Litteratur om kultur och brottslighet (våld) – historiska trender och nutida exempel

BRÅ-rapporten om misstänkta personer med inrikes respektive utrikes bakgrund är deskriptiv. Den beskriver sakernas tillstånd utifrån kriminalstatistikens data. Många har uttryckt missnöje över att den inte förklarar varför det ser ut som det gör. Varför utrikes bakgrund är förenat med ökad risk att begå brott. Eftersom rapporten kontrollerar för ålder, kön, inkomst, utbildning och kommuntyp är det framför allt andra variabler som efterfrågas. Sådana som har med kultur att göra.

 

Med kultur menas vanligen socialt överförda levnadsmönster inom en grupp människor. Hit hör både immateriella inslag som värden och normer vilka gruppen omhuldar och materiella ting som individerna skapar. Kultur kan förstås som både begränsande och möjliggörande för individen. Ett mer statiskt kulturbegrepp betonar ultimativa värden som individerna tidigt internaliserar och som därefter är vägledande och styrande i deras liv. I ett mer dynamiskt kulturbegrepp betraktas kultur som en repertoar eller verktygslåda innehållande symboler, berättelser, ritualer och världsåskådningar som individerna använder för att lösa problem under sin levnad. Om man vill analysera kulturens kausala effekter kommer man i det första fallet att betona kedjan kulturella värden – normer – handling. Gör man samma sak i det andra fallet betonas kedjan kulturell repertoar – vanor/förmågor/stilar – handling. Man kan förstås göra både-och.

 

När det gäller länder- och regionjämförelser görs ofta en skillnad mellan en individualistisk och en kollektivistisk (sociocentrisk) typ av kultur. Den första är grovt sett samstämmig med Västerlandet, eller med antropologen Joseph Henrichs benämning, samhällen som är Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic (WEIRD). Resten av världen lever efter kulturella mönster som sätter kollektivet och samhörigheten främst, även om de empiriska beläggen för skillnaderna främst har hämtats från östasiatiska länder. Utmärkande drag för individualistiska kulturer är betoning av självständighet, unicitet, personlig utveckling, tillgodoseende av individuella behov och rättigheter, analytiskt (linjärt) tänkande, skuldkänslor vid normbrott m.m. Kollektivistiska kulturer kännetecknas av gruppens företräde, täta sociala band mellan medlemmarna, ömsesidigt beroende, konformitet, auktoritetsberoende, holistiskt (dialektiskt) tänkande, skamkänslor vid normbrott m.m. Dessa och andra kulturella skillnader är välbelagda genom bl.a. World Value Studies och psykologen Geert Hofstedes jämförande kulturstudier, baserade på enkätsvar från IBM-anställda i 40 länder.

 

I syfte att bidra med idéer och exempel på kulturaspekter som visat sig spela roll för utveckling och utbredning av olika typer av brott – historiskt och i nutid – har jag sammanställt en litteraturlista, i huvudsak bestående av monografier och antologier. Jag har delat in litteraturen i tre kategorier: vålds- och annan brottslighet i historiskt perspektiv; kulturaspekter och identitet som förklaring till uppkomst och tradering av brott samt kultur och kognition i relation till tänkande, identitet och interaktion i generell mening. I den första kategorin intar Norbert Elias civilisationsteori en särställning. Flera andra forskare utgår från den i sina egna analyser, även om exempelvis Steven Pinker går betydligt längre tillbaka i tiden än vad Elias gjorde. Den andra kategorin omfattar arbeten som i hög grad behandlar heder, respekt och maskulinitet som drivkrafter för brottsligt agerande. Men här finns också Banduras teori om hur och varför människor skadar andra trots att de vet att det är fel och förkastligt. En annan viktig text är nobelpristagaren Amartya Sens bok om identitet och våld, i vilken han särskilt varnar för den singulära identitetens illusion. I den sista kategorin har jag samlat texter som belyser och förklarar kulturens roll för mänskligt handlande i generell mening. Här finns också några välkända exempel på översiktsarbeten som behandlar kulturers utveckling och likheter/skillnader mellan olika kulturer.

 

Vålds- och annan brottslighet i historiskt perspektiv:

 

Manuel Eisner (2001) Modernization, self-control, and lethal violence: the long-term dynamics in European homicide rates in theoretical perspective, British Journal of Criminology, 41: 618-38.

 

Norbert Elias (1939/1989) Sedernas Historia. Del 1 av Norbert Elias civilisationsteori. Stockholm: Atlantis.

 

Norbert Elias (1939/1992) Från svärdet till plikten. Samhällets förvandlingar. Del 2 av Norbert Elias civilisationsteori. Stockholm: Atlantis.

 

Robert Muchembled (2012) A History of Violence. From the End of the Middle Ages to the Present. Cambridge: Polity.

 

Steven Pinker (2012) Better Angels of Our Nature. Why Violence Has Declined. Penguin Publishing Group.

 

Hanns von Hofer (2011) Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750–2010. Diagram, tabeller och kommentarer. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

 

Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg (2006) Våld: representation och verklighet. Lund: Nordic Academic Press. 

 

Kulturaspekter och identitet som förklaring till uppkomst och tradering av brott:

 

Elijah Anderson (1999) Code of the Street: Decency, Violence, and the Moral Life of the Inner City. New York: Norton.

 

Albert Bandura (2016) Moral Disengagement. How People Do Harm and Live with Themselves. Worth Publishers.

 

Torbjörn Forkby, Jari Kousmanen & Henrik Örnlind (2020) Bland bröder och fiender. Om gäng, manlighet och avhopp. Göteborg: Daidalos.

 

Joshua D. Freilich et al. (eds.) (2002) Migration, Culture Conflict and Crime. New York: Harrow and Heston Publishers.

 

Ruth Horowitz (1992) Honor and the American Dream. Culture and Identity in a Chicano Community. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press.

 

Arthur G. Miller et al. (eds.) (2016) The Social Psychology of Good and Evil. Guildford Press.

 

Richard E. Nisbett & Dov Cohen (1996) Culture of Honor. The Psychology of Violence in the South, Boulder Colorado: Westview Press.

 

Sebastian Roché and Mike Hough (eds.) (2018) Minority Youth and Social Integration. The ISRD-3 Study in Europe and the US. New York: Springer.

 

Jeffrey Ian Ross & Peter K. Manning (eds.) (2020) The Routledge Handbook of Street Culture. London: Routledge.

 

Thorsten Sellin (1938) Culture Conflict and Crime. New York: Social Science Research Council. 

 

Amartya Sen (2006) Identitet och våld. Illusionen om ödet. Göteborg: Daidalos.

 

Kultur och kognition i relation till tänkande, identitet och interaktion i generell mening:

 

Dov Cohen & Shinobu Kitayama (eds.) (2018) Handbook of Cultural Psychology. Second ed. The Guilford Press. 

 

Susan Fiske & Shelley Taylor (2017) Social Cognition. From Brains to Culture.

https://study.sagepub.com/fiskeandtaylor3e

 

Jonathan Haidt (2013) The Righteous Mind. Why People are Divided by Politics and Religion. Penguin Books.

 

Joseph Henrich (2020) The Weirdest People in the World. How the West Became Psychologically Peculiar and Particularly Prosperous. Allen Lane.

 

Ronald F. Inglehart (2019) Cultural Evolution. People’s Motivation are Changing, and Reshaping the World.Cambridge University Press.

 

Richard E. Nisbett (2004) The Geography of Thought: How Asians and Westerners Think Differently...and Why. The Free Press.

 

Ann Swidler (1986) Culture in Action: Symbols and Strategies. American Journal of Sociology. Vol. 51/2: 273-286.