Data om akutvård för våldsskador

  

Våldsbrott inträffar varje dag, i varierande omfattning. Året runt. Vår kunskap om våldet härrör i huvudsak från tre källor: kriminalstatistik över anmälda brott, utsagor om utsatthet som redovisas i trygghetsundersökningar och sjukvårdsstatistik. Den senare omfattar dödsorsaksstatistik samt patientregistrets uppgifter om slutenvård och viss öppenvård. 

 

Men det finns även en tredje typ av vårdstatistik. Regionerna dokumenterar personer som akutvårdas vid sjukhus för våldsskador. En del av dem lämnar sjukhuset efter akutvården, andra läggs in för slutenvård. Det betyder att akutvårdens data omfattar fler personer än patientregistrets uppgifter om slutenvård.

 

Jag har under de senaste åren, tillsammans med ledningen för polisen i Storgöteborg och en statistiker vid analysenheten inom VG-regionen, sammanställt data om personer som akutvårdats för ”övergrepp av annan person” i Göteborgsområdet. Uppgifterna visar fördelningen per stadsdel alternativt fördelningen per Storgöteborgs lokala polisområden. Uppdelningar har gjorts på kön och ålder. Nedan ges några exempel:

 

Diagrammet visar att personer med våldsskador i polisområde Storgöteborg minskat påtagligt från 2019 till 2020, för både män och kvinnor. Antalet kvinnor är det lägsta sedan 2016. 

 

Tabellen nedan visar i vilka åldersintervall den nämnda förändringen varit störst i olika lokalpolisområden.

 

LPO	Män	Kvinnor
Nordost	15–24 år	15–24 år
Syd	25–44 år	15–24 år
City	45+	15–24 år
Hisingen	45+	25–44 år
Kungälv/Ale	Ökningen gäller 45+	Liten minskning 0–14 år

 

 

I syfte att utröna våldsutvecklingen under 2021 års första kvartal har jag sammanställt data med jämförelser för denna period och motsvarande kvartal åren 2018 – 2020. Så här ser det ut:

 

Vi ser att antalet akutvårdade personer är påtagligt lägre under första kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2019 och 2020. Det är en utveckling som beträffande män motsvarar förväntningen om ett sannolikt skeende under covid-19-pandemin. Restriktioner som stänger ner det sociala utelivet under de mest intensiva timmarna på dygnet bör leda till mindre utomhusvåld mot män av obekant gärningsperson. Men för kvinnor går det på tvärs mot farhågorna om ökat våld inom hemmets väggar under socialt påfrestande villkor, utfört av bekant gärningsperson.

 

När det gäller barn har vi en liknande utveckling som för kvinnor.

 

En rimlig invändning är att data om akutvård avser det grövre våldet. Både våld mot kvinnor och mot barn är mer omfattande om vi inkluderar lindrigare former. En annan invändning är att färre personer sökt akutvård för våldsskador under delar av 2020 och det första kvartalet 2021 på grund av rädsla att smittas av covid-19 (minskningen av detta skäl uppges dock vara liten för den aktuella patientgruppen).  

 

Även denna datakälla har således brister. Men den har flera betydande fördelar: den ger uppgifter oberoende av om våldet anmäls eller inte, den ger uppgifter om våld mot grupper som annars lätt kommer i skymundan, t ex barn och äldre, den ger uppgifter om använd våldsmetod: skjutvapen, kniv/stickvapen, obeväpnat våld, sexuellt våld m.m., den ger uppgifter ner på stadsdelsnivå (egentligen postnummernivå), den ger uppgifter om offret har inhemsk eller utländsk bakgrund m.m.  

 

Såvitt jag förstår har alla regioner denna typ av statistik om sin akutsjukhusvård. Den bör därför på samma sätt som i VG-regionen kunna göras tillgänglig lokalt som komplement till annan data i syfte att bättre kunna kartlägga våldets härjningar.