX6hJcNer2CiKcpYxInHs5JdiRQbz34WFOsKwcfWACFFaGTJhA/s320/Bonta+o+Andrews.png" width="320" /></a></div><div><br /></div><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Men hur allmängiltiga är de? Gäller de för barn som växer upp under olika årtionden, gäller de för olika grupper i olika länder, gäller de för både pojkar och flickor? Inför sådana frågor är osäkerheten större.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">För att ge svar har en grupp forskare sammanställt resultaten från uppföljningar av tre löpande undersökningar. <span lang="EN-US">Det rör sig om välkända longitudinella studier: <i>the Cambridge Study in Delinquent Development</i>, <i>the Pittsburgh Youth Study</i> och <i>the Zürich Project on the Social Development from Childhood to Adulthood</i> *. </span>Den första studien omfattar 411 pojkar födda I London 1953 (huvudsakligen från vit arbetarklass), Pittsburgh-undersökningen har följt 1 517 pojkar födda 1977 (varav hälften var afro-amerikaner), och Zürich-studien inkluderar 1 675 individer födda 1997 (både pojkar och flickor, av vilka ca tre fjärdedelar hade utlandsfödda föräldrar). Alltså: olika tidpunkter, olika länder, olika grupper med olika bakgrundsförhållanden, och i en undersökning olika kön. Härtill kommer också ett metodupplägg som borgar för pålitliga resultat: den longitudinella uppföljningen innebär att en och samma individ följs över tid, det prospektiva perspektivet möjliggör en säkrare differentiering av verksamma riskfaktorer och användningen av officiella registerdata gör att självdeklarationsstudiernas brister kan undvikas.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Den aktuella studien var huvudsakligen inriktad på de tidiga uppväxtårens förhållanden. Resultaten kan sammanfattas så här:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Individfaktorer i form av koncentrationsstörningar och hyperaktivitet var tydliga riskfaktorer i samtliga underlagsstudier, och likaså svaga skolprestationer (dock inte för pojkar i Zürich-studien). För flickor var hyperaktivitet och koncentrationsstörningar des starkaste riskfaktorerna. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Bristande barnuppfostran i form av dålig tillsyn kvalificerade sig också som en genomgående riskfaktor, men även här med undantag för pojkar i Zürich-studien. Konflikter mellan föräldrarna visade sig ha ett robust inflytande, men enbart för pojkar. Kriminalitet hos fadern var en tydlig riskfaktor i samtliga kontexter, dock inte för flickor. En annan riskfaktor med könsdifferens var fysisk bestraffning, som var en betydande riskfaktor för pojkar i London- och Zürich-uppföljningarna. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Fattigdom i termer av låga familjeinkomster och mottagande av försörjningsstöd var en verksam riskfaktor i samtliga studier och för samtliga undergrupper.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">De största skillnaderna beträffande typ av riskfaktor och grad av inverkan noterades för pojkar och flickor. Samtidigt poängterar forskarna att det finns ett underskott på studier som specifikt tar sikte på flickors uppväxtvillkor. Här finns utrymme för förbättringar, som det brukar heta. En annan betydande skillnad gäller uppväxtförhållanden i ett välfärdssamhälle som 1990-talets Zürich, jämfört med 1950-talets London och 1970-talets Pittsburgh. Men trots dessa kontextuella skillnader: allmängiltig verkan i fråga om kända riskfaktorer som gäller personlighetsdrag samt dysfunktionalitet i uppväxtmiljön. Dock – allmängiltigheten är begränsad till vad vi vet om uppväxtvillkoren i Europa och USA. Hur det ser ut för de nämnda riskfaktorerna i andra delar av världen är i stort okänt. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I ett avslutande avsnitt resonerar forskarna om behovet av adekvata åtgärder. Analogt med att riskfaktorerna sedan länge är kända, finns det också underlag för rekommendationer av lämpliga åtgärder. Forskarna betonar särskilt insatser inom dessa områden: kognitiv beteendeterapi; program för familjestöd för att förändra vanor som rör omvårdnad, tillsyn och fysisk bestraffning; funktionell familjeterapi för konflikthantering; rådgivning och stöd i försörjnings- och bostadsfrågor. Till de angelägna områdena hör också programstöd för unga mödrar och familjer där någon av föräldrarna dömts för brott.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I en debattartikel i SvD 6 november 2021 ger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell ett flertal exempel på konkreta förebyggande insatser som ligger i linje med vad forskarna i den här aktuella studien säger om riskfaktorer och angelägna skyddsåtgärder. Läs gärna artikeln: <a href="https://www.svd.se/detta-behovs-for-att-forebygga-brotten" style="color: #954f72;">https://www.svd.se/detta-behovs-for-att-forebygga-brotten</a><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><span lang="EN-US">*Izabela Zych, David P. Farrington, Denis Ribeaud & Manuel P. Eisner (2021) <i>Childhood Explanatory Factors for Adolescent Offending: a Cross-national Comparison Based on Official Records in London, Pittsburgh and Zurich</i>. Journal of Developmental and Life Course Criminology.<o:p></o:p></span><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> <br /></span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-79575880474637858122021-09-29T16:00:00.005+02:002021-09-29T16:00:49.769+02:00 Våldets utveckling<p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Kriminalpolitiken handlar idag mest om skjutningar och gängbrottslighet. Det är begripligt med tanke på denna brottslighets utveckling och konsekvenser. Men … om man nu vågar använda en konjunktion i sammanhanget … dödligt våld är inte lika med allt våld, och allt våld är inte gängrelaterat. Om man undersöker våldet i generell mening framträder andra mönster och aspekter. Här finns både positiva och negativa trender som lätt kommer i skymundan när allt fokus koncentreras på gängen och skjutningarna.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Diagrammet nedan visar utvecklingen för patienter som vårdats för våldsskador inom slutenvård och/eller specialiserad öppenvård under perioden 2008 – 2020. Trenden är tydlig vad gäller mäns våld mot andra män. I absoluta tal är det ca 3 500 färre män som vårdats för våldsskador 2020 jämfört med 2008. Detta trots att kniv- och skjutvåldet ökat under senare år. Minskningen avser sannolikt främst obeväpnat våld, dvs. skador till följd av slag och sparkar. Våldet mot kvinnor uppvisar ett annat mönster. Här har vi en viss ökning från 2017 till 2019, följt av en minskning 2020.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Vad kan ligga bakom denna kraftiga och positiva minskning av mäns våld mot andra män? Tre tänkbara skäl är dessa: mindre fylla, mer tid för aktiviteter på nätet och effekter av corona-restriktioner (2020). Mindre fylla och mer tid på nätet borde dock även ha påverkat nivån på mäns våld mot kvinnor. Varför det inte har skett fordrar en mer ingående undersökning av våld i nära relationer och våld på arbetsplatser. Specificerade utdrag från patientregistret om olika våldsskador bör kunna ge ledtrådar om varför våldet mot kvinnor inte minskat.<br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLEXlBFK1my_zukECMhUIZau3-FkRFIBO6cQ9ZUe0aFZmOjGWZxAjCp2_KSIvl_J46G92PXEPP0tl-CjRissNSi-pRV-gylLcmeVoR7LyEUTp29hIrTutE2CJYI9hERKvAe-6TfJjbGcU/" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="703" data-original-width="950" height="237" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLEXlBFK1my_zukECMhUIZau3-FkRFIBO6cQ9ZUe0aFZmOjGWZxAjCp2_KSIvl_J46G92PXEPP0tl-CjRissNSi-pRV-gylLcmeVoR7LyEUTp29hIrTutE2CJYI9hERKvAe-6TfJjbGcU/" width="320" /></a></div><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">En annan omdebatterad fråga är ungdomsbrottsligheten och därmed också våldsbrotten inom åldersintervallet 15 – 24 år. Vad säger patientregistrets data om detta? Resultatet framgår av nedanstående diagram, som gäller våld mot pojkar/unga män 15 – 24 år. Vi ser att nivån nästintill halverats under de senaste tretton åren. I absoluta tal var det nästan 2 300 färre unga pojkar/män som vårdades för våldsskador 2020 jämfört med 2008. Om vi antar att merparten av skadorna orsakats av våld från pojkar i samma åldersintervall får vi härmed ytterligare ett starkt belägg för att ungdomsbrottsligheten generellt sett har minskat. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzL1CMGbl4hJ10V0HIp5VGa8T2pOiqBMUoHndZMLyU6FYyQ-x62RkCHcfpvmLZg6U8zMPcblTLx2bW-lWNE89mNPL47Nj0N5sdK56miiuew_A2pS_0wGw9PtZdzD1njpDdNVeDb2QdCe8/" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="703" data-original-width="950" height="237" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzL1CMGbl4hJ10V0HIp5VGa8T2pOiqBMUoHndZMLyU6FYyQ-x62RkCHcfpvmLZg6U8zMPcblTLx2bW-lWNE89mNPL47Nj0N5sdK56miiuew_A2pS_0wGw9PtZdzD1njpDdNVeDb2QdCe8/" width="320" /></a></div><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">En ytterligare kategori som sällan uppmärksammas är barn som utsätts för våld. Hur ser det ut om vi avgränsar urvalet till att gälla pojkar och flickor 0 – 14 år? Här går trenden i fel riktning. För pojkar har vi en ökning från 2013 till 2019, följt av en minskning 2020. För flickor har vi en uppgång från 2015 och framåt (ingen nedgång 2020). I absoluta tal är det fler som vårdats för våldsskador 2020 jämfört med 2008, både pojkar och särskilt flickor.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDVzyL-seWBXdXFlAePVpYd4_w_LlFi-g-6-fIqovUiYtvLZhYc1j19ADIOlfRVS0LVAZ9MWJdqzYhpCu2y_YyosRQtyfLWjxdW5Y1iKZ-R1b7_EojqI5STh8nJPD39zPYOCX-HdceL4M/" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" data-original-height="703" data-original-width="950" height="237" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDVzyL-seWBXdXFlAePVpYd4_w_LlFi-g-6-fIqovUiYtvLZhYc1j19ADIOlfRVS0LVAZ9MWJdqzYhpCu2y_YyosRQtyfLWjxdW5Y1iKZ-R1b7_EojqI5STh8nJPD39zPYOCX-HdceL4M/" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Data från patientregistret och ett breddat perspektiv på våldsbrottslighetens omfattning och utbredning visar att våldsutvecklingen i dagens svenska samhälle är mer varierad än vad rapporterna om gängvåld och skjutningar visar. En del trender är både tydliga och positiva, som mäns våld mot andra män och våldet bland pojkar/unga män. Att våldet mot kvinnor tenderat öka under senare år innebär en uppfordran om mer forskning och ökade insatser inom detta fält. Detsamma gäller vuxnas våld mot barn, där utvecklingen sedan mitten av 2010-talet gått i fel riktning. <o:p></o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-84890430606144850762021-09-15T10:27:00.005+02:002021-09-15T10:27:57.564+02:00 Kompletterande risk- och skyddsfaktorer?<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Det råder samsyn om att preventiva insatser är centrala för att motverka gängbrottsligheten. Trots det sägs inte mycket därom i regeringens 34-punktsprogram, och den politiska oppositionen kräver mest skyndsamma satsningar av ospecificerat slag. Den nyligen presenterade utredningen om lagstadgat kommunalt ansvar för brottsförebyggande insatser handlade huvudsakligen om samverkansfrågor. Inom forskningen – exempelvis kriminologi, rättspsykologi och socialt arbete – finns dock sedan länge utvecklade modeller som behandlar erkända riskfaktorer. Med modeller menas här teoretiskt och empiriskt grundad kunskap om kriminogena faktorer och därpå utvecklade instrument för att bedöma graden av risk hos barn och unga. De mest kända kan i stort sammanfattas så här (1):<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><b>Pådrivande (risk)faktorer<o:p></o:p></b></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><b>Tilldragande/lockande (risk)faktorer<o:p></o:p></b></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><u>Personlighetsdrag:</u> hyperaktivitet, kognitiv funktionsnedsättning, trotsighet, förbittring, a<span style="font-size: 11pt;">ggression, </span>störd social informationshantering<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Vistelse i miljöer där det florerar <u>anti-sociala och pro-kriminella</u> attityder och värderingar<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><u>Familjeförhållande</u>: vanvård, missbruk, sjukdom, kriminalitet, våld<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Umgänge med <u>brottserfarna kamrater</u><o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><u>Skola/arbete</u>: svaga resultat och missnöje med den egna insatsen<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Missbruk av <u>alkohol och/eller andra droger</u><o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><u>Fritid/avkoppling:</u> ej delaktig i och otrivsel med vanliga fritidsaktiviteter<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.55pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Detta riskpanorama är välkänt för dem som arbetar med brottsförebyggande insatser. Det behandlas, åtminstone delvis, inom grundutbildningen för olika yrken, det ingår i handledningslitteraturen och det avhandlas i Socialstyrelsens rekommendationer för socialtjänstens arbete. Och det bildar inslag i det som kallas ”tyst kunskap”, dvs. kunskap som yrkesverksamma förvärvat genom praktiskt arbete. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Man kan mot denna bakgrund fråga sig varför det brottspreventiva arbetet för att motverka nyrekryteringen till kriminella gäng tycks stå och stampa. Det kan förstås finnas många skäl till det: resursbrister, prioriteringar av andra målgrupper och uppgifter, utebliven vidareutbildning och träning, icke ändamålsenlig lagstiftning och regelhinder, ideologiskt motstånd mot vissa inslag i riskpanoramat, m.m. En annan möjlighet har nyligen påtalats i forskning från Tyskland (2). I flera artiklar har rättspsykologen Stefanie Schmidt med kolleger problematiserat frågan huruvida befintliga riskbedömningsmetoder är tillräckligt bra på att identifiera och bedöma risker hos personer som orienterar sig enligt delvis andra kulturella förhållningssätt. Primärt handlar det om kritik av Bontas och Andrews modell med åtta centrala risk- och behovsfaktorer. Forskarna menar att denna modell, liksom närbesläktade modeller, i huvudsak utformats efter testresultat som rör euro/amerikanska förhållanden. Den ger därför inte pålitliga prediktionsvärden när den används på individer som tillhör olika länders ursprungsbefolkning, för medlemmar av minoritetsgrupper och när det gäller personer med migrantbakgrund. Den tar inte tillräcklig hänsyn till riskfaktorer som rör diskriminering, hederskultur, antipatier mot andra grupper, aversion mot sexuell frigjordhet etc. Å andra sidan beaktar den inte heller tänkbara skyddsfaktorer i form av starka sociala band, gruppintressen som går före individintressen, auktoritetsrespekt, socialt stöd inom utvidgade nätverk etc. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I en studie omfattande 140 fängslade män med migrantbakgrund från Turkiet och Mellanöstern testade forskarna vilka faktorer som i efterhand visade sig ha betydelse för att de tidigare i livet begått brott (olika brott och grad av brottslighet). Jämförelser gjordes med män med samma bakgrund utan brottslig belastning. Resultaten visar att individuella hedersnormer, antisemitism och ogillande av sexuellt självbestämmande var betydande riskfaktorer för brottshandlingar. Uppfattningen om vänners hedersnormer visade sig vara av särskild vikt. För dem som begått våldsbrott var även familjens hedersnormer en viktig riskkomponent. Erfarenhet av individuell diskriminering bedömdes ha haft ett jämförelsevis svagare inflytande, liksom upplevelsen av inre kulturkonflikter. Däremot framstod uppfattningen om att tillhöra en grupp som är utsatt för global diskriminering vara en riskfaktor av rang. Beträffande skyddsfaktorer klassades socialt stöd från icke-brottsliga kamrater som en viktig resurs. För personer dömda för våldsbrott hade dock denna skyddsfaktor ingen större betydelse.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Av dessa resultat är måhända antisemitism som riskfaktor för kriminalitet det mest förvånande. Forskarna använde frågor om detta för att blottlägga nedvärderande attityder om värdlandet, i detta fall Tyskland. Det bör noteras att faktorn hade genomslag för både vålds- och icke-våldsbrott, och att den tillsammans med uppfattningen om utsatthet för global diskriminering var den faktor som bäst varslade om förekomsten av grova (allvarliga) brott. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Resultaten bör förstås tolkas med försiktighet. Studiens omfång är litet och upplägget med tillbakablickande validitet baserat på uppgifter från självskattningar är långt ifrån invändningsfritt. Men tillsammans med andra likartade empiriska resultat och kritisk teorigranskning bildar de ett spår som kan vara värt att gå vidare med. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><u>Litteratur<o:p></o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">(1)<o:p></o:p></p><p class="p1" style="font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">Anna-Karin Andershed & Henrik Andershed (2020) </span></span><i><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga: Att använda teori och forskning i praktiken</span></i><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">.<o:p></o:p></span></p><p class="p1" style="font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16pt; margin: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">Örebro universitet.<o:p></o:p></span></p><p class="p1" style="font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></span></p><p class="p1" style="font-family: ".AppleSystemUIFont", serif; font-size: 16pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">James Bonta & Donald Andrews (2017) <i>The Psychology of Criminal Conduct</i> (6<sup>th</sup> ed.). </span></span><span class="apple-converted-space"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;">Taylor & Francis.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Socialstyrelsen (2020) <i>Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende. Kunskapsstöd för socialtjänsten.</i><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Michael Rutter m.fl. (1998) <i>Antisocial Behaviour by Young People</i>. Cambridge Univ. Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Per-Olof H. Wikström & Kyle Treiber (2016) ”Social Disadvantage and Crime: A Criminological Puzzle”. <i>American Behavioral Scientist</i>, Vol. 60(10): 1232-1259.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">(2)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Stefanie Schmidt, Thomas Bliesener & Elke van der Meer (2019) Risk and Protective Factors of Delinquency that are Sensitive to Migration and Culture. <i>Psychology, Crime & Law.</i> 25/8: 847–873.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Stefanie Schmidt, Roxanne Heffernan & Tony Ward (2021) The Cultural Agency-Model of Criminal Behavior. <i>Aggression and Violent Behavior</i>. Vol. 58<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-55591598877304939632021-08-31T16:30:00.000+02:002021-08-31T16:30:22.867+02:00 Litteratur om kultur och brottslighet (våld) – historiska trender och nutida exempel<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><br /></span></p><p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">BRÅ-rapporten om misstänkta personer med inrikes respektive utrikes bakgrund är deskriptiv. Den beskriver sakernas tillstånd utifrån kriminalstatistikens data. Många har uttryckt missnöje över att den inte förklarar varför det ser ut som det gör. Varför utrikes bakgrund är förenat med ökad risk att begå brott. Eftersom rapporten kontrollerar för ålder, kön, inkomst, utbildning och kommuntyp är det framför allt andra variabler som efterfrågas. Sådana som har med kultur att göra.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Med kultur menas vanligen socialt överförda levnadsmönster inom en grupp människor. Hit hör både immateriella inslag som värden och normer vilka gruppen omhuldar och materiella ting som individerna skapar. Kultur kan förstås som både begränsande och möjliggörande för individen. Ett mer statiskt kulturbegrepp betonar ultimativa värden som individerna tidigt internaliserar och som därefter är vägledande och styrande i deras liv. I ett mer dynamiskt kulturbegrepp betraktas kultur som en repertoar eller verktygslåda innehållande symboler, berättelser, ritualer och världsåskådningar som individerna använder för att lösa problem under sin levnad. Om man vill analysera kulturens kausala effekter kommer man i det första fallet att betona kedjan kulturella värden – normer – handling. Gör man samma sak i det andra fallet betonas kedjan kulturell repertoar – vanor/förmågor/stilar – handling. Man kan förstås göra både-och.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">När det gäller länder- och regionjämförelser görs ofta en skillnad mellan en individualistisk och en kollektivistisk (sociocentrisk) typ av kultur. Den första är grovt sett samstämmig med Västerlandet, eller med antropologen Joseph Henrichs benämning, samhällen som är Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic (WEIRD). Resten av världen lever efter kulturella mönster som sätter kollektivet och samhörigheten främst, även om de empiriska beläggen för skillnaderna främst har hämtats från östasiatiska länder. Utmärkande drag för individualistiska kulturer är betoning av självständighet, unicitet, personlig utveckling, tillgodoseende av individuella behov och rättigheter, analytiskt (linjärt) tänkande, skuldkänslor vid normbrott m.m. Kollektivistiska kulturer kännetecknas av gruppens företräde, täta sociala band mellan medlemmarna, ömsesidigt beroende, konformitet, auktoritetsberoende, holistiskt (dialektiskt) tänkande, skamkänslor vid normbrott m.m. Dessa och andra kulturella skillnader är välbelagda genom bl.a. World Value Studies och psykologen Geert Hofstedes jämförande kulturstudier, baserade på enkätsvar från IBM-anställda i 40 länder.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I syfte att bidra med idéer och exempel på kulturaspekter som visat sig spela roll för utveckling och utbredning av olika typer av brott – historiskt och i nutid – har jag sammanställt en litteraturlista, i huvudsak bestående av monografier och antologier. Jag har delat in litteraturen i tre kategorier: vålds- och annan brottslighet i historiskt perspektiv; kulturaspekter och identitet som förklaring till uppkomst och tradering av brott samt kultur och kognition i relation till tänkande, identitet och interaktion i generell mening. I den första kategorin intar Norbert Elias civilisationsteori en särställning. Flera andra forskare utgår från den i sina egna analyser, även om exempelvis Steven Pinker går betydligt längre tillbaka i tiden än vad Elias gjorde. Den andra kategorin omfattar arbeten som i hög grad behandlar heder, respekt och maskulinitet som drivkrafter för brottsligt agerande. Men här finns också Banduras teori om hur och varför människor skadar andra trots att de vet att det är fel och förkastligt. En annan viktig text är nobelpristagaren Amartya Sens bok om identitet och våld, i vilken han särskilt varnar för den singulära identitetens illusion. I den sista kategorin har jag samlat texter som belyser och förklarar kulturens roll för mänskligt handlande i generell mening. Här finns också några välkända exempel på översiktsarbeten som behandlar kulturers utveckling och likheter/skillnader mellan olika kulturer.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Vålds- och annan brottslighet i historiskt perspektiv:<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Manuel Eisner (2001) Modernization, self-control, and lethal violence: the long-term dynamics in European homicide rates in theoretical perspective, <i>British Journal of Criminology</i>, 41: 618-38.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Norbert Elias (1939/1989) <i>Sedernas Historia. Del 1 av Norbert Elias civilisationsteori.</i> Stockholm: Atlantis.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Norbert Elias (1939/1992) <i>Från svärdet till plikten. Samhällets förvandlingar. </i><i><span lang="EN-US">Del 2 av Norbert Elias civilisationsteori.</span></i><span lang="EN-US"> Stockholm: Atlantis.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Robert Muchembled (2012) <i>A History of Violence. From the End of the Middle Ages to the Present</i>. Cambridge: Polity.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Steven Pinker (2012) <i>Better Angels of Our Nature. Why Violence Has Declined.</i> </span>Penguin Publishing Group.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Hanns von Hofer (2011) <i>Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750–2010. Diagram, tabeller och kommentarer</i>. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg (2006) <i>Våld: representation och verklighet</i>. Lund: Nordic Academic Press. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Kulturaspekter och identitet som förklaring till uppkomst och tradering av brott:<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Elijah Anderson (1999) <i>Code of the Street: Decency, Violence, and the Moral Life of the Inner City</i>. New York: Norton.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Albert Bandura (2016) <i>Moral Disengagement. How People Do Harm and Live with Themselves. </i></span>Worth Publishers.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Torbjörn Forkby, Jari Kousmanen & Henrik Örnlind (2020) <i>Bland bröder och fiender. Om gäng, manlighet och avhopp.</i> Göteborg: Daidalos.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Joshua D. Freilich et al. <span lang="EN-US">(eds.) (2002) <i>Migration, Culture Conflict and Crime.</i> New York: Harrow and Heston Publishers.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Ruth Horowitz (1992) <i>Honor and the American Dream. Culture and Identity in a Chicano Community</i>. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Arthur G. Miller et al. (eds.) (2016) <i>The Social Psychology of Good and Evil.</i> Guildford Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Richard E. Nisbett & Dov Cohen (1996) <i>Culture of Honor. The Psychology of Violence in the South</i>, Boulder Colorado: Westview Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Sebastian Roché and Mike Hough (eds.) (2018) <i>Minority Youth and Social Integration. The ISRD-3 Study in Europe and the US.</i> New York: Springer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Jeffrey Ian Ross & Peter K. Manning (eds.) (2020) <i>The Routledge Handbook of Street Culture. </i>London: Routledge.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Thorsten Sellin (1938) <i>Culture Conflict and Crime.</i> New York: Social Science Research Council. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Amartya Sen (2006) <i>Identitet och våld. Illusionen om ödet</i>. Göteborg: Daidalos.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><u><o:p> </o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b>Kultur och kognition i relation till tänkande, identitet och interaktion i generell mening:<o:p></o:p></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Dov Cohen & Shinobu Kitayama (eds.) (2018) <i>Handbook of Cultural</i> <i>Psychology</i>. Second ed. The Guilford Press. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Susan Fiske & Shelley Taylor (2017) <i>Social Cognition. From Brains to Culture.</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><a href="https://study.sagepub.com/fiskeandtaylor3e"><span lang="EN-US" style="color: #dca10d; text-decoration: none;"><o:p></o:p></span></a></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US" style="color: #dca10d;"><a href="https://study.sagepub.com/fiskeandtaylor3e"><span style="color: #dca10d; text-decoration: none;">https://study.sagepub.com/fiskeandtaylor3e<o:p></o:p></span></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Jonathan Haidt (2013) <i>The Righteous Mind. Why People are Divided by Politics and Religion</i>. Penguin Books.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Joseph Henrich (2020) <i>The Weirdest People in the World. How the West Became Psychologically Peculiar and Particularly Prosperous. </i>Allen Lane.<i><o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 2pt;"><b><span lang="EN-US"> </span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Ronald F. Inglehart (2019) <i>Cultural Evolution. People’s Motivation are Changing, and Reshaping the World.</i>Cambridge University Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Richard E. Nisbett (2004) <i>The Geography of Thought: How Asians and Westerners Think Differently...and Why. </i>The Free Press.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US">Ann Swidler (1986) Culture in Action: Symbols and Strategies. <i>American Journal of Sociology.</i> Vol. 51/2: 273-286.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="EN-US"> <o:p></o:p></span></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-10683871679940185512021-08-21T10:08:00.001+02:002021-08-21T10:08:43.850+02:00Legalisering – ingen ”quick fix”<p> <span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidhuvud Char";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.SidhuvudChar
{mso-style-name:"Sidhuvud Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidhuvud;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:969356356;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-1946136988 -1478834280 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:0;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:-;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style><p class="MsoNormal"><span style="font-size: small;">(Den här rapporten är framtagen för polisledningen i Storgöteborg)</span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I denna rapport beskrivs legaliseringen av cannabisbruk i Uruguay och Kanada samt i Colorado och Washington, USA. Underlagen består av vetenskapliga artiklar och myndighets-/institutsrapporter som hämtats efter sökningar på databaserna Google Scholar, Criminal Justice Abstracts och Sociological Abstracts. Beskrivningarna gäller s.k. rekreationsbruk av cannabis (recreational use), vilket innebär att legalisering av marijuana för medicinskt bruk och effekterna därav inte tas upp. Rapporten disponeras så här: beslut och upplägg för varje land och delstat beskrivs, följt av en sammanfattning av vad forskningresultat och myndighets-/institutsrapporter säger om konsekvenserna för primärt brukets omfattning och inverkan på brottslighet samt i mån av uppgifter effekter på den svarta marknaden, ekonomi (skatter), polisarbete m.m. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras huvudresultaten. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Uruguay</span></b> – 2013 legaliserades innehav, odling och distribution av cannabis genom en lag som antogs av nationalförsamlingen efter förslag från dåvarande presidenten José Mujica. Ingen folkomröstning föregick beslutet. Personer över 18 år kan lagligt anskaffa cannabis på tre olika sätt: hemodling för eget bruk, medlemskap i en cannabis-klubb och inköp på apotek. Det är förbjudet att röka cannabis där tobaksförbud råder, och all form av reklam och främjandekampanjer är förbjudet. Försäljning till turister är också förbjudet, även om försök med ”rundresor” gjorts för att kringgå förbudet. En majoritet av befolkningen har från start varit motståndare till reformen, även om majoriteten minskat efterhand. Det nya systemet har införts långsamt och under betydande problem. Så har t ex apoteken (farmaceuterna) varit negativa mot att sälja cannabis och först 2017 öppnades denna distributionskanal. Bankerna har varit mycket tveksamma till att befatta sig med affärsverksamheter som rör cannabis, då de fruktat motstånd och repressalier från amerikanska banker. Det har lett till att den legala cannabismarknaden i huvudsak utformats som en cash-marknad. Ett annat problem är att många brukare (knappt 40 % år 2014) varit skeptiska till att registrera sig för att få tillgång till legal marijuana. Slutligen ska nämnas att det statliga systemet med enbart två licenserade producenter och strikta krav på testning av produkterna gjort att den legala tillgången initialt varit mycket begränsad. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Ett år efter legaliseringsbeslutet var den illegala marknaden fortfarande det dominerande försörjningsledet. Vanemässiga brukare föredrar att skaffa cannabis från olika håll, vilket strider mot bestämmelserna om registrering och anskaffning via enbart en typ av källa. Maxkvantiteten per brukare och månad – 40 gr – har ansetts ligga för högt, med risk för uppkomsten av en grå försäljningsmarknad. Huruvida cannabis-bruket ökat efter legaliseringen är oklart. Det finns uppgifter om en påtaglig ökning bland dem som regelbundet använder marijuana, men också uppgifter om att inga signifikanta förändringar skett. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Kanada</span></b> – i oktober 2018 legaliserades framställning, distribution och innehav/konsumtion av cannabis, genom antagandet av the <i>Cannabis Act</i>, som är en federal lag. Syftet är att uppnå tre mål: 1) att skydda barn/ungdomar från cannabis; 2) att förhindra att kriminella gör vinst på hanteringen; 2) att värna folkhälsan och säkerheten genom att ge vuxna tillgång till legal cannabis. Lagen reglerar tillåtna mängder för personligt innehav (max 30 gr av legalt förvärvad cannabis) och odling (max 4 plantor per hushåll) samt anger att och hur cannabis-produkter får tillagas (bakverk och drycker). I ett tillägg 2019 regleras distribution och försäljning av ätbara och koncentrerade cannabis-produkter. Vidare föreskrivs åldersrestriktioner (över 18 år) och principerna och ansvaret för standardisering av produkterna, regler för marknadsföring och reklam, hälsoinformation och informationsinsatser. Delstater och territorier har rätt att höja minimiåldern (åtminstone en delstat har 21 års-gräns), sänka maxmängden för innehav och utfärda lokala detaljerade regler för odling, platser för konsumtion m.m. Lagen definierar också straffbara handlingar och straffsatser, med särskilt fokus på gärningar som drabbar ungdomar. Exempel på straffbara handlingar är innehav över maxgränsen (böter eller fängelse), illegal distribution och försäljning (böter eller fängelse i max 14 år), insmuggling av cannabis (max 14 års fängelse), överlåtelse till personer under 18 år och utnyttjande av minderåriga för cannabis-relaterade brott (max 14 års fängelse).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Den legala försäljningen sker i fysiska butiker och via internet. Data från <i>Statistics Canada</i> (jfr svenska SCB) visar att försäljningen via legala kanaler ökat nationellt och regionalt, men med viss variation för olika delstater. Värdet på första årets legala försäljning beräknas till 908 miljoner kanadensiska dollar. Data visar att konsumtionen ökat med ca 2 % under de första 12 månaderna efter legaliseringen. Ökningen var störst bland män och i åldersgruppen + 25 år (en ökning inom denna grupp inleddes redan innan legaliseringen). Andelen som uppgav dagligt eller nästan dagligt bruk var oförändrad (6 %) ett år efter legaliseringen. En större andel män (+6 %) svarade dock att de är ”höga” fler timmar per dag. Data tyder på att andelen som kör bil under påverkan (inom två timmar efter konsumtion) minskat under första året. År 2019 uppgav 52 % av brukarna att de köpte åtminstone en del av sin cannabis från legala källor, vilket ligger i linje med att införskaffande från den illegala marknaden sjönk från ca 52 % till drygt 40 %.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Även i Kanada har implementeringen av det nya systemet skett relativt långsamt. Åtskilliga problem har uppmärksammats. Hit hör exempelvis svårigheterna att få fram tillräckliga mängder certifierad cannabis, regler och tillämpning av standardiserad varu- och innehållsdeklaration (inte minst beträffande mängden THC i produkterna), prissättningen och de kommersiella aktörernas regelefterlevnad. När det gäller sistnämnda aspekt har det uppdagats stora brister i åtlydnaden av åldersreglerna, avsaknad av riskinformation, grundlösa påståenden om produkternas effekter och en allmän glorifiering av cannabis. En del förändringar görs på delstatsnivå, där frågan om slopandet av antalet tillåtna privata försäljningsställen och privatisering av tidigare offentligt drivna verksamheter utgör uppmärksammade inslag. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Forskningen om det kanadensiska systemet och dess effekter är i sin linda. Viktiga frågeställningar som effekter i fråga om folkhälsa, bortträngning av den kriminella marknaden, effekter på brottsligheten och utformningen av saklig och allmänt tillgänglig produktinformation har formulerats men inte undersökts och besvarats i önskvärd omfattning. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Colorado</span></b> – i denna delstat med knappt 6 miljoner invånare legaliserades cannabis genom ett delstatsbeslut 2012. Beslutet baserades på en folkomröstning i vilken 55 % av de röstande sade ja till legalisering. Beslutet innebär att personer över 21 år kan inneha knappt 30 gram (ett ounce) för egen konsumtion och ”hemodla” upp till 6 cannabisplantor. Vidare regleras licensering för kommersiell odling, förädling och distribution, testning samt butiksförsäljning. Antalet utfärdade licenser bestäms på lokal nivå. Nivån på en särskild punktskatt för cannabis sattes till 10 % (jfr system med särskild tobaks- och alkoholbeskattning). Därutöver infördes en särskild extra skatt, som innebär att en viss del av försäljningsvinsten årligen ska gå till byggnation av skolor. Det dröjde till 2014 innan det första kommersiella försäljningsstället kom i gång. Systemet i Colorado är ett kommersiellt system som tillkom utan kommunikation med ansvariga federala myndigheter som Food and Drug Administration, Dept. of Agriculture och Dept. of Health and Human Services. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Washington</span></b> – som är en delstat med knappt 7 miljoner invånare legaliserade cannabis genom ett delstatsbeslut 2012. Såsom i Colorado föregicks beslutet av en folkomröstning i vilken 56 % av de röstande förespråkade en legalisering. Legaliseringskampanjen i Washington hade en tydlig kriminalpolitisk profil, med betoning av ökad polisiär satsning på vålds- och egendomsbrott, bortträngning av kriminella organisationer, skapandet av nya skatteintäkter till utbildning, hälsovård, forskning och drogförebyggande insatser. Det nya systemets bas utgörs av ett detaljerat system för delstatliga licenser. Innehav av max ett ounce (knappt 30 gram) för egen konsumtion är tillåtet för personer över 21 år, men hemodling av cannabisplantor är förbjudet. Liksom i Colorado dröjde det till 2014 innan den legala försäljningen påbörjades. Förutom olikheter i regelmängd och en mer tydlig myndighetsstyrning beträffande licenser utmärks Washington också av en betydligt högre skattenivå än Colorado – 37 % (10 % i Colorado). Förutom nämnda lag-/regeländringar infördes också nya gränsvärden för bilkörning under påverkan av cannabis år 2014.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Eftersom en hel del av forskningen, och även myndighetsrapporteringen, redovisar effekter av legaliseringen i Washington och Colorado sammantaget, gör jag också det i min sammanställning av legaliseringssystemets effekter efter 2014. Först något om inverkan på konsumtionen av cannabis. Även om resultaten inte är entydiga kan man sammantaget säga att bruket bland vuxna ökat, medan bruket bland tonåringar och ungdomar i stort är oförändrat. Beträffande ökningen bland vuxna finns uppgifter om ökad intensitet; en större andel uppger att de använder cannabis dagligen eller nästan dagligen. Det finns siffror som tyder på att cannabisbruket bland tonåringar minskat mer i Colorado än i USA generellt. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">När det gäller inverkan på brottsligheten är läget oklart. Det finns resultat som visar att införandet av legal försäljning i de båda delstaterna bara haft minimal eller ingen påverkan på brottsligheten – någon signifikant långvarig effekt på vålds- och egendomsbrott har inte kunnat beläggas. Å andra sidan finns forskning som säger att brott och ordningsstörningar i närheten av apotek och försäljningsställen ökat. Det gäller Denver i Colorado under åren 2012 – 2015. Beträffande smuggling av legal cannabis till angränsande stater finns uppgifter om en ökning (Washington). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det finns även studier som pekar på att legaliseringen haft positiva effekter på polisens och andra rättsvårdande myndigheters arbete. Uppklaringen av brott har ökat. I Colorado ökade uppklaringen av alla brott utom grov misshandel och stöld av motorfordon, och i Washington ökade uppklaringen framför allt av misshandel och inbrottsstöld. Tidsmässiga samband är tydliga liksom skillnaderna gentemot delstater som inte legaliserat cannabis. En annan positiv konsekvens gäller relationen mellan Colorado och närbelägna kommuner i angränsande delstater. Här finns resultat som visar på en signifikant minskning av egendoms- och tillgreppsbrott och lindrig misshandel jämfört med kommuner som inte gränsar till Colorado. Väl att märka är dock att liknande positiva spridningseffekter inte har noterats för Washington. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Trafiksäkerhetsfrågan – bilkörning under påverkan av cannabis – har varit viktig i alla länder och delstater som legaliserat bruket av cannabis. Även här är bilden oklar för Washingtons och Colorados del. Uppgifter från Colorado tyder inte på någon ökning av drograttfylleri, medan det finns resultat från Washington som visar på ökning av bilkörning under cannabispåverkan. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">En del forskning tar sikte på andra systemeffekter. Trots beskattning och en kraftig ökning av legal cannabisförsäljning har systemet i Colorado inte producerat några stora vinster. Kostnaderna för rättsväsendet i stort har inte minskat, eftersom cannabishanteringen i hög grad fortfarande är i händerna på kriminella aktörer – den svarta marknaden fortlever. En annan aspekt som tas upp är att utbildning och träning av berörda yrkesgrupper varit underfinansierad och otillräcklig (gäller Washington).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Den delstatliga legaliseringsvågen i USA har gått snabbt fram. Idag har 18 delstater plus Washington DC någon form av legalt system som reglerar framställning, distribution och försäljning samt innehav för egen konsumtion av cannabis för rekreation. En annan sida av denna sak är att vi fått forskning som beskriver och analyserar effekterna av förändringen i betydligt fler delstater än Colorado och Washington. Exempel på resultat från studier med en mer omfattande empiri ges nedan.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I en av dessa (från 2021) konstateras att vuxnas cannabisbruk har ökat efter legaliseringen. Det finns lite bevis för att legaliserad cannabis skulle leda till ökat bruk av annan, tyngre narkotika och våldsbrott (dvs. tesen om cannabis som inkörsport bekräftas inte). Däremot framhålls att det finns en del belägg för att legaliserad cannabishantering kan leda till minskad överdödlighet till följd av konsumtion av opioidpreperat. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I en jämförande studie undersöks prevalensen av cannabisbruk – dagligt bruk, bruk en gång i veckan och bruk en gång per månad – i amerikanska delstater som legaliserat cannabis, delstater där cannabisbruk är illegalt och i Kanada. Tabellen nedan visar hur det ser ut.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">Dagligt bruk<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">En gång per vecka<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">En gång per månad<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">Delstater där bruket är legaliserat<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">11,3 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">18,2 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">25,0 %<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">Kanada<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">8,9 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">14,1 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">19,0 %<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">Delstater där bruket är illegalt<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">7,4 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">11,6 %<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal">16,8 %<o:p></o:p></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I studien noteras också att bruket av koncentrerade cannabisprodukter samt konsumtionen av ät- och drickbara cannabisberedningar är högre i delstater som legaliserat bruket.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I en uppföljande sammanfattning från Cato Institutet 2021 konkluderas att erfarenheterna hittills tyder på att legaliseringen inneburit tämligen små förändringar av konsumtionen och även blygsamma förändringar inom andra områden. Data ger varken stöd för förespråkarnas utlovade ”gamechanger” eller för motståndarnas utmålade katastrofscenarier. Men ett område tycks utgöra ett undantag: skatteintäkterna har i en del fall överträffat förväntningarna. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;"> </span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Sammanfattande diskussion<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;"> </span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Legalisering är ett paraplybegrepp för regleringssystem som sinsemellan är tämligen olika. I ena änden har vi Uruguay med ett helstatligt system för hanteringens olika led, i mitten har vi Kanada och Washington med en mix av statliga och kommersiella verksamheter och i andra änden har vi Colorado med en närmast renodlad kommersiell hantering. Systemen har skiljaktiga krav beträffande ålder, mängd och produkttyp som får innehas, om hemodling tillåts, var och i vilken omfattning cannabis får säljas, registrering (Uruguay), priser och skattenivåer, ansvar för kvalitetskontroll, regler för marknadsföring och reklam m.m.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Oavsett typ av regleringssystem är det uppenbart att det tar tid att implementera den nya ordningen och att inkörningsfasen kantas av betydande problem.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Legaliseringens <u>effekter på konsumtionen</u> kan översiktligt summeras så här:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Konsumtionen av cannabis har ökat. Det gäller främst vuxnas bruk. Bruket bland tonåringar/ungdomar är i stort oförändrat.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Vuxna vanebrukare konsumerar mer frekvent och är påverkade under längre tid när de konsumerar.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Bruket av ät- och drickbara cannabisberedningar liksom av koncentrerade cannabisprodukter har ökat.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Legaliseringens <u>effekter på brottsligheten</u> kan översiktligt summeras så här:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Någon signifikant och mer stadigvarande effekt på vålds- och egendomsbrott har inte kunnat beläggas.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Uppgifter finns om smuggling av legal cannabis till angränsande delstater.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Några studier visar att uppklaringen av brott – både vålds- och egendomsbrott – har ökat.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Den organiserade brottslighet har trängts tillbaka, men den svarta marknaden fortlever i alla länder och delstater som legaliserat cannabis. <o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Det har inte visats att ökad tillgång på cannabis har lett till ökat bruk av annan, tyngre narkotika och därmed förknippad brottslighet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Forskningen om legaliseringens effekter är i sin linda. Men trots det finns en hel del underbyggda resultat och dokumenterade erfarenheter från de länder och delstater som legaliserat hantering och konsumtion av cannabis. Länder och delstater som framöver anammar legaliseringsidén och som utvecklar formella regleringssystem i syfte att konkurrera ut och ersätta den svarta marknaden kan lära en hel del av de problem och svårigheter som detta systemskifte i praktiken har visat sig innebära. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Genomgången av forskning och myndighets-/institutsrapporter landar dock i en säker slutsats: legalisering är ingen ”quick fix” för att lösa problemen med gängbrottslighet och andra delar av den illegala narkotikahanteringen.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><b><span lang="EN-US" style="font-size: 11pt;">Litteratur<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">María Fernanda Boidi, Rosario Queirolo, and José Miguel Cruz (2016) Cannabis consumption patterns among frequent consumers in Uruguay. <i>International Journal of Drug Policy</i>. Vol. 34: 34-40.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">José Miguel Cruz, Maria Fernanda Boidi, and Rosario Queirolo (2018) The status of support for cannabis regulation in Uruguay 4 years after reform: Evidence from public opinion surveys<i>. Drug and Alcohol Review.</i> Vol. 37/1: 429-434.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Angela Dills et al. (2021) The Effect of State Marijuana Legalizations: 2021 Update. <i>Cato Institute</i>.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Samantha Goodman et al. (2020) Prevalence and forms of cannabis use in legal vs. illegal recreational cannabis markets<i>. International Journal of Drug Policy</i>, Vol. 76.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Government of Canada</span></i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> (2021) Canadian Cannabis Survey 2020: Summary.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">David T. Hammond et al. (2020) Evaluating the impacts of cannabis legalization: The International Cannabis Policy Study. <i>International Journal of Drug Policy</i>. Vol. 77.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">John Hudak, Geoff Ramsey, and John Walsh (2018) Uruguay’s cannabis law: Pioneering a new paradigm. <i>Center for Effective Public Management. The Brookings Institution, Washington, DC</i>.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Lorine A. Hughes, Lonnie M. Schaible, and Katherine Jimmerson (2020) Marijuana Dispensaries and Neighborhood Crime and Disorder in Denver. <i>Colorado. Justice quarterly</i>. Vol. 37/3: 461–485.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Sam Kamin (2019) Colordo Marijuana Regulation Five Yers Later: Have we Learned Anything at All? <i>Denver Law Review</i>. Vol. 96:2, 221-246.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Hannah Laqueura et al. (2020) The impact of cannabis legalization in Uruguay on adolescent cannabis use. <i>International Journal of Drug Policy</i>. Vol. 80.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Ruibin Lua et al. (2021) The Cannabis Effect on Crime: Time-Series Analysis of Crime in Colorado and Washington State. <i>Justice Quarterly</i>. Vol. 38/4: 565–595.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">David A. Makin et al. (2019) Marijuana Legalization and Crime Clearance Rates: Testing Proponent Assertions in Colorado and Washington State. <i>Police Quarterly</i>. Vol. 22(1) 31–55.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Jack K. Reed (2018) Impacts of Marijuana Legalization in Colorado. A Report Pursuant to Senate Bill 13‐283. <i>Colorado Department of Public Safety. Division of Criminal Justi</i>ce.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Michelle Roterman (2020) What has changed since cannabis was legalized? <i>Health Reports. Statistics Canada.<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Joseph J. Sabia et al.(2021) Is Recrational Marijuana a Gateway to Harder Drug Use and Crime? Working Paper 29038 http://www.nber.org/papers/w29038. National Bureau of Economic Research. Cambridge MA.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Gillian L. Schauer (2020) Marijuana Legalization in the United States. A Comparison of Non-Medical Marijuana Policies and Regulation Across Ten U.S. States. <i>The French Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (OFDT).<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Eric L. Sevigny et al. (2021) Protocol: The effects of cannabis liberalization laws on health, safety, and socioeconomic outcomes: An evidence and gap map. <i>Campbell Systematic Reviews</i>. Vol. 17/1.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Natasha Y. Sheikhan et al. (2021) Compliance With Cannabis Act Regulations Regarding Online PromotionAmong Canadian Commercial Cannabis-Licensed Firms. <i>JAMA Network Open. 2021;4(7):e2116551. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.16551.<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></i></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Statistics Canada</span></i><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> (2019) The retail cannabis market in Canada: A portrait of the first year.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Mary K. Stohr et al. (2020) Effects of Marijuana Legalization on Law Enforcement and Crime: Final Report. <i>Department of Criminal Justice and Criminology Washington State University Pullman, Washington 99164-4872</i>.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Guangzhen Wu, Francis D. Boateng, and Xiaodong Lang (2020) The Spillover Effect of Recreational Marijuana Legalization on Crime: Evidence From Neighboring States of Colorado and Washington State. <i>Journal of Drug Issues</i>, Vol. 50(4) 392–409.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US" style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Guangzhen Wu, Ming Wen, and Fernando A. Wilson (2021) Impact of recreational marijuana legalization on crime: Evidence from Oregon. </span><i><span style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;">Journal of Criminal Justice.</span></i><span style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> 72.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span style="font-family: AppleSystemUIFont; font-size: 11pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-83174889057838231992021-08-06T11:27:00.000+02:002021-08-06T11:27:18.421+02:00”Polisiärt precisionsarbete” – erfarenheter från New York City<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Nyligen presenterades en intressant artikel om de senaste årens polisiära insatser mot gängvåldet i New York City*. Bakgrunden är denna: Det dödliga våldet minskade kraftigt i hela USA från början av 1990-talet till år 2000, varefter minskningen planade ut för att i slutet av 2010-talet förbytas i en ny ökning. I NYC fortsatte dock minskningen, och i slutet av 2010-talet var antalet mord per 100 000 invånare lägre i NYC än i USA generellt, vilket det inte varit sedan 1960. Nedgången i NYC skedde trots ett domstolsbeslut 2013 som förklarade att storskalig och allomfattande tillämpning av ”stop-and frisk” var olaglig. Utslaget kom efter en omfattande kritik om att kvarhållande, utfrågning och visitation på gatan skedde på lös grund och innebar etnisk diskriminering (drabbade i huvudsak afro-amerikaner och latinos). Antalet ”stop-and-frisk”-ingripande ökade under åren 2002 – 2011 från 97 000 till 680 000, men minskade dramatiskt efter domslutet 2011 – till 12 000 år 2016. Vi talar här om en åtgärd som enligt många – både forskare och praktiker – i kombination med ökat antal poliser och reformerat polisarbete utgör huvudförklaringen till den exceptionella minskningen av våldsbrottsligheten i NYC. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Vad kan då förklara minskningen av det dödliga våldet i NYC efter inskränkningen av ”stop-and-frisk”-insatser? Enligt forskarna beror det på ändrad strategi från NYPD:s sida. De analyserar och utvärderar denna, som de menar innefattar två huvudinslag: en kampanj för att ”golva gängen” (gang takedowns) och inom dess ram utvecklingen av ett ”polisärt precisionsarbete”, med syfte att minska skjutvapenvåldet. De viktigaste komponenterna är dessa:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Fokus på gäng som är lokaliserade till och operativa i de olika stadsdelarnas mest utsatta områden<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Fokus på gängmedlemmar som är drivande i våldsutövningen<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Insatser/tillslag som baseras på omfattande underrättelsedata<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Samverkan mellan polis och åklagare i de aktuella distrikten plus federala åklagare<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Åtal för stämpling till brott (conspiracy) som skett inom organiserad brottslighet – primärt inte åtal för utförda brott utan för planerade brott.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Forskarna har analyserat utfallet av 109 gängtillslag i något av stadens 340 utsatta områden (public housing developments) sedan 2011. Majoriteten av de gripna var unga män från etniska minoritetsgrupper, varav hälften var under 25 år och 6 % under 18 år. Resultaten visar att efter ett gängtillslag (som kunde pågå under en vecka) minskade antalet mord i området med 50 % – 60 %, antalet skjutningar minskade med knappt 40 %. För misshandel noterades en marginell minskning, medan egendomsbrott inte påverkades. Reduceringen av skjutvapenvåldet varade genomsnittligt i 18 månader, trots att efterföljande polisiära insatser inte ökade. Forskarna fann inga belägg för överflyttning av den utslagna brottsligheten till angränsande områden. De menar att effekten av strategin för att ”golva gängen” kan förklara ca 22 % av de minskade skjutningarna i och omkring utsatta områden under åren 2011 – 2018 och ca 11 % av minskade skjutningar i NYC som helhet. Effekten på mord, som är svårare att fastställa med tanke på det begränsade antalet fall, uppskattas till en reducering i storleksordningen 17 % per år för staden i stort. De framhåller att den verksamma mekanismen bakom minskningen av skjutvapenvåldet är inkapacitering av gängmedlemmar som är drivande våldsverkare. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det finns åtminstone två anledningar till att resultaten som redovisas i artikeln är av intresse för bekämpningen av gängskjutningar här hos oss. För det första innefattar strategin inslag som är identiska med delar i den polisiära strategin som utvecklats i Storgöteborg, och på andra platser i Sverige: fokus på gängverksamhet lokaliserad till utsatta områden, sikte på ledande gängmedlemmar och drivande våldsverkare, insatser baserade på underrättelsedata och samverkan mellan polis och åklagare. För det andra argumenteras trovärdigt för att inkapacitering av drivande personer har en förvånansvärt långvarig effekt, både på områdesnivå och stadsnivå (eftersom gängvåldet svarar för en ansenlig del av det totala våldet). Artikelförfattarna betonar att de inte funnit några åtgärder före och efter gängtillslagen som skulle kunna peka på konkurrerande förklaringar till den relativt långvariga minskningen av skjutvapenvåldet. I Sverige är det mycket tunnsått med motsvarande utvärderingar, och ofta påstås att tillslag och inlåsning av nyckelpersoner som bäst har kortvariga effekter (jfr. påståendet att unga kriminella står i kö för att fylla tomrummet). Här visas något annat. Forskarnas resonemang ligger snarare i linje med tesen om att nyckelpersonerna är svåra att ersätta, och att antalet individer i ett område som är villiga att engagera sig i gängvåld är begränsat. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Jag ska avsluta med några reflektioner kring detta. Inom företagsekonomi och organisationsforskning är <u>humankapital</u> ett viktigt begrepp. Det pekar på att människors färdigheter, talanger och kompetenser är avgörande för produktionen inom framför allt kunskapsintensiva och entreprenörsdrivna verksamheter. Jag menar att gängsbaserad organiserad brottslighet är av detta slag, åtminstone när den är framgångsrik. Humankapitalet är måhända ännu viktigare inom verksamheter som sker utan den stadga som formella lagar, regler, avtal och branschinterna riktlinjer kan ge. Inom sociologi och statsvetenskap har begreppet <u>socialt kapital</u> under senare decennier fått en central ställning. Med det menas förekomst och tillgång till resursrika nätverk som präglas av förtroendefulla relationer och gemensamma normer mellan dem som interagerar. Tillgången på socialt kapital är ett viktigt incitament för smidigt och effektivt verksamhetsutförande. Det har liknats vid smörjolja i samhällsmaskineriet. Nu till min poäng. Nyligen myntades begreppet <u>kriminellt kapital</u>(Nguyen 2020)**. Därmed avses en individs resurser i form av information, kunskap och praktiska färdigheter om hur brott begås (en form av humankapital), som ofta kombineras med sociala kontakter och nätverk som kan ge tips, råd och stöd för att begå brott (en form av socialt kapital). Begreppet kriminellt kapital har utvecklats för att bl.a. kunna förklara varför vissa individer är mer framgångsrika än andra i sin kriminella gärning och mer drivna i att undvika att åka fast (se även Engdahl & Lindgren 2021:221***). <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Inom legitima verksamheter betraktas förluster av nyckelpersoner med betydelsefullt humankapital och tillgång till omfattande socialt kapital som svårhanterliga och verksamhetshotande. Personerna är svåra att ersätta, och det är ingalunda självklart att de strukturer som sådana nyckelaktörer skapat överlever utan dem. Enligt mitt resonemang gäller samma logik för organiserad kriminell verksamhet. Inkapacitering av nyckelpersoner kan ses som en form av blockering och upplösning av kriminellt kapital, som i betydande grad är en färskvara. Att kriminella nyckelpersoner berövas sin handlingsförmåga innebär därför en minst lika svårhanterlig motgång för deras verksamhet som motsvarande för konventionell företagsverksamhet. Om resultaten från det ”polisiära precisionsarbetet” i NYC är överförbara, skulle det innebära att de fällande domarna (om de står sig) mot ledande gängmedlemmar i bl.a. Stockholm och Göteborg ger en period av verklig försvagning av strukturerna – en period som kan bli ett viktigt momentum för ytterligare insatser, både av reaktivt och preventivt slag. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US">*Aaron Chalfin, Michael LaForest & Jocob Kaplan (2021) “Can Precision Policing Reduce Gun Violence? Evidence from “Gang Takedowns” in New York City”. <i>Journal of Policy Analysis and Management</i>, (under utgivning).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US">**Holly Nguyen (2020) “On the conceptualization of criminal capital”. <i>Journal of Research in Crime and Delinquency</i>, 57 (2): 182–216.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><span lang="EN-US"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">***Oskar Engdahl & Sven-Åke Lindgren (2021) <i>Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga.</i> Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. <o:p></o:p></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidhuvud Char";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.SidhuvudChar
{mso-style-name:"Sidhuvud Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidhuvud;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:1267275236;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-272080628 -550831994 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:2021;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:-;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-9830522501450838842021-08-06T10:16:00.000+02:002021-08-06T10:16:10.621+02:00 Otrygghetens geografi<p><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt;"> </span></p><div class="WordSection1"><p class="MsoNormal">Det är ett välbelagt faktum att brottsutsattheten är ojämlikt fördelad mellan kommuner och mellan stadsdelar i storstadskommunerna. Nu visar BRÅ i en kortanalys* att detsamma gäller för otryggheten. Genom att slå samman svaren från NTU för åren 2017–2020 har man fått ett tillräckligt stort underlag för att kunna göra statistiska analyser av svaren på frågan: ”Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, hur trygg eller otrygg känner du dig då?”. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal">Resultaten säger att 72 % av befolkningen (16 – 84 år) känner sig ganska eller mycket trygga med att vistas utomhus kvällstid. Omvänt är det 28 % som känner sig ganska eller mycket otrygga, varav 6 % upplever otryggheten som så allvarlig att de överhuvudtaget inte går ut kvällstid.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal">I studien har BRÅ tagit hänsyn till individrelaterade faktorer som enligt forskningen påverkar graden av upplevd otrygghet. Analysen visar att kön är den faktor som har störst inverkan: kvinnor har nästan dubbelt så stor risk att erfara otrygghet i bostadsområdet som män. Förhöjd risk för otrygghetskänslor finns även bland de yngsta och äldsta åldersgrupperna och bland utrikesfödda samt personer med två utrikesfödda föräldrar. Skillnader i fråga om utbildningsnivå och bostadstyp slår också igenom för otrygghetsrisken, liksom förhållandet om man utsatts för brott mot person under föregående år.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal">I ett andra steg av undersökningen jämförs graden av otrygghet i Sveriges kommuner och de tre storstädernas stadsdelar, med eller utan hänsyn till effekterna av de ovan nämnda faktorerna. Det görs genom att beräkna över- respektive underrisker jämfört med en referenskommun (Forshaga) som har samma andel trygga/otrygga som landet i helhet. Analysen visar på stora skillnader mellan högsta och lägsta risk för otrygghet: 59 % i Malmöstadsdelen Fosie gentemot 6 % i Storuman. Tabellen nedan visar riskkvoterna för kommuner/stadsdelar som har en signifikant överrisk för otrygghet – med kontroll för individfaktorerna:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 16.15999984741211px; margin: 3.95pt 84.2pt 0.0001pt 72.3pt; text-indent: -0.05pt;"><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.2pt; line-height: 12.119999885559082px;">Tabell 8. Riskkvoter </span><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.15pt; line-height: 12.119999885559082px;">för de kommuner/stadsdelar med en statistsikt signifikant överriskför att</span><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.1pt; line-height: 12.119999885559082px;"> </span><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.15pt; line-height: 12.119999885559082px;">invånarna ska känna sig otrygga utomhus i det egna bostadsområdet kvällstid (med </span><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.1pt; line-height: 12.119999885559082px;">kontroll för </span><span style="font-size: 9pt; letter-spacing: -2.35pt; line-height: 12.119999885559082px;"> </span><span style="font-size: 9pt; line-height: 12.119999885559082px;">individfaktorer).<span style="letter-spacing: -0.6pt;"> </span>NTU<span style="letter-spacing: -0.25pt;"> </span>2017<b>-</b>-2020.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoBodyText" style="margin-top: 0.55pt;"><span style="font-size: 7pt;"> </span></p><table border="0" cellpadding="0" cellspacing="0" class="TableNormal" style="border-collapse: collapse; margin-left: 72.2pt;"><tbody><tr style="height: 14.95pt;"><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: solid none; border-top-color: black; border-top-width: 1pt; height: 14.95pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 3.3pt; margin-top: 0.15pt;"><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">K</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">o</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">mmu</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">n</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">/</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">sta<span style="letter-spacing: -0.05pt;">d</span></span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">sd<span style="letter-spacing: 0.1pt;">e</span></span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">l</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></b></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: solid none; border-top-color: black; border-top-width: 1pt; height: 14.95pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 3.85pt; margin-top: 0.15pt;"><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Riskkvot<span style="letter-spacing: -0.15pt;"> </span>(RR)</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></b></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: solid none; border-top-color: black; border-top-width: 1pt; height: 14.95pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 14.2pt; margin-top: 0.15pt;"><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">K</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">o</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">mmu</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">n</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">/</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">sta<span style="letter-spacing: -0.05pt;">d</span></span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">sd<span style="letter-spacing: 0.1pt;">e</span></span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">l</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></b></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: solid none; border-top-color: black; border-top-width: 1pt; height: 14.95pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-right: 25.65pt; margin-top: 0.15pt; text-align: right;"><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Riskkvot<span style="letter-spacing: -0.15pt;"> </span>(RR)</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></b></p></td></tr><tr style="height: 13.85pt;"><td style="border: none; height: 13.85pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 3.3pt; margin-top: 0.15pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Malmö<span style="letter-spacing: -0.05pt;"> </span>Fosie</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="border: none; height: 13.85pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 31.95pt; margin-top: 0.15pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">2,01<o:p></o:p></span></p></td><td style="border: none; height: 13.85pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-left: 14.2pt; margin-top: 0.15pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Fagersta<o:p></o:p></span></p></td><td style="border: none; height: 13.85pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-bottom: 0.0001pt; margin-right: 30.95pt; margin-top: 0.15pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,48<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Åstorp<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,80<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Eslöv<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,48<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Sthlm</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.3pt;"> </span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Spånga-Tensta</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,71<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="background-color: #facd5a; font-size: 9pt;">Östra<span style="letter-spacing: -0.05pt;"> </span>Göteborg</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,47<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Sthlm<span style="letter-spacing: -0.35pt;"> </span>Rinkeby-Kista</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,68<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Järfälla<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,45<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Hörby<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,65<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Botkyrka<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,44<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Bjuv<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,62<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Lysekil<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,41<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Sthlm<span style="letter-spacing: -0.05pt;"> </span>Skärholmen</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,62<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Örkelljunga<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,40<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Malmö<span style="letter-spacing: -0.05pt;"> </span>Rosengård</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,60<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Kristianstad<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,40<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Upplands-Bro<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,60<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Köping<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,39<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Upplands</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.35pt;"> </span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Väsby</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,58<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Håbo<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,39<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Malmö<span style="letter-spacing: -0.5pt;"> </span>Oxie</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,58<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Sigtuna<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,39<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Östra<span style="letter-spacing: -0.3pt;"> </span>Göinge</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,53<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Burlöv<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,38<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Bromölla<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,52<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Malmö</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.45pt;"> </span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Husie</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,38<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Ronneby<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,52<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Eskilstuna<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,37<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Perstorp<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,52<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Malmö<span style="letter-spacing: -0.35pt;"> </span>Hyllie</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,37<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 15pt;"><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Markaryd<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,52<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 14.2pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">Landskrona<o:p></o:p></span></p></td><td style="height: 15pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p align="right" class="TableParagraph" style="margin-right: 30.95pt; text-align: right;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,32<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr style="height: 16.2pt;"><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: none none solid; height: 16.2pt; padding: 0cm; width: 98.7pt;" valign="top" width="132"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 3.3pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt; letter-spacing: -0.05pt;">Sthlm Hässelby-Vällingby</span><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;"><o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: none none solid; height: 16.2pt; padding: 0cm; width: 67.55pt;" valign="top" width="90"><p class="TableParagraph" style="margin-left: 31.95pt;"><span lang="EN-US" style="font-size: 9pt;">1,50<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: none none solid; height: 16.2pt; padding: 0cm; width: 101.9pt;" valign="top" width="136"><p class="TableParagraph" style="margin-top: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 9pt;"> </span></p></td><td style="border-bottom-color: black; border-bottom-width: 1pt; border-style: none none solid; height: 16.2pt; padding: 0cm; width: 93.9pt;" valign="top" width="125"><p class="TableParagraph" style="margin-top: 0cm;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 9pt;"> </span></p></td></tr></tbody></table></div><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 9pt;"><br clear="all" style="break-before: page;" /></span><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Tabellen visar att överriskernas spridning i hög grad är koncentrerade till Malmö- och Stockholmsområdet: 26 av de 33 områdena (79 %) är belägna i eller omkring dessa två storstadsområden. Skillnaden gentemot Göteborgsområdet är stor.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Beskrivningen ovan gäller överrisker, vilket antyder att det också finns kommuner/stadsdelar med signifikanta underrisker (efter kontroll för individfaktorer), dvs. de har lägre riskkvot än referenskommunen (Forshaga). Här finner vi ett övermått av landsbygdskommuner i norra Sverige. Bland kommunerna i region Väst återfinns Tjörn, Bollebygd, Orust, Sotenäs, Tanum, Mark samt stadsdelen Örgryte-Härlanda. De boende här är m a o mer trygga i sitt bostadsområde än genomsnittet för landet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Analysen landar således i två tydliga resultat:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Upplevd otrygghet är i synnerhet koncentrerad till två storstadsområden med närliggande kommuner: Malmö- och Stockholmsområdet;<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Upplevd trygghet finns i högre grad bland boende i glesbygdsområden i norra Sverige – det verkar finnas en nord-/syd-dimension. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium; margin-left: 18pt;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I jämförelsen mellan kommuner/stadsdelar har BRÅ som sagt tagit hänsyn till (kontrollerat för) olikheterna gällande individfaktorer: skillnader i fråga om demografi – kön, ålder, härkomst – utbildningsnivå, bostadstyp, familjesammansättning, inkomst, sysselsättning och egen brottsutsatthet. Frågan är vilka andra faktorer som kan förklara de återstående ganska stora skillnaderna i otrygghetens geografi. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">I rapporten nämns ett antal faktorer med potentiell betydelse för otrygghetens variation: Dels finns det andra individrelaterade faktorer än de undersökta som kan tänkas ha betydelse, exempelvis fysisk och psykisk hälsa och upplevd sårbarhet samt möjligheten till återhämtning efter att ha utsatts för ett brottsangrepp. Dels finns det områdesrelaterade faktorer som exempelvis brottslighetens omfattning och art (oavsett egen erfarenhet av utsatthet), den fysiska miljöns utformning i bostadsområdet (dålig belysning, stökiga kollektiva utrymmen, gångar, gator, tunnlar, hållplatser m.m. som väcker otrivsel och rädsla), den sociala miljöns karaktär där hög grad av omflyttning försämrar möjligheterna att utveckla sociala band och informell social kontroll. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Jag vill lyfta fram några andra tänkbara aspekter. Utgångspunkten är den samvariation mellan otrygghet och lokalsamhällestillit som forskarna bakom ”Tillitsbarometern” ** påvisat. Deras karta över lokalsamhällestilliten (tilliten till den lokala gemenskapen) överensstämmer i hög grad med BRÅ-rapportens karta över otrygghetens geografi. Hög tillit i mindre norrländska kommuner (t ex Storuman, Piteå, Sorsele) och låg tillit i vissa stadsdelar i Malmö och Stockholm. Lokalsamhällestillit och trygghet verkar hänga ihop. Men det behöver inte betyda att det ena orsakar det andra. Båda tillstånden kan vara uttryck för andra, bakomliggande förhållanden. Två sådana omständigheter lyfts fram av forskarna: graden av ojämlikhet och graden av mångfald. När det gäller ojämlikhet och lokalsamhällestillit indikeras ett negativt samband: låg grad av ojämlikhet samvarierar med hög grad av lokalsamhällestillit. Uppfattningen att (lokal-)samhällets insatser fördelas likvärdigt och rättvist genererar hög grad av lokalsamhällestillit, och omvänt: uppfattningen att sociala klyftor innebär ojämlik tillgång till varor/tjänster och samhällsservice skapar låg grad av lokalsamhällestillit. Om antagandet om samvariation mellan tillit och trygghet är riktigt kommer graden av trygghet/otrygghet att följa samma mönster. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Den andra bakomliggande omständigheten avser förhållandet mellan mångfald och lokalsamhällestillit. Forskarna påvisar här att hög grad av homogenitet (likhet) korrelerar med hög grad av lokalsamhällestillit. Norrländska glesbygdskommuner har både hög grad av homogen befolkningssammansättning och hög grad av lokalsamhällestillit, medan det omvända förhållandet utmärker storstadsområden som Malmö och Stockholm. Om samvariationen mellan lokalsamhällestillit och trygghet håller streck innebär det högre grad av trygghet i områden med mer homogen befolkningssammansättning.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Frågan om varför det är så är dock fortfarande öppen. Social distans respektive social närhet är två sociologiska begrepp som kan ge förståelse. I områden med stor heterogenitet (olikhet) mellan grupper av boende utmärks de sociala relationerna av social distans – grupper lever i hög grad isolerat och med svag ömsesidig kontakt (på grund av språkliga, kulturella och historiska skäl). Delaktigheten i och ansvarstagandet för det gemensamma (samhälleliga) är låg. Homogena områden har däremot sociala relationsmönster som präglas av social närhet och hög grad av beredvillighet till engagemang i det som uppfattas vara gemensamt. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Det förefaller som att spåret med lokalsamhällestillitens utbredning, och faktorer som kan förklara dess variation (t ex ojämlikhet och mångfald), kan ge viktiga svar på frågan om varför otrygghetens geografi ser ut som den gör.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">*BRÅ Kortanalys 2/21, <i>Kommunala variationer i risk för otrygghet</i><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">** Lars Trägårdh m.fl. (2019) <i>Tillitsbarometern.</i> Levande rapport, version 2 och 3, 2019. Ersta Sköndal Bräcke Högskola<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> <o:p></o:p></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidhuvud Char";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText
{mso-style-priority:1;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-link:"Brödtext Char";
margin:0cm;
mso-pagination:none;
text-autospace:none;
font-size:11.0pt;
font-family:"Arial",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.BrdtextChar
{mso-style-name:"Brödtext Char";
mso-style-priority:1;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Brödtext;
mso-ansi-font-size:11.0pt;
mso-bidi-font-size:11.0pt;
font-family:"Arial",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Arial;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-hansi-font-family:Arial;
mso-bidi-font-family:Arial;}
p.TableParagraph, li.TableParagraph, div.TableParagraph
{mso-style-name:"Table Paragraph";
mso-style-priority:1;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:1.3pt;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;
mso-pagination:none;
text-autospace:none;
font-size:11.0pt;
font-family:"Arial",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Arial;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.SidhuvudChar
{mso-style-name:"Sidhuvud Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidhuvud;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.5pt 842.5pt;
margin:67.0pt 27.0pt 60.0pt 44.0pt;
mso-header-margin:0cm;
mso-footer-margin:50.65pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
@page WordSection2
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection2
{page:WordSection2;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:359091178;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:-571186764 893013170 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:2021;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:-;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-54560168875457320032021-07-22T15:08:00.003+02:002021-07-22T15:08:49.053+02:00Brottsligheten i Göteborg - en lägesbild utifrån tre datakällor<p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><b> </b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Kunskapen om brottslighetens omfattning härrör huvudsakligen från tre datakällor: kriminalstatistiken över anmälda brott, den nationella trygghetsundersökningen (NTU) om brottsutsatthet samt sjukvårdsstatistik om vårdade för våldsskador. Med utgångspunkt från NTU:s nyligen publicerade data om utsatthet på lokal nivå har jag lagt till data om anmälda brott och data om aktutvårdade för våldsskador. Anmälda brott har så långt möjligt gjorts enligt de kategorier som ingår i NTU:s uppdelning i brott mot enskild person och egendomsbrott som drabbar hushållen. NTU:s sammanställning gäller åren 2019 och 2020 (två år för att få ett tillräckligt stort svarsunderlag). Jag följer denna avgränsning och baserar den anmälda brottsligheten på medeltalet för åren 2019 och 2020. Siffrorna om akutvård för våldsskador gäller medeltalet för åren 2018 och 2019 (senaste åren som jag har data på stadsdelsnivå). Den geografiska avgränsningen gäller Göteborgs stadsdelar enligt den indelning som gällde t o m 2020.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Först presenteras uppgifterna om brottsutsatthet enligt svaren från intervjuerna med folkbokförda i de olika stadsdelarna, gällande brott mot enskild person och egendomsbrott som drabbat hushållen. Jag har rangordnat stadsdelarnas ordningsföljd utifrån graden av brottsutsatthet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: x-small;"><b>Utsatthet för brott mot enskild person, procent Utsatthet för egendomsbrott (hushåll), procent</b></span></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Östra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">33,3<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Majorna-Linné<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">22,6<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Majorna-Linné<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">31,2<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">19,0<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Centrum<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">29,6<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Lundby<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">18,7<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Örgryte-Härlanda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">27,2<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Östra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">17,4<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Lundby<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">26,8<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">17,2<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">25,8<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Centrum<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">16,8<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Angered<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">25,2<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Norra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">14,5<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Norra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">25,1<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Örgryte-Härlanda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">14,1<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Askim-Högsbo-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">23,7<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Askim-Högsbo-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">12,4<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">23,5<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Angered<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">11,3<o:p></o:p></span></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Källa: NTU Kortanalys 2/2021, <i>Nationella trygghetsundersökningen – resultat på kommunal nivå</i>.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Brott mot enskild person omfattar misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditkortsbedrägeri och nätkränkning.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Egendomsbrott mot hushåll omfattar inbrottsstöld, stöld av motorfordon, stöld från/ur motorfordon och cykelstöld.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Svaren på frågor om brottsutsatthet visar var personerna som utsatts bor (är folkbokförda). En del av brotten har inträffat i bostadsområdet eller stadsdelen där man bor, medan andra brott kan ha inträffat på annan plats, i staden eller annorstädes. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Brott mot enskild person enligt NTU:s indelning är mer omfattande än egendomsbrott. Skillnaderna mellan olika stadsdelar är påtagliga: det skiljer ca 10 procentenheter mellan drabbade av brott mot enskild person i Östra Göteborg kontra drabbade i Västra Göteborg och drygt 11 procentenheter mellan hushåll som utsatts för egendomsbrott i Majorna-Linné gentemot utsatta i Angered. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Fyra av de tio stadsdelarna omfattar särskilt utsatta områden: Angered, Askim-Högsbo-Frölunda, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Av dessa ligger den sistnämnda högst beträffande brott mot enskild person, medan de övriga ligger på den undre halvan. För egendomsbrott ligger Östra Göteborg och Västra Hisingen på den övre halvan och de två andra i botten. Utsattheten totalt enligt NTU:s mätning är högst i Majorna-Linné, följt av Östra Göteborg och Centrum. Lägst grad av brottsutsatthet totalt finner vi i Askim-Högsbo-Frölunda och Angered, dvs i två stadsdelar som omfattar särskilt utsatta områden. Så ser det ut 2019 och 2020 när man frågor människor i Göteborg om deras brottsutsatthet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Bilden blir delvis en annan när det handlar om brottslighetens spridning enligt statistiken om anmälda brott. Anmälningarna avser platsen för brottet oavsett var den drabbade bor. Platsbundenheten är m a o högre för uppgifterna från denna datakälla än vad den är för informationen från NTU:s intervjuundersökning. Brott mot enskilda omfattar här något färre brottstyper än i NTU:s studie, då det är svårt att särskilja nätkränkningar och separera vissa bedrägeribrott i BRÅ:s statistikdatabas. Egendomsbrotten är desamma, men i anmälningsstatistiken kan drabbade vara både fysiska och juridiska personer, men inte hushåll. Här finns m a o olikheter att beakta. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: x-small;"><b>Anmälda brott mot enskild person per 100 000 invånare Anmälda egendomsbrott per 100 000 invånare</b></span></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Centrum<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2719<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Centrum<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">4506<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Östra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2377<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Majorna-Linné<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">3943<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Majorna-Linné<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2320<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Lundby<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">3782<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Angered<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2159<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Örgryte-Härlanda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2678<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Lundby<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1788<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Askim-Högsbo-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2660<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Norra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1529<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Östra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2437<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1327<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Norra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">2399<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Askim-Högsbo-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1292<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1650<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Örgryte-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1195<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1523<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">802<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Angered<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 113.2pt;" valign="top" width="151"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1231<o:p></o:p></span></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Källa: BRÅ:s statistikdatabas över anmälda brott.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Brott mot enskild person omfattar misshandel, sexualbrott, hot, personrån och fickstöld.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Egendomsbrott omfattar inbrottsstöld, stöld av motorfordon, stöld från/ur motorfordon och cykelstöld.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Skillnaderna mellan olika stadsdelar är även här stora, för båda brottskategorierna. Anmälda brott mot enskild person är drygt tre gånger fler i Centrum än i Västra Göteborg, och anmälda egendomsbrott är drygt tre och en halv gånger fler i Centrum än i Angered. När det gäller stadsdelar som omfattar särskilt utsatta områden ligger Östra Göteborg och Angered på den övre halvan för brott mot enskild person, medan Västra Hisingen och Askim-Högsbo-Frölunda ligger på den undre. För anmälda egendomsbrott ligger Askim-Högsbo-Frölunda på den övre halvan medan de tre övriga ligger på den undre, med Angered i botten. En sammanslagning av de anmälda brottstyperna visar att Centrum, Majorna-Linné och Lundby totalt sett har flest anmälda brott per invånare, medan Angered, Västra Hisingen och Västra Göteborg har det lägsta antalet. Huruvida de anmälda brotten speglar den faktiska brottsomfattningen i de olika stadsdelarna är däremot högst osäkert, beroende på anmälningsbenägenhetens olika aspekter. Men med tanke på gradskillnadernas storlek torde siffrorna dock kunna ge en relativt god fingervisning om differenserna mellan stadens olika delar.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Den tredje jämförelsen gäller en enda brottskategori – misshandel – som här mäts i form av personer som akutvårdats för våldsskador vid någon av sjukhusens akutmottagningar. Antalet patienter utgörs av medeltalet för åren 2018 och 2019. Jag har omvandlat det absoluta antalet fall till vårdade personer per 1 000 invånare i respektive stadsdel, för att få ett jämförbart per capitamått. Befolkningssiffrorna avser år 2019.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span><b><span style="font-size: 10pt;">Antal vårdade patienter för våldsskador per 1 000 invånare (medeltal 2018 och 2019)</span></b></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Östra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1,31<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Angered<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">1,14<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,91<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Lundby<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,80<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Majorna-Linné<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,75<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Norra Hisingen<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,66<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Centrum<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,61<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Askim-Högsbo-Frölunda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,58<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Örgryte-Härlanda<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,55<o:p></o:p></span></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Västra Göteborg<o:p></o:p></span></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 226.4pt;" valign="top" width="302"><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">0,51<o:p></o:p></span></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;">Källa: VG-regionen, enheten för statistik och analys (data från beställd, särskild körning).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 10pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Skillnaderna mellan våldsutsatta från olika stadsdelar är stora. Det är drygt två och en halv gång fler personer per 1 000 invånare i Östra Göteborg som akutvårdats för någon våldsskada jämfört med Västra Göteborg. Våldsutsattheten enligt sjukvårdsstatistiken visar att våldet är mest frekvent i tre av de stadsdelar som omfattar särskilt utsatta områden: Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen. Askim-Högsbo-Frölunda ligger däremot i den undre delen.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><u>Sammanfattande kommentar<o:p></o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Det finns förstås felkällor och metodproblem att ta hänsyn till för respektive datakälla. När det gäller NTU:s intervjuundersökning är låg svarsfrekvens och icke-slumpmässiga bortfall ett känt problem. Detsamma gäller människors minnesförmåga och benägenhet att bedöma inträffade händelser som brottsliga handlingar. Mängden anmälda brott understiger det faktiska antalet. Anmälningsbenägenheten varierar för olika brottstyper och brottssituationer. Viktiga påverkansfaktorer är brottets grovhet, relationen till gärningspersonen, förtroendet för rättsväsendet, rädsla till följd av hot, grupptillhörighet där myndighetsfientliga normer är vanliga, avsaknad av försäkringsskydd m.m. Sjukvårdsstatistikens mått på våldsskador har högre giltighet än intervjusvaren och anmälningarna. Samtidigt uppfångar denna datakälla inte allt våld. Lindrigare former av misshandel faller utanför. Det går inte heller att bortse ifrån att enskilda personer på grund av tvång, rädsla eller andra omständigheter låter bli att söka vård för våldsskador som borde ha behandlats.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;">Med detta i minnet är det dock möjligt att teckna åtminstone en rudimentär bild av brottslighetens omfattning och spridning i Göteborgs olika stadsdelar. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><u>För det första</u>; skillnaderna mellan de olika stadsdelarna är stora, dvs. brottsligheten är ojämnt fördelad. Men fördelningen följer inte primärt det socioekonomiska ojämlikhetsmönstret. NTU:s intervjuundersökning såväl som anmälningsstatistiken visar att både brott mot enskild person och egendomsbrott i hög grad förekommer i socioekonomiskt gynnade stadsdelar som Majorna-Linné, Centrum och Lundby, medan stadsdelar som Angered, Askim-Högsbo-Frölunda och Västra Hisingen har lägre förekomst. Östra Göteborg, en stadsdel med problematisk socioekonomisk situation, ligger dock högt. Anledningen till det noterade spridningsmönstret är att utbudet av brottstillfällen i form av eftertraktade objekt och konfliktladdade situationer är högt i stadsdelar med stor tillgång på restauranger och nöjesetablissemang, köpcentra, knutpunkter och resecentra, stora parkeringsplatser etc. Det är platser och områden som vid olika tillfällen under dygnet bevistas av många människor, varav en stor del bor på annat håll. Men samtidigt går det inte att bortse ifrån att betydande andelar av de boende i Majorna-Linné, Centrum och Lundby uppger att de varit brottsutsatta under det senaste året. En annan, mer okänd faktor i av betydelse i sammanhanget är narkotikamissbrukets spridning. När det gäller denna aspekt saknas bra data. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><u><o:p> </o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><u>För det andra</u>; beträffande stadsdelarna som omfattar särskilt utsatta områden är invånarna i Östra Göteborg mest brottsdrabbade. Stadsdelsområdet ligger högt enligt samtliga tre datakällor, medan Askim-Högsbo-Frölunda sammantaget ligger lägst av de fyra. Enligt den datakälla som mest tillförlitligt visar på våldets utbredning – sjukvårdsstatistiken – är människor boende i tre av stadsdelsområdena med särskilt utsatta områden i högre grad drabbade (Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen). Våldsbrotten, åtminstone en del av dem, kan dock ha inträffat i andra delar av staden. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><u>För det tredje</u>; mest överraskande är att Angered (med tre särskilt utsatta områden: Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet) sammantaget kommer relativt väl ut, medan stadsdelar med betydligt högre socioekonomisk levnadsstandard som Majorna-Linné och Centrum visar förvånansvärt höga siffror.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: "Times New Roman", serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"> </span> </p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-62458856174681026872021-06-17T18:01:00.000+02:002021-06-17T18:01:15.780+02:00Kommuner mot brott – sammanfattning och kommentarer<p></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidhuvud Char";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
span.SidhuvudChar
{mso-style-name:"Sidhuvud Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidhuvud;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:12.0pt;
mso-ansi-font-size:12.0pt;
mso-bidi-font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:832379531;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:1888139610 609408386 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:0;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:-;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:Calibri;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><b> </b></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Nu föreligger betänkandet av utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar (SOU 2021:49). Utredningen har letts av Ann-Sofie Hermansson, tidigare ordf. för kommunstyrelsen i Göteborg.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Nedan kommenterar jag delar som jag anser vara styrkor respektive svagheter i utredningen. Jag inleder med en sammanfattning av lagförslaget.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Utredningen lägger fram ett förslag till lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Lagen ska träda ikraft den 1 januari 2023, men den del som gäller kommunens beslut om en åtgärdsplan för att förebygga brott föreslås träda ikraft först den 1 januari 2024. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Lagen stadgar att kommuner utifrån ett kunskapsbaserat underlag tar ställning till behovet av brottsförebyggande åtgärder och skapar förutsättningar för samordning av det brottsförebyggande arbetet inom kommunen. I konkret avseende ska kommunen göra följande:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Ta fram en lägesbild som beskriver brottsligheten och dess konsekvenser, som ska innehålla:<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->En kartläggning av brottslighetens art, omfattning och konsekvenser<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->En analys av kartläggningens resultat, samt<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Annan information av betydelse.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Utifrån lägesbilden ska kommunen besluta om en åtgärdsplan för att förebygga brott.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Lägesbilden ska följas upp vartannat år och uppdateras minst vartannat år.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Arbetet med lägesbilden och åtgärdsplanen bör om möjligt och lämpligt integreras med analys- och planeringsarbete som sker i enlighet med annan författning.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Kommuner ska inom sitt geografiska område ta ett ansvar för samordningen av det brottsförebyggande arbetet genom att verka för:<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Skriftliga överenskommelser om samverkan<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Strategiska frågor hanteras i ett särskilt strategiskt råd.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Det strategiska rådet ska ledas av kommunen och bör bestå av representanter för ledningsfunktioner hos de aktörer som ingår i rådet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->I varje kommun ska det finnas en särskild samordningsfunktion för brottsförebyggande frågor och denna ska särskilt:<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Samordna och stödja genomförandet av kommunens arbete.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Utgöra kommunens kontaktpunkt i förhållande till externa aktörer.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 72.0pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level2 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: "Courier New"; mso-fareast-font-family: "Courier New";">o<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span></span><!--[endif]-->Bidra till att information om det brottsförebyggande arbetet sprids till kommunens invånare.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Kommunstyrelsen, eller den nämnd som kommunfullmäktige beslutar, ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och för att kontinuerligt rapportera om arbetet till kommunfullmäktige.<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->I övrigt gäller att BRÅ ges i uppdrag att ansvara för uppföljningen av tillämpningen av lagen. Längre fram ska Statskontoret utvärdera reformen. Vidare föreslås att BRÅ ska ge strategiskt stöd till kommunerna och att länsstyrelserna ska ge operativt stöd. Kommunerna ska kunna söka bidrag från BRÅ för särskilda utvecklingsinsatser.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium; margin-left: 18pt;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->När det gäller kommuner med särskilt utsatta områden föreslås att regeringen tillsätter en fristående expertgrupp för att skyndsamt kartlägga den aktuella situationen och identifiera eventuella behov av ytterligare åtgärder från regeringens sida. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Ifråga om ekonomiska konsekvenser föreslås att kommunerna ges ett särskilt tillskott på ca 200 Mkr för att täcka de merkostnader som förslagen för med sig.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Det är svårt att ha invändningar mot dessa förslag. I praktiken innebär det att det arbetssätt som redan finns på plats i exempelvis Göteborg nu med lagstöd ska genomföras generellt. Det är bra att utredningen placerar ansvaret på kommunstyrelsenivå, men otillfredsställande att den samtidigt öppnar för att fullmäktige kan lägga det på en annan nämnd. Förslaget om en särskild samordningsfunktion är viktigt. Jag är också nöjd med att utredningen genomgående talar om brottsförebyggande arbete, och inte sammanblandar det med trygghetsskapande insatser, som enligt min mening är något annat (även om det till delar kan sammanfalla).<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Men utredningens förslag är minimala. Många viktiga frågeställningar lämnas obesvarade eller gränsas ut. Exempel på det är att regionernas roll i det brottsförebyggande arbetet har utelämnats. Det betyder att hälso- och sjukvårdsinsatser från BUP och BVC inte lyfts fram, och att samverkan mellan region och kommun inom dessa folkhälsoområden inte ges någon belysning. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">En annan besvärande omständighet är att den nya lagen inte leder till följdförändringar i socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen som utgör styrande ramlagar för mycket stora kommunala verksamhetsområden. Förvånande nog nöjer sig utredningen med att konstatera att dessa lagar är föremål för översyn och avstår därmed möjligheten att skärpa skrivningarna om det brottsförebyggande arbetet inom socialtjänst, skola och samhällsbyggnad.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">En fråga som jag tror att många väntat sig tydligare svar på är problemen med sekretess och informationsdelning. Även här passar utredningen och hänvisar till att förslag från BRÅ för närvarande behandlas i regeringskansliet.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">När det gäller nya kostnader för de förslag som utredningen lägger (främst för samordningsfunktionen) beräknas dessa utifrån den modell som avser statens ersättning till kommunerna för deras krisberedskapsarbete. Överfört till utredningens förslag om samordning av det kommunala brottsförebyggande arbetet beräknas merkostnaderna till ca 200 Mkr, vilka föreslås belasta budgetposten om kommunalekonomisk utjämning. Detta sätt att beräkna kostnader för det brottsförebyggande arbetet liksom förstärkningsinsatser i form av statliga extrabidrag bibehåller synsättet att brottsförebyggande arbete egentligen är något sidoorienterat och extra-kommunalt. Det betonas inte som en viktig del av det kommunala verksamhetsområdet, och jag menar att utredningen därmed har försuttit chansen att lägga förslag som verkligen integrerar brottsförebyggande arbete i kommunal verksamhet och kommunal budgetering.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Man kan fråga sig varför utredningen inte nått längre. Möjligen ger en intervju med SKR:s sakkunnige i utredningen Greta Berg i tidningen Dagens Samhälle (17.06.2021) ett svar. Enligt henne anser SKR att det inte behövs en lagreglering. Kommunerna bör få utforma och dimensionera sitt arbete utifrån sin egen bedömning. Hon menar att det brottsförebyggande arbetet är polisens sak. Men att det är lågt prioriterat. Hon menar att ett lagstadgat kommunalt ansvar skulle lägga en alltför stor börda på kommunerna, samtidigt som risken är stor att en kommunal lagreglering skulle leda till att polisen prioriterar ned sitt brottsförebyggande arbete ännu mer. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;">Om detta uttalande avspeglar SKR:s syn har vi en lång väg att vandra innan det blir ordentlig fart på kommunernas samordnade insatser för att förebygga brott inom sitt geografiska område.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="-webkit-text-size-adjust: auto; font-size: medium;"><o:p> </o:p></p>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-53541637300960610042021-06-02T11:19:00.002+02:002021-06-02T11:23:21.715+02:00Data om akutvård för våldsskador<p> <span face="Calibri, sans-serif"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Våldsbrott inträffar varje dag, i varierande omfattning. Året runt. Vår kunskap om våldet härrör i huvudsak från tre källor: kriminalstatistik över anmälda brott, utsagor om utsatthet som redovisas i trygghetsundersökningar och sjukvårdsstatistik. Den senare omfattar dödsorsaksstatistik samt patientregistrets uppgifter om slutenvård och viss öppenvård. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Men det finns även en tredje typ av vårdstatistik. Regionerna dokumenterar personer som akutvårdas vid sjukhus för våldsskador. En del av dem lämnar sjukhuset efter akutvården, andra läggs in för slutenvård. Det betyder att akutvårdens data omfattar fler personer än patientregistrets uppgifter om slutenvård.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Jag har under de senaste åren, tillsammans med ledningen för polisen i Storgöteborg och en statistiker vid analysenheten inom VG-regionen, sammanställt data om personer som akutvårdats för ”övergrepp av annan person” i Göteborgsområdet. Uppgifterna visar fördelningen per stadsdel alternativt fördelningen per Storgöteborgs lokala polisområden. Uppdelningar har gjorts på kön och ålder. Nedan ges några exempel:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmClT5JIz202ScEje6XttHp-0b5Qx_SFO3_W-9lSk32Zg59DtYu29K5cyhFxxBJ5h6xk3OabV9MLewK3jmdAQiprGaicAN0DeTWRAnco3ngZMTBe_UCAc6PYGQZD46fQyby_T6KUmxPVQ/s1558/Akutva%25CC%258Ardade+2015+-+20+.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="825" data-original-width="1558" height="189" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmClT5JIz202ScEje6XttHp-0b5Qx_SFO3_W-9lSk32Zg59DtYu29K5cyhFxxBJ5h6xk3OabV9MLewK3jmdAQiprGaicAN0DeTWRAnco3ngZMTBe_UCAc6PYGQZD46fQyby_T6KUmxPVQ/w400-h189/Akutva%25CC%258Ardade+2015+-+20+.png" width="400" /></a></div><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Diagrammet visar att personer med våldsskador i polisområde Storgöteborg minskat påtagligt från 2019 till 2020, för både män och kvinnor. Antalet kvinnor är det lägsta sedan 2016. </p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Tabellen nedan visar i vilka åldersintervall den nämnda förändringen varit störst i olika lokalpolisområden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; color: black;"><tbody><tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><b>LPO<o:p></o:p></b></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><b>Män<o:p></o:p></b></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;"><b>Kvinnor<o:p></o:p></b></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Nordost<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15–24 år<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15–24 år<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Syd<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">25–44 år<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15–24 år<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">City<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">45+<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">15–24 år<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Hisingen<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">45+<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">25–44 år<o:p></o:p></p></td></tr><tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.9pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Kungälv/Ale<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Ökningen gäller 45+<o:p></o:p></p></td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 150.95pt;" valign="top" width="201"><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; margin: 0cm;">Liten minskning 0–14 år<o:p></o:p></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><u><o:p> </o:p></u></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">I syfte att utröna våldsutvecklingen under 2021 års första kvartal har jag sammanställt data med jämförelser för denna period och motsvarande kvartal åren 2018 – 2020. Så här ser det ut:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfZdlTRsZFN_8RTd8inRtSObB2q7CVsztozw10S0z_s1KoOI2O4w0MgcAeoa3gyz-FBWj7wd8-jGpnAmApDc46xl91x8AJymGtcwqEkFMArIrY-Tp1fqibeZoSa7yD-1lHQqWZp6VnGSY/s1540/Akutva%25CC%258Ardade+kvartal+1%252C+2018+-+21.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="930" data-original-width="1540" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfZdlTRsZFN_8RTd8inRtSObB2q7CVsztozw10S0z_s1KoOI2O4w0MgcAeoa3gyz-FBWj7wd8-jGpnAmApDc46xl91x8AJymGtcwqEkFMArIrY-Tp1fqibeZoSa7yD-1lHQqWZp6VnGSY/w400-h241/Akutva%25CC%258Ardade+kvartal+1%252C+2018+-+21.png" width="400" /></a></div><br /><div><br /></div><div><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: medium;">Vi ser att antalet akutvårdade personer är påtagligt lägre under första kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2019 och 2020. Det är en utveckling som beträffande män motsvarar förväntningen om ett sannolikt skeende under covid-19-pandemin. Restriktioner som stänger ner det sociala utelivet under de mest intensiva timmarna på dygnet bör leda till mindre utomhusvåld mot män av obekant gärningsperson. Men för kvinnor går det på tvärs mot farhågorna om ökat våld inom hemmets väggar under socialt påfrestande villkor, utfört av bekant gärningsperson.</span></div><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">När det gäller barn har vi en liknande utveckling som för kvinnor.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrAaQtLWdEfbE94u477ods9UCwMn3vLfZiph0rLv6SyzEnI2peI5o_x36zdu9088LqLW-_vZVWbrxRW3iAhhxYxp5rQcL9_BVn8MDn7Pn09f-uihhFmZ61X4qW_iStcULsU8GguVcj7Gk/s1540/Akutva%25CC%258Ardade+barn+2018+-+21.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="889" data-original-width="1540" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrAaQtLWdEfbE94u477ods9UCwMn3vLfZiph0rLv6SyzEnI2peI5o_x36zdu9088LqLW-_vZVWbrxRW3iAhhxYxp5rQcL9_BVn8MDn7Pn09f-uihhFmZ61X4qW_iStcULsU8GguVcj7Gk/w400-h205/Akutva%25CC%258Ardade+barn+2018+-+21.png" width="400" /></a></div><br /><div><br /></div><div><span style="font-size: medium;"><span face="Calibri, sans-serif">En rimlig invändning är att data om akutvård avser det grövre våldet. Både våld mot kvinnor och mot barn är mer omfattande om vi inkluderar lindrigare former. En annan invändning är att färre personer sökt akutvård för våldsskador under delar av 2020 och det första kvartalet 2021 på grund av rädsla att smittas av covid-19 (minskningen av detta skäl uppges dock vara liten för den aktuella patientgruppen).</span><span face="Calibri, sans-serif"> </span><span face="Calibri, sans-serif"> </span></span></div><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Även denna datakälla har således brister. Men den har flera betydande fördelar: den ger uppgifter oberoende av om våldet anmäls eller inte, den ger uppgifter om våld mot grupper som annars lätt kommer i skymundan, t ex barn och äldre, den ger uppgifter om använd våldsmetod: skjutvapen, kniv/stickvapen, obeväpnat våld, sexuellt våld m.m., den ger uppgifter ner på stadsdelsnivå (egentligen postnummernivå), den ger uppgifter om offret har inhemsk eller utländsk bakgrund m.m. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;">Såvitt jag förstår har alla regioner denna typ av statistik om sin akutsjukhusvård. Den bör därför på samma sätt som i VG-regionen kunna göras tillgänglig lokalt som komplement till annan data i syfte att bättre kunna kartlägga våldets härjningar. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"> <o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8530303632330390851.post-48841430093557453382021-05-30T16:12:00.001+02:002021-05-30T16:12:13.411+02:00 Innovation, imitation och anomi <p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Den franske sociologen Gabriel Tarde (1843 – 1904) var även chef för kriminalstatistiken vid det franska justitiedepartementet. Han skrev en hel del om brottslighet, vars uppkomst och utbredning han förklarade med samhällslivets två grundläggande drivkrafter: innovation och imitation. En ny innovation kan vara av teknisk natur, eller så kan det röra sig om förändrad motivation. Han exemplifierar den första, som är av intresse här, med rånbrottets förändring när förövare övergick från kniv till skjutvapen. Det innebar ökad effektivitet. Offrets rädsla ökade och en eventuell flykt blev mer äventyrlig, vilket ökade sannolikheten för att rånaren kunde lägga beslag på pengar eller gods. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Tarde menade att brottsliga handlingar i likhet med alla andra typer av handlingar sprids genom exemplets makt, från individ till individ. Spridningen kan ge upphov till en brottsvåg (ett mode) och det kan bli en vana och tradition (en kultur). Exemplet för att belysa mekanismen med spridning som leder till en brottsvåg handlar om ett uppmärksammat barnamord i Paris 1825, utfört av barnets amma. Ett mord som ledde till en serie av likartade barnamord i den franska huvudstaden.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Jag tänker på Tarde och hans teori om innovation och imitation i samband med alla uppslag som nu lanseras för att besvara frågan om varför det dödliga skjutvapenvåldet eskalerat på ett så egenartat sätt. Han skulle ha tolkat övergången till skjutvapen – pistoler och automatvapen – som exempel på innovation och imitation. Som en nyskapelse i de gängstrider som först ägde rum i kriget mellan HA och Bandidos under 1990-talet, och som efterhand spreds till allt flera grupperingar. Men det var i en mening också imitation när skjutvapen enligt internationella förlagor togs i bruk i en svensk kontext.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Skälen var rationella. Slagstyrkan ökade. Angrepp och hämndaktioner kunde ske på avstånd, eller rent av i lönndom. Nya modus med ökad effektivitet var inte minst viktig för de lokalt anknutna gäng med yngre förmågor som tog allt större plats under 2010-talet. Grupper med våldskapital byggt på muskelstyrka och bataljer med basebollträ och kedjor trängdes undan av spensliga ungdomar som specialiserade sig på ”drive-by-shootings” och planlagda attacker med högeffektiva skjutvapen. Imitationsfaktorn blev inte mindre av att man därmed agerade enligt en våldskultur som sedan länge fanns tillgänglig på nätet. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Tarde hävdade att det inte behövs någon speciell teori för att förklara brottsliga handlingar. Analogt med vad som gäller för allt mänskligt samspel baseras de på en kombination av begär, behov, värderingar, känslor och intressen. Han anslöt sig till dem som betonar rationalitet i termer av egennyttiga handlingar som generell drivkraft för mänskliga strävanden. Det hela kan härledas till strävan att maximera egna fördelar (vinst) och minimera egna nackdelar (kostnader). Han framhöll vidare att varhelst brottsliga handlingar upprepats och fått spridning finns det en tillgänglig social roll att träda in i. Och som med alla sociala roller varierar innehavarnas ambitioner och färdigheter. En del är kreativa och expansiva. De skapar nya tillvägagångssätt, överskrider gränser, formar nya allianser. Det sker utifrån, just det, egenintresset; att komma sig upp, att vilja bli någon, att synas och få erkännande; att bli belönad med rikedom och status. Så sett drivs gängskjutningarna inte av några andra orsaker än de som normalt styr mänskligt beteende.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Om rationella val utifrån egenintressets primat är svaret på frågan om varför vi har dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer, så återstår frågan om varför det har antagit sådana groteska proportioner i Sverige. Ett möjligt svar kan hämtas från en annan av sociologins klassiker – Emile Durkheim (1858 – 1917). Han är mest känd för att ha myntat begreppet anomi (”utan lag”) för att förklara den värderingsmässiga osäkerhet och oreda som präglade övergången från ett samhällstillstånd baserat på kollektiv sammanhållning till ett nytt, präglat av individuell differentiering. Anomibegreppet har därefter använts för att beskriva mer generella samhälleliga normkonflikter som uppstår när övergripande målsättningar och tillgängliga medel för att realisera målen hamnar i otakt. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Jag menar att detta synsätt kan tillämpas för att skärskåda de stora samhällsförändringar som Sverige genomgått sedan 1980-talet. Det handlar om övergripande systemförändringar med ledord som avregleringar, privatiseringar, service- och kundnytta, kommunalisering och aktiebolagisering av skolor, fokus på kärnverksamhet och snäv lönsamhet i korta tidsperspektiv, m.m. Företag och samhällsservice har lämnat glesbygd och ekonomiskt svaga områden. Därtill innebar 1990-talets ekonomiska kris en kraftig åderlåtning av resurserna till den offentliga sektorn, exempelvis ett treårigt intagningsstopp till polisutbildningen. Grundsatsen om en slimmad offentlig sektor var ett nödvändigt villkor för Reinfeldt-regeringarnas satsningar på sänkta inkomstskatter, vilket fick stora konsekvenser för både statens traditionella kärna (försvar och rättsväsende) och det allmännas mjuka delar (skola, socialtjänst, psykiatri, mm.). För polisens vidkommande bidrog två stora reformer till anomin: 1990-talets närpolisreform och 2015 års sammanslagning till en myndighet. Under perioden då närpolisreformen implementerades sjönk uppklaringsprocenten för brott mot liv och hälsa vissa år med uppemot tio procentenheter. I samband med 2015 års reform minskade personuppklaringen med upp till fyra procentenheter. I båda fallen innebar det att redan låga nivåer sjönk ytterligare. Man kan se det som att polisen i hög grad var upptagen av interna åligganden när det dödliga skjutvapenvåldet skalades upp: i samband med ”kriget” mellan HA och Bandidos i mitten av 1990-talet och när det dödliga gängvåldet bland lokalt rotade grupper spreds och trappades upp under 2010-talet. Men anomin drabbade även andra samhällssektorer av betydelse för gängvåldets utveckling. Skolans utveckling från en enhetlig statlig verksamhet – en förebild för andra länder – till dagens extrema situation är välkänd. Socialtjänsten har i mångt och mycket tumlat runt i ett tillstånd av hårda sparkrav och osäkerhet om uppdragets utformning, tydliggjort av en uppenbar tillbakagång från fältet till kontoret. Arbetsförmedlingens roll har omvandlats i en process av starta-eget-satsningar, coaching, cv-övningar och annat på allt längre avstånd från tillgängliga faktiska jobb.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Om man vill kan man lägga till de plus och minus som följt av en ökad invandring. Men det gäller även för andra europeiska länder under samma tid. Min tes om anomi pekar däremot på något särskiljande svenskt – en omfattande och djupgående samhällsförändring som skapat både resursbrist och en parallell osäkerhet och förvirring om vilka medel som ska användas för att uppnå nya mångtydiga mål. Andra europeiska länder har bitvis traskat i samma spår, men de har inte gått lika långt. Och inte minst – skillnaderna i förhållande till den gamla ordningen har inte varit lika drastiska där som här. <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;">Alltså:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->–<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Frågan om varför dödligt gängvåld behöver inget annat svar än innovation och imitation inom ramen för rationella val – gäller här som där;<o:p></o:p></p><p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]-->–<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 7pt; font-stretch: normal; line-height: normal;"> </span><!--[endif]-->Frågan om varför vi nått exceptionella nivåer kan besvaras med anomi till följd av mycket långtgående systemförändringar i kombination med nedskärningar – gäller här men inte där.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"><o:p> </o:p></p><p class="MsoNormal" style="font-size: medium;"> <o:p></o:p></p><style class="WebKit-mso-list-quirks-style">
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast
{mso-style-priority:34;
mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-type:export-only;
margin-top:0cm;
margin-right:0cm;
margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;
mso-add-space:auto;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
/* List Definitions */
@list l0
{mso-list-id:906260277;
mso-list-type:hybrid;
mso-list-template-ids:626442740 -311396786 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;}
@list l0:level1
{mso-level-start-at:0;
mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:–;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Calibri",sans-serif;
mso-fareast-font-family:Calibri;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;}
@list l0:level2
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level3
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level4
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level5
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level6
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
@list l0:level7
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Symbol;}
@list l0:level8
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:o;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:"Courier New";}
@list l0:level9
{mso-level-number-format:bullet;
mso-level-text:;
mso-level-tab-stop:none;
mso-level-number-position:left;
text-indent:-18.0pt;
font-family:Wingdings;}
-->
</style>Kriminologipostenhttp://www.blogger.com/profile/01667609254630113490noreply@blogger.com0