Akutvård för våldsskador

Människors brottsutsatthet kan mätas på olika sätt. Den äldsta och vanligaste metoden är att använda statistik över anmälda brott. En alternativ modell är att fråga ett representativt urval av befolkningen om deras utsatthet, otrygghet, oro, förtroende för rättsvårdande myndigheter m.m. En tredje möjlighet är att undersöka i vilken utsträckning människor söker vård för våldsskador. Varje informationskälla har sina begränsningar. Den första förutsätter att brotten anmäls. Den andra missar barn och tonåringar under 16 år samt personer som av olika anledningar inte kan nås på en hemadress. Den tredje ger enbart upplysningar om utsattheten för mer allvarligt våld – sådant som kräver att man söker akut sjukhusvård för det.

För att studera den senare typen av våld behöver man sjukvårdsdata. Jag har genom förnämlig service från VG-regionens statistikenhet fått tillgång till data om personer som sökt akutvård för ”övergrepp av annan person” (diagnoserna X85 – Y09) åren 2015 – 2018, fördelat på Storgöteborgs lokalpolisområden. Dessa är Nordost, Hisingen, Syd, City och Kungälv-Ale. Områdena är tillräckligt stora för att medge nedbrytning på kön och ålder ((0-14 år, 15-24 år, 25-44 år och 45 och äldre). Därmed får vi en mer detaljerad bild. Av nämnda områden har Nordost fem särskilt utsatta områden, Hisingen och Syd har vardera ett.

Personer i åldersintervallet 24-44 år är mest utsatta i Nordost, Hisingen och City. I Syd och Kungälv-Ale är kategorin 15-24 år mest utsatt. Flickors/kvinnors utsatthet varierar, men är genomgående högre än förväntat i alla områden (andelarna ligger på 39 % – 45 %). Som jämförande referensvärde har jag använt uppgifter från NTUs mätning om brottsutsatthet, som visar att kvinnors andel av dem som sökt någon form av vård för misshandel 2017 var 36 %. Antalet utsatta barn är relativt få, men andelen flickor bland dem är 45 % eller mer.

Åtskilliga personer har mer än en vårdkontakt per år. Kvinnor i Nordost och Hisingen har i genomsnitt fler vårdtillfällen per år än män. I övriga områden är det jämnt eller viss övervikt för män (Kungälv-Ale). Barn (0-14 år) har betydligt fler vårdkontakter per person än äldre. I två områden har barn under åren 2015 – 2018 i genomsnitt så mycket som 4 eller fler vårdkontakter per år.

Sett över tid kan följande tendenser noteras: i Nordost minskar utsattheten för ålderskategorin 15-24 år från och med 2016. Motsvarande minskning har också Hisingen år 2018. I Syd ökar andelen utsatta kvinnor från 2015, och i City kan samma sak observeras från 2016. Våldsutsattheten bland äldre ökar i Nordost och i City. Trenden i Kungälv-Ale är genomgående positiv med minskad utsatthet för både män och kvinnor från och med 2016.

Mycket av brottsdebatten handlar om gängkriminaliteten och därmed om unga män som gärningspersoner och offer. Sjukvårdsdata om utsatthet för våld som krävt akutvård visar dock att våldet har en delvis annan utbredning. Framför allt kommer barns och flickors/kvinnors utsatthet i blickfånget. Även våld mot äldre synliggörs tydligare än vad som annars är vanligt. Det talat för att samhällets förebyggande och ingripande åtgärder måste ha en större bredd – och inkludera flera olika aktörer – än vad som ryms i den politiska kravlistan om gängbekämpning i särskilt utsatta områden.