I en ny rapport från Institutet för Framtidsstudier har polisforskaren Amir Rostami med kolleger (2018) insamlat och analyserat data om våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. Det är den första rapporten från ett större projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), med inriktning på vad som kallas den antagonistiska miljön i Sverige. Med det menas grupperingar och miljöer som kännetecknas av våldsbejakande aktiviteter/individer. Det rör sig om organiserad brottslighet (nätverk, partiella organisationer, gatugäng, mc-gäng och maffia), fotbollsfirmor och den extremistiska miljön (islamistisk, autonom, vit makt samt övriga extremister). Avgränsningen är bredare än vanligt, vilket betyder att fler grupperingar inkluderas och fler individer räknas in.
Data om ingående individer har hämtats från polisiära källor och avser en individs koppling till en gruppering eller miljö. Efter radering av personer utan eller med ofullständiga/felaktiga personnummer omfattas 15 244 individer (flest inom mc-gäng [5 693], nätverk [5 094] och fotbollsfirmor [835], lägst inom övriga extremister [281] och den autonoma miljön [193]. SCB har samkört datasetet med olika register för att få fram uppgifter om brottsmisstankar, utbildningsnivå, födelseland, socialtjänstens insatser, psykisk ohälsa och bolagsengagemang. Utöver kvantitativa registerdata har man även genomfört intervjuer med 12 personer i den extremistiska miljön.
Könsfördelningeni hela materialet är knappt 92 % män och drygt 8 % kvinnor. Andelen kvinnor varierar från knappt 1 % i fotbollsfirmorna till drygt 18 % i den autonoma miljön. Inom vit makt miljön är den knappt 11 % och inom mc-gängen når den upp till drygt 7 %. Åldersmässigt är typåldern (den vanligaste) för hela gruppen 19 år och medelåldern 26,3 år. Medelåldern är högst för mc-gängen (27,8 år) och lägst (22,3 år) för partiella organisationer (lösa grupperingar för projektbaserade brott, t ex ”rånkonstellationer”).
Beträffande födelseland är 37,5 % födda i Sverige med d:o för båda föräldrarna. Drygt 10 % är inrikes födda med en utrikes född förälder, 19,5 % är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, och knappt 33 % är utrikes födda. Miljöerna vit makt, övriga extremister, autonoma och fotbollsfirmorna har höga andelar inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Även mc-gängen ligger relativt högt. På motsatt sida av fördelningen placeras gatugäng, maffia och den islamistiska miljön (i fallande ordning). SCB medger inte registerutdrag med preciserat enskilt födelseland (förutom Sverige) varför ursprunget är uppdelat på del av kontinenter, exempelvis Västra Asien, Sydeuropa, Östra Afrika osv.
Utbildningsnivån är förvånansvärt hög. Bara 3,7 % har endast förgymnasial utbildning kortare än nio år, medan 38,5 % har nioårig grundskola och 45,5 % har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Variationen mellan grupperingarna är ganska stor. Inom organiserad brottslighet har individerna lägst utbildningsnivå, och den högsta nivån finns inom den extremistiska miljön (högskoleutbildning är högsta nivå för 19,7 % av individerna i den autonoma miljön och 9,4 % i den islamistiska).
Uppseendeväckande är att socialtjänstens insatser bara omfattar knappt 19 % av alla aktuella individer. Högst andel gäller individer i gatugängen (26,8 %) och lägst andel gäller individer i den autonoma miljön (7,3 %). Det är dock viktigt att notera att insatserna som det här är tal om gäller långtgående ingripande åtgärder (typ omhändertagande och placering utanför hemmet). Vanligare åtgärder i form av samtal och olika stödinsatser enligt socialtjänstlagen finns inte med i materialet.
Ifråga om psykisk ohälsa visas att 45,2 % av samtliga aktuella individer har varit i kontakt med den psykiatriska vården. Jämförelsevis kan sägas att i kontrollgruppen med syskon har 17,2 % haft kontakt. Vanligast diagnosticerad typ av psykisk ohälsa är ”annan psykisk störning” (32,8 %), följt av förstämnings- och ångestsyndrom (18,7 %) och droger (18,1 %). Allvarligare psykiatriska diagnoser (psykoser, personlighetsstörning och neuropsykiatriska tillstånd) är mindre vanliga. Högst andel med någon form av diagnosticerad ohälsa finns inom mc-miljön och lägst inom den islamistiska miljön.
När det gäller brottsaktiviteter styrker rapporten den gamla iakttagelsen att ett fåtal individer svarar för en stor del av brottsligheten. Under perioden 1995 – 2016 var 87 % av hela gruppen vid ett eller flera tillfällen misstänkta för minst ett brott. Totalt utgjorde de 0,9 % av alla misstänkta och svarade för 5,5 % av det samlade antalet brottsmisstankar. Om man även räknar med gruppens medmisstänkta svarar de tillsammans för 25,6 av alla brottsmisstankar. Under den kortare perioden 2011 – 2016 var 77 % av hela gruppen någon gång misstänkt för något brott, vilket totalt motsvarar 1,9 % av alla misstänkta och 8,0 % av alla brottsmisstankar. Tillsammans med medmisstänkta stod de för 22,7 % av periodens alla brottsmisstankar.
De olika grupperna kan i varierande grad knytas till olika brottskategorier. Extremistmiljöerna står för betydligt högre delaktighet i våldsbrott än den organiserade brottslighetens olika grupperingar (relativt sin storlek). Stöldbrott är mer jämnt fördelade, liksom narkotikabrott (dock lägre andelar för vit makt miljön och den islamistiska miljön). Vandalism förekommer mer frekvent bland de autonoma, vit makt miljön och fotbollsfirmorna. Trafikbrott är vanligast bland den organiserade brottslighetens individer. Ekonomisk brottslighet förekommer inom alla grupperingar, men är mer vanligt inom maffian och den islamistiska miljön.
Bolagsengagemang kan ses som en indikator på organiseringsgraden inom miljöerna. Rapporten visar att överlappningen mellan individer i misstankeregistret och individer som finns noterade i Bolagsregistret generellt sett är högre inom den organiserade brottslighetens olika grupperingar än inom fotbollsfirmor och den extremistiska miljön. Högst är den för maffia (37,4 %) och MC-gäng (36,6 %) och lägst för vit makt (19,6 %) och övriga extremister (17,1 %). I den islamistiska miljön finns en relativt hög andel personer som förekommer i Bolagsregistret utan att vara registrerade i misstankeregistret – 5,6 %.
Ett av projektets huvudsyften är att undersöka samarbeten och överlappningar, och rapporten visar att de förekommer mer frekvent är förväntat. Samtliga miljöer har direkta eller indirekta kopplingar till varandra. MC-gäng, nätverk och fotbollsfirmor sticker ut i betydelsen att individer därifrån har högst antal samarbetskontakter med individer från andra grupperingar.
Detta var ett axplock av de många beskrivningar och resultat som presenteras i rapporten. Här finns också intressanta avsnitt som bl.a. behandlar brottslighet och ålder, mer ingående beskrivningar av nätverkskopplingar (prio ett för analysen) samt processer av inträde i och utträde ur våldsbejakande extremism.
Amir Rostami, Hernan Mondani, Christoffer Carlsson, Joakim Sturup, Jerzy Sarnecki och Christofer Edling (2018) ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet”, Institutet för framtidsstudier.
