En viktig faktor för NOAs bestämning av ett särskilt utsatt område är antalet brottsbenägna individer som bor där – ”en hög koncentration av kriminella” (personer som avtjänat fängelsestraff eller varit häktade under de fem senaste åren). Utifrån underrättelseuppgifter bedöms deras – och andras – brottsliga aktiviteter och inflytande på områdets kriminella miljö. De påverkar denna genom brott de själva begår, brott som de lockar eller tvingar andra att begå, genom att hota och skrämma till tystnad, genom att sabotera och försvåra rättssystemets arbete, genom att försvaga områdets informella sociala kontroll m.m. Det är förhållanden och konsekvenser som överensstämmer med kriminologisk teori och polisära observationsdata. Trots det är det dock relativt tunt med forskning som påvisar och belägger mer detaljerade effekter av att brottsbenägna personer koncentreras till vissa bostadsområden. Hur mycket påverkas områdets brottsfrekvens? Påverkas egendoms- och våldsbrott i samma grad? I vilken utsträckning begås brott på hemmaplan jämfört med brott som utförs på annat håll? Påverkar brottsbelastade personer som varit inaktiva ett tag lika mycket som de som uppvisar färsk brottsaktivitet?
Svar på frågor som dessa ges i en ny studie från Glasgow*. Staden är stor som Göteborg, omkring 600 000 invånare, och har som den sistnämnda särskilt utsatta områden (dock med grövre missförhållanden). Glasgow är sedan länge mer brottsutsatt än Skottland i stort; 40 % högre brottsfrekvens. Göteborg har som jämförelse ca 4 % lägre brottsfrekvens än riksgenomsnittet.
Studien undersöker brottslighet på områdesnivå i Glasgow, genom att använda folkräkningens 686 datazoner med i medeltal 865 invånare per zon. Från polismyndigheten fick man geo-kodade brottsdata för perioden 1998/99 till 2008/09 omfattande 20 typer av våldsbrott och 26 typer av egendomsbrott. Man fick också data om alla registrerade brottslingar i Glasgow för respektive år. Det bör noteras att man i Skottland är straffmyndig från 8 års ålder och att uppgifterna även inkluderar personer som varnats och anklagats för brott (alltså en större krets än som häktats och avtjänat fängelsestraff).
En uppdelning gjordes per datazon och per kvartal. Svar söktes på två huvudfrågor:
· Lokala brott: Antalet brott i ett område som begåtts av brottsregistrerade personer som bodde där under det senaste kvartalet
· Icke-lokala brott: Antalet brott i andra områden än det egna området (boende under det senaste kvartalet) som begåtts av brottsregistrerade personer
Vidare gjordes en uppdelning i ”nyligen aktiva” = personer som varit brottsaktiva i närtid (det senaste kvartalet) och ”nyligen inaktiva” = personer som registrerats för brott under de senaste två åren, dock inte under det senaste kvartalet.
Resultaten visar att alla områden hade invånare med registrering för tidigare brottslighet, men fördelningen var skev. En tredjedel av områdena hade en koncentration av brottsregistrerade invånare högre än 10 %, och 30 områden hade en koncentration på 20 % eller mer.
De brottsregistrerade invånarna begick fler brott i andra områden än på hemmaplan. För våldsbrott var proportionen mellan icke-lokala och lokala brott 3:1. För egendomsbrott var den 8:1. Alltså: Invånare med tidigare brottsbelastning begick fler brott på bortaplan, men andelen våldsbrott som begicks på hemmaplan var jämförelsevis högre än andelen egendomsbrott.
Vilka effekter har koncentrationen av brottsregistrerade personer på områdets brottslighet i stort? Forskarna visar att en ökning av koncentrationen av nyligen brottsaktivamed faktor 1 innebar en ökning med 2 % i följande kvartals vålds- och egendomsbrott inom området. När det gäller gruppen med brottsregistrerade som varit inaktivaunder senare tid noterades ingen ökning av egendomsbrott och enbart en mindre inverkan på de lokala våldsbrotten. Mönstret var likartat för brott på bortaplan, dvs. en ökning av koncentrationen av nyligen brottsaktivainnebar en ökning av vålds- och egendomsbrott förövade i andra områden än det egna boendeområdet. Storleksmässigt var effekten densamma. För inaktivamed tidigare brottsbelastning noterades enbart små effekter på brott utförda på bortaplan.
I studien undersöktes också effekterna av socio-demografiska faktorer på lokala områdens brottslighet. Två resultat ska framhållas:
- Inkomstbortfall i området har betydelse för brottsnivån – för både vålds- och egendomsbrotten. När inkomsterna i ett område föll med 1 % ökade brotten utförda av boende i området med mellan 1,6 % och 2 %.
- Antalet pojkar i åldern 13 – 15 år har stor betydelse för områdets brottsnivå. En ökning av denna grupp med 1 % förknippades med en ökning av de lokala vålds- och egendomsbrotten med 10 % och en ökning av brott som begicks i andra områden med ca 4 – 6 %.
Resultat och slutsatser från den skotska studien kan självklart inte ”tas hem” och användas rakt av. Det finns väsentliga skillnader att beakta: områdenas avgränsning – större område, såsom svenska särskilt utsatta områden, ger fler skäl att begå brott inom området; olikheter ifråga om straffmyndighetsålder och precisering av vad som räknas som tidigare brottsbelastning; andra externa faktorers inverkan på områdenas levnadsförhållanden m.m. Men här finns nyheter att beakta i analysen och insatserna som rör särskilt utsatta områden i vårt land. Det gäller mönstret för brott som begås i det egna området respektive utanför området; koncentrationsgradens direkta påverkan på mängden brott som begås i och utanför boendeområdet; skillnader i påverkan mellan dem som i närtid varit aktiva respektive inaktiva. Och det finns, som forskarna till Glasgow-studien framhåller, skäl att gå vidare med studier som undersöker hur påverkansprocesserna går till, graden och typen av medbrottslighet, eventuella gränsvärden för antalet boende med tidigare brottsbelastning och områdets förmåga att upprätthålla en fungerande informell social kontroll samt sambanden mellan en-förälders-hushåll och förmågan att förhindra att barn och tonåringar dras in i brottslighet.
*Ade Kearns et al. (2019) “The Effects of Neighbourhood Offender Concentrations on the Number, Type and Location of Crimes Committed by Resident Offenders”. British Journal of Criminology. 59: 653–673.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar