Varför har brottsligheten minskat?

Att brottsligheten minskat sedan 1990-talets första år är ett numera väletablerat faktum. Under lång tid var intresset för denna oväntade vändning i huvudsak riktat mot USA (särskilt New York) och våldsbrottens överraskande minskning. Först efterhand har det klargjorts att nedgången också gäller för andra jämförbara länder (Kanada, Australien, Väst- och Nordeuropeiska länder), och att minskningen även omfattar stöldbrott (särskilt bilstölder och inbrott). Tillbakagången är mycket stor, i en del länder rör det sig om en halvering från början av 1990-talet fram till idag. Samtidigt står det klart att den nedåtgående trenden varierar i tid och rum; brytpunkten inträffar vid något olika tidpunkter och minskningen är större respektive mindre för olika brott i olika länder. Det är också uppenbart att vissa brott ökat, trots den allmänna nedgången. Det gäller exempelvis stöld/rån av mobiltelefoner och it-relaterade brott.

Många av de hypoteser som lanserats för att förklara den nedåtgående trenden har varit ensidigt amerikanska. Hit hör förslag om blyförgiftning, ändrade abortlagar, narkotikamarknadens skiftningar, dödsstraffets renässans, straffskärpningar och massfängslande, fler poliser och nya metoder för polisarbete, ändringar av vapenlagar m.m. Men det räcker med att jämföra USA och Kanada för att inse att de brister. De två ländernas brottskurvor är närmast identiska (fast på olika mängdnivåer), men Kanada saknar de element som använts för att förklara den amerikanska utvecklingen. Resultatet blir detsamma när man jämför USA med Australien och England/Wales, eller något annat jämförbart europeiskt land. Denna oförenlighet pekar på att det måste vara något annat – en eller flera faktorer med hög grad av generell giltighet – som kan besvara frågan om vad som orsakat den långvariga minskningen av brottsligheten i den rika världens länder.

För att komma framåt med frågan har kriminologerna Graham Farrell, Nick Tilley och Andromachi Tseloni (2014) testat 17 hypoteser som inom den kriminologiska forskningen lanserats som tänkbara förklaringar. Förutom de ovan nämnda rör det sig bl.a. om stark ekonomi, demografiska förändringar (åldrad befolkning), civilisationsprocess, förbättrad säkerhet (kvantitativt och kvalitativt). Testet omfattar fyra villkor som hypoteserna ska klara:

1)    Det tvärnationella testet (hypotesen ska vara tillämplig i olika länder)

2)    Det tidigare ökningstestet (hypotesen ska vara förenlig med det faktum att brottsligheten innan nedgången ökade under flera decennier)

3)    det it-brottsrelaterade/mobiltelefon-testet (hypotesen ska vara förenlig med det faktum att vissa brott ökat, trots den generella nedgången)

4)    det variabla utvecklingstestet (hypotesen ska vara förenlig med det faktum att minskningen varierat ifråga om tid, utvecklingslinje och brottslighetens sammansättning).

Hypoteserna har prövats mot ett omfattande och sammansatt dataset bestående av uppgifter från olika länders kriminalstatistik, offerundersökningar och sjukvårdsstatistik plus data från den internationella brottsofferundersökningen (ICVS) som görs i FN-regi.

Enbart en hypotes klarade alla fyra test; förbättrad säkerhet. Denna idé omfattar flera aspekter. Dels rör det sig om förbättrad produktsäkerhet – typfallet är stöldsäkrare bilar. Men det handlar också om utveckling och installation av lås och larm samt passersystem, kameraövervakning och fysisk övervakning med väktare, grannar etc. Det är exempel på åtgärder som införts i alla typer av miljöer (offentliga platser, företag och organisationer samt privata hem). De här åtgärderna brukar gå under beteckningarna miljöinriktad prevention och situationell prevention, och deras huvudsyfte är att försvåra genomförandet av brott, öka riskerna för upptäckt och minska lönsamheten av brott. Teoretiskt har de sin grund i socio-ekologisk kriminologi, rutinaktivitetsteorin och rationell valteori.

Sambanden mellan förbättrad säkerhet (samhällets ”säkerhetisering”) och stöldbrott är lätta att förstå, och det finns gott om forskning som ger belägg för positiva effekter, samtidigt som de verksamma mekanismerna är tydliggjorda. Men det är betydligt vanskligare att fastställa giltigheten av sambandet mellan förbättrad säkerhet och våldsbrott, inte minst det grova, dödliga våldet. Farrell, Tilley och Tseloni (2014) introducerar två hjälphypoteser för att få ihop det. De menar att stöldbrott utgör hörnstenen för det kriminella livets försörjning. Om den rycks undan kommer många kriminella karriärer att upphöra, alternativt få betydande problem. Den andra tankegången är likartad, men gäller brottsdebutens s.k. strategiska brott. Om bilstölderna (ett strategiskt brott) pressas ned kommer färre unga att debutera med detta brott, vilket skulle innebära minskad risk för en fortsatt kriminell karriär. I båda fallen skulle det, enligt forskarna, innebära minskningar för våldsbrotten, eftersom flertalet brottslingar inte är specialister utan involverade i både egendoms- och våldsbrott.

Det finns förstås tunga invändningar mot deras slutsats. En är att det finns en stor andel våldsbrott som begås av personer som inte är brottsaktiva i övrigt, i vart fall inte med egendomsbrott. Våld i nära relationer, som sker i hemmen, är ett exempel. Våld i arbetslivet och på skolor är ett annat. En annan invändning har formulerats av Michael Tonry (2014) som menar att deras slutsats inte klarar det tidsmässiga sambandet mellan det dödliga våldets utveckling och införandet av miljöinriktad och situationell brottsprevention. Kurvorna för det dödliga våldet i olika länder har under lång tid visat hög grad av likformighet, medan tidpunkten för införandet av de nämnda åtgärderna har varierat betydligt mellan olika länder. 

Det finns med andra ord anledning till fortsatt, fördjupad forskning – och fortsatt diskussion – om orsakerna till brottslighetens kraftiga nedgång sedan 1990-talets första år.

Farrell, Graham, Tilley, Nick, and Tseloni, Andromachi (2014) ”Why the Crime Drop?” i Michael Tonry (ed.) Why Crime Rates Fall and Why They Don’t. Chicago: Chicago University Press.

Tonry, Michael (2014) ”Why Crime Rates are Falling Throughout the Western World” i Michael Tonry (ed.) Why Crime Rates Fall and Why They Don’t. Chicago: Chicago University Press.