Den politiska debatten i Storbritannien handlar trots allt inte bara om Brexit. På dagordningen står också problemen med gängbrottslighet och grovt våld. Ifjol antog den brittiska regeringen ett åtgärdsprogram mot våldet (Serious Violence Strategy, April 2018). Bakgrunden var oroande trender ifråga om mord, knivvåld och skjutvapenvåld, som ökat markant sedan 2014 (särskilt knivvåldet). Även rån har ökat oroväckande (från 2016). En ytterligare uppmärksammad aspekt av våldsproblematiken gäller angrepp med svavelsyra och andra frätande substanser. Ytterligare förhållanden som påkallat åtgärder är ökningen av crackförsäljning och de leveransleder som organiserats från större städer till småstäder och landsbygd (county lines). Längs dessa rutter levereras droger och människor. Ofta rör det sig om barn/tonåringar som tvingas agera kurirer åt den organiserade brottsligheten. Men det finns också inslag av uppenbar människohandel.
De åtgärder som den brittiska regeringen beslutat om kan sammanfattas i fyra punkter:
· Bekämpa leveranslederna från storstad till landsbygd
· Tidiga ingripanden och prevention
· Stöd till lokalsamhället och lokala partnerskap
· Effektiva åtgärder från polis och övriga rättsväsendet
Satsningarna inom det första området handlar mest om att förstärka åtgärder som samordnats sedan 2017. Hit hör sådant som avlyssning och stängning av mobiltelefontrafik, stödinsatser för utsatta och sårbara grupper, informations- och behandlingsinsatser samt att i större utsträckning använda lagar om människohandel för att lagföra dem som organiserar och styr leveransrutterna.
Tidiga ingripanden och prevention gäller i hög grad ekonomiska tillskott till motsvarande socialtjänst och hälsovård. Insatser inom skolans ram lyfts fram, liksom direkt stöd till utsatta familjer (gäller bl.a. missbruk och psykisk ohälsa). När det gäller sammansatta svåra problem framhålls utvecklade högkvalitativa insatser genom ett särskilt programstöd för problemtyngda familjer (2015–2020). Även utbildningsinsatser för olika myndighetsenheter framhålls liksom partnerskap med lokalsamhällets olika aktörsgrupper.
Lokala trygghetsgrupper uppmanas att utveckla planer för att tackla det allvarliga våldet. Polisen åläggs att särskilt avrapportera samverkansinsatser mot knivvåldet. Branschorganisationen för detaljhandeln uppmanas förmå sina medlemmar att inte sälja frätande substanser till personer under 18 år. Olika slag av förstärkt stöd till samverkansarbete mellan lokala myndigheter och frivilligorganisationer utlovas.
En del av rättsväsendets programpunkter gäller strängare kontroll av försäljning av knivar, svavelsyra och andra frätande substanser (även online-försäljning). Tillsynen av den legala vapenmarknaden betonas också. Polisens kapacitet att genomföra tester på gatunivå för att kunna gripa misstänkta som bär på frätande substanser påtalas. Ett ytterligare område rör samordnade tillslag mot leveransrutterna. Även förstärkta insatser inom vittnesskyddsprogrammen poängteras och uppbyggnaden av metodstöd för mer utvecklat prediktivt polisarbete efterfrågas.
Jämför man det brittiska programmet med den svenska regeringens färska 34– punktsprogram framträder både likheter och olikheter. Även om våldet står i centrum är problemen delvis olika, både ifråga om beskaffenhet och omfattning. Men den brittiska regeringens program är i högre grad baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet (med referens till källor). Det märks särskilt i problembeskrivningen och i genomgången av riskfaktorer för grovt våld, men också i mer utvecklade resonemang om olika typer av prevention för olika målgrupper. Däremot saknas en del i den brittiska rapporten. Åtgärder som rör straffomyndiga barn och unga lagöverträdare lyser med sin frånvaro, likaså möjligheter till visitationer och hemarrest (utegångsförbud). Sak samma med kronvittne.
Anledningen därtill är enkel. I England och Wales är man straffmyndig vid tio års ålder och kan då dömas till fängelse. Lagen om anti-socialt beteende (bl.a. reviderad 2003) ger polisen långtgående befogenheter att ingripa mot ordningsstörningar, ”ohyfsat uppförande”, drogkonsumtion, gruppsamlingar på gatunivå, underåriga som drar omkring på stan vid olämpliga tidpunkter. De kan också påtala föräldraansvar och föreskriva när och hur vårdnadshavare ska ingripa m.m. Användning av kronvittne är tillåtet. Till bilden hör också Storbritanniens kraftigt utbyggda digitala övervakningssystem. Men dessa verktyg tycks ha haft begränsade varaktiga effekter på de gäng- och våldsproblem som det brittiska samhället brottas med. Det tål att begrunda med anledning av en del kontroversiella förslag som regeringen nu vill sjösätta i vårt land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar