Ungdomsbrottsligheten minskar generellt sett. Belägg för denna nedgång kan bl.a. hämtas från BRÅ:s skolundersökningar, med en tidsserie för åren 1999 – 2017. Frågor om social situation, familjeförhållanden, skolerfarenheter, kamratrelationer och fritidsaktiviteter har vartannat eller vart tredje år ställts till ett representativt urval av niondeklassare (15 år). Även uppgifter om deltagande i brott efterfrågas, och enkäten innehåller också frågor om elevernas och föräldrarnas födelseland. Frågorna har anonymt besvarats av mellan 4.200 och 7.400 elever och svarsfrekvensen över tid har varierat mellan 87 % och 69 %. För att utröna om ungdomsbrottsligheten har förändrats på samma sätt för elever med invandrarbakgrund som för elever med inhemsk bakgrund har tre forskare* nyligen undersökt och jämfört utvecklingen för fyra grupper av elever:
1) Inrikes födda med två svenskfödda föräldrar
2) Inrikes födda med en utlandsfödd förälder
3) Inrikes födda med två utlandsfödda föräldrar
4) Utrikes födda
Resultaten visar att den självrapporterade totala brottsligheten minskat över tid för samtliga grupper. Den genomsnittliga minskningen för varje 2,5 årsperiod låg i intervallet mellan 4,3 % (inrikes födda flickor med två svenskfödda föräldrar) till 19,6 % (utrikes födda pojkar). Minskningen för utrikes födda pojkar var betydligt större än för inrikes födda pojkar med två svenskfödda föräldrar, och den var särskilt påtaglig under den senare delen av perioden. Däremot fann forskarna inga signifikanta skillnader när man beaktade de utlandsfödda elevernas olika ursprungsområden.
Sett till andelen elever som svarat att de begått något brott ligger andelen inrikes födda elever med en invandrad förälder något högre än de övriga grupperna. Så här ser rangordningen ut med år 1999 som utgångspunkt (andelen år 2017 inom parentes):
- Inrikes födda med en utlandsfödd förälder 66,5 % (49,4 %)
- Inrikes födda med två utlandsfödda föräldrar 65,0 % (39,1 %)
- Inrikes födda med två svenskfödda föräldrar 63,1 % (42,4 %)
- Utrikes födda 62,3 % (33,5 %)
När det gäller olika typer av brott kan konstateras att samtliga preciserade typer minskar (stöld, skadegörelse och våld). Mellan åren 2015 och 2017 ser vi dock en märkbar ökning för våld bland inrikes födda elever med en invandrad förälder, och – för samma brottstyp – en något mindre ökning för inrikes födda elever med två svenskfödda föräldrar.
Forskarna refererar till andra europeiska studier med samma upplägg (självrapporterade svar på enkätfrågor) som påvisar likartade resultat. Förklaringar som framhållits som tänkbara för minskad ungdomsbrottslighet är ökat bejakande av konformitet, t ex stigande motivation att jobba hårdare i skolan, samtidigt som attityderna till brott och problembeteenden (t.ex. alkoholkonsumtion) har ändrats i mer negativ riktning. Andra förhållanden gäller föräldragenerationens strängare sociala kontroll av sina barn och en radikal förändring av fritidsvanorna med IT:s spridning.
På sedvanligt sätt diskuterar forskarna svagheter och invändningar mot studiens resultat. En sådan är att andra studier visat att utlandsfödda ungdomar tenderar att underrapportera sin involvering i brottslighet. Det är en brist som har betydelse för nivån av uppgivna brott som begåtts, men som – om underrapporteringen är konstant – inte påverkar utvecklingen över tid. En annan reservation gäller urvalets representativitet, särskilt när svarsfrekvensen sjunker. Detta giltighetsproblem blir särskilt överhängande om det rör sig om ett selektivt bortfall; om det finns skäl att förmoda att de uteblivna svaren kommer från en grupp vars svar kraftigt avviker från svarsgruppens. Skolkare är ett exempel på en undergrupp som kan förmodas ha en högre risk att begå brott.
Under hösten publicerade BRÅ en PM om nordisk forskning från åren 2005 – 2019 på temat brottslighet bland personer med utländsk och inhemsk bakgrund.** I denna redovisas och diskuteras bl.a. norska och danska enkätundersökningar till skolelever. I dessa noteras i flera fall samma trend som i den svenska skolundersökningen: minskad brottslighet bland elever med invandrarbakgrund. I en avslutande diskussion om dessa resultat framhålls det ökande bortfallet samt att det visats att det är större för elever med utländsk bakgrund. Det skulle kunna tyda på en polarisering bland elever inom denna grupp. De som deltar i skolundersökningarna är i allt mindre grad brottsaktiva – och elever födda utomlands och svenskfödda elever med två utlandsfödda föräldrar har i mindre grad brottserfarenhet än elever med svensk bakgrund. Å andra sidan återfinns de mest brottsaktiva eleverna i ökad omfattning i det bortfall som ökat över tid.
*Zoran Vasiljevic, Robert Svensson & David Shannon (2019) “Immigration and crime: a time-trend analysis of self-reported crime in Sweden 1999-2017”, Nordic Journal of Criminology.
**BRÅ PM (2019) Nordiska studier om brottslighet bland personer med utländsk och inhemsk bakgrund. En kartläggande litteraturöversikt av publicerad forskning 2005 – 2019.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar