tisdag 28 mars 2017

En pigg 50-åring


I år är det 50 år sedan Gustav Jonsson (Skå-Gustav) presenterade sin doktorsavhandling Delinquent boys, their parents and grandparents, (Brottsliga pojkar, deras föräldrar och far-/morföräldrar) som lade grunden till teorin om det sociala arvet. Två år senare publicerades den i populärvetenskaplig form i en bok med denna titel, på initiativ av Rådet för social information. Den såldes i tiotusentals exemplar, och Skå-Gustav blev känd både på hemmaplan och internationellt.

Avhandlingen bygger på en jämförande studie av pojkar som varit intagna på Barnbyn Skå (som startade 1947) och ett urval Stockholmspojkar i samma åldersintervall (presenterade i boken 222 Stockholmspojkar). Skå-pojkarna var uppdelade i två grupper: 1) 305 pojkar intagna under någon del av perioden 1947 – 1961; 2) en mindre del av dessa – 100 pojkar – intagna under åren 1955 – 1961, vilka intensivstuderades. Intagningsorsaken för de senare var snatteri/stöld (68 fall), hyper-aggressivitet (28 fall), skolk (2 fall), eldsanläggelse (2 fall). Jämförelsegruppen med 222 Stockholmspojkar utgjorde ett slumpvist urval pojkar med en åldersfördelning som matchade Skå-pojkarna (7 – 16 år).

Studien bygger på ett omfattande och varierat material som bearbetades och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa (statistiska) metoder – ”mixed method analysis” med en nutida benämning. Materialet omfattade registerdata, kliniska undersökningar/samtal, psykologiska test samt observationer och samtalsintervjuer från socialt fältarbete.

Den teoretiska utgångspunkten avser reproduktionen av missgynnande livsbetingelser, materiella såväl som känslomässiga. För att besvara frågan om varför vissa pojkar fortsätter att begå brott medan flertalet av deras kamrater inte gör det, undersökte Gustav Jonsson far-/morföräldrarnas och föräldrarnas socio-ekonomiska villkor såväl som relationerna mellan makarna, förekomsten av missbruk och de känslomässiga banden mellan föräldrar och barn. Beträffande pojkarna själva undersöktes förhållanden som dyslexi, intelligens, olika barnpsykiatriska handikapp, gruppanpassning, arbetsförmåga, skoltrivsel m.m. Centralt i teorin om det sociala arvet är synen på familjen som både ett materiellt och emotionellt hushåll (ett känslohushåll, med Gustav Jonssons ord).

Resultaten ifråga om kännetecknande egenskaper sammanfattas i nedanstående tabell:

1:a generationen
Far-/morföräldrar
2:a generationen
Föräldrar
3:e generationen
Pojkarna

Fattigdom
Fattigdom
Fattigdom

Lägre socialgrupp
Lägre socialgrupp
Sämre skolunderbyggnad

Psykisk ohälsa
Sämre skolunderbyggnad
Tecken på psykisk felutveckling

Spritmissbruk (farfar)
Psykisk ohälsa
”Fader fattas”

Sämre harmoni i äktenskapet
Spritmissbruk
Sämre känslorelation till ev. frånskild fader och ev. styvfader

Sämre känslorelation mellan föräldrar och barn
Oftare skilsmässa
Önskefantasier om fader som bestämmer i hemmet


Oftare ogift moder
Ofta kamratproblem


Sämre känslorelation mellan föräldrar och barn
Skolk

Projektion på sonen av negativa känslor mot andra föräldern


Ofta negativ hållning till släkt, vänner och umgänge


Känsla av ensamhet


Vantrivsel i bostaden och i kvarteret


Trångbott


Det mesta som kan utläsas ur denna sammanställning känner vi igen från dagens översikter av orsaksförhållanden och riskfaktorer: fattigdom, splittrade och dysfunktionella familjer, missbruk, psykiska störningar, ensamhet, vantrivsel, trångboddhet, skolproblem och skolk, kamratproblem etc. Spritmissbruket har ersatts av drogmissbruk, symtomen för de tillstånd som idag ger bokstavsdiagnoser har i viss mån förändrats, misären har måhända fördjupats, grannskapseffekter på grund av segregation har troligen tilltagit, den formella sociala kontrollens skyddsnät har försvagats, övergången från ett slutet, isolerat samhälle till ett internationellt orienterat, mer heterogent samhälle har breddat utbudet av avvikelseformer. Men i grunden verkar Gustav Jonssons resultat stå sig väl. Grundbulten är densamma – då som nu. Det handlar i mycket hög grad om effekterna av fattigdom och destruktiva familjemönster.

Även hans avslutande ord står sig väl:
”Samhället har sviktat, inte beträffande kunskapen om var skon klämmer utan ifråga om kunskapen om hur man klarar av ett skoskav.”





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar