Framgång i arbetet mot gängbrottsligheten förutsätter tillämpning av evidensbaserade metoder. Tyvärr finns det få svenska utvärderingar av insatser som gjorts inom området. Det gäller både polisiärt arbete och insatser inom socialtjänst, skola m.fl. områden. Men det finns en hel del gjort internationellt, särskilt i USA. Visst, det är stora skillnader mellan amerikansk och svensk straffrätt, mellan polisiär numerär och traditioner i form av synsätt och praktisk verksamhetsutformning. Detsamma gäller insatser inom hälsovård, socialtjänst, skola och civilsamhällets domäner. Men, vill jag hävda, varje utvärderad metod har en kärna av verksamma inslag som är av mer generell art. Det gäller generella drivkrafter för problembeteende och brottslighet, och det gäller vår benägenhet att svara på begränsande och möjliggörande påverkan. Det går m.a.o. inte att direktimportera en evidensbaserad metod och bara köra på. Det handlar snarare om översättning och tillämpning under hänsynstagande till sammanhangets givna förutsättningar.
När det gäller meta-analyser, exempelvis från Campbell Collaboration, ska noteras att den amerikanska dominansen så sakteliga minskar. Alltfler studier från andra delar av världen inkluderas, utan att det görs avkall på kvalitetskraven. Det är en glädjande utvecklingen. Utvärderade metoder som med gott resultat tillämpats i olika kontexter har sannolikt en större potential för överföring/översättning.
Nedan finns en bildserie som sammanfattar utvärderingar av olika metoder som jag presenterade vid LPO Hisingens konferens i oktober i år. Den avslutande bilden med kännetecken för skolor med framgång i brottsförebyggande arbete är hämtad ur en översikt av Denise Gottfredson, en av USA:s ledande skolforskare (
Denise C. Gottfredson (2017) Prevention Research in Schools. Past, Present, and Future. Criminology & Public Policy. Vol. 16/1: 7 – 27).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar