Ny verklighet - nya begrepp

 

Vår omvärld förändras ibland både snabbt och genomgripande. Då behövs nya begrepp för att avgränsa och förstå innebörden av det som händer. Migrationen och den rika världens sätt att betrakta och behandla människor på flykt har gett upphov till två nya begrepp inom rättsvetenskap, MR- forskning och kriminologi: krimmigration och krimmigrant.

 

Det första begreppet kan härledas till en uppmärksammad essä av den amerikanska rättsvetaren Juliet Stumpf från 2006 (se även Stumpf 2015), där hon lanserade begreppet krimmigration (”crimmigration”). Med det menade hon att två tidigare separata områden – immigrationskontroll och brottsbekämpning – alltmer blandats ihop och att sammanblandningen omfattar både lagstiftning och olika myndigheters kontrollmetoder. Därmed sammanblandas också olika principer och logiker: politiken för kontroll av tillträde till och vistelserätt inom ett territorium och politiken för att beskydda invånarna från brottsangrepp. Det kan också uttryckas som en fusion av en straffri administrativ reglering och en straffbaserad rättslig reglering. Stumpf ger flera exempel på krimmigration och hon betonar i synnerhet tre konsekvenser (2015): 

 

1) att icke-medborgare som misstänks för traditionella brott, exempelvis narkotikabrott, kan deporteras utan rättslig prövning; 

2) att tidigare straffria gärningar som olovlig inresa (invandring) kriminaliserats, vilket betyder att straffrätten används för att avskräcka från och bestraffa beteenden som tidigare hanterades som straffria regelöverträdelser. Hit hör också skapandet av nya fantasifulla brottstyper som ”själv-smuggling” i den amerikanska delstaten Arizona;

3) att staten använder polismakt och polismetoder för att spåra upp, låsa in, förhöra, övervaka och deportera personer som inte begått brott i straffrättslig mening.

 

Den norska kriminologen Katja Franko (Aas) (2013; 2020) har i flera texter diskuterat krimmigrationen inom EU, med särskilt fokus på den yttre gränsbevakningen (skapandet av Frontex) och den inre kontrollen av olika migrantkategorier och deras rörelser. Ett tydligt exempel på krimmigration är uppkomsten och utvecklingen av databasen EURODAC år 2003, i vilken insamlas information om individer som söker sig till EU-området för att få asyl, för att få jobb, för att förenas med familjemedlemmar, för att turista etc. Den basala tekniken för fastställande av varje individs identitet baseras på forensisk teknik som fingeravtryck och biometrisk avläsning av ansiktsdrag och ögoniris, det vill säga tekniker som historiskt sett uteslutande använts för att identifiera misstänkta brottslingar och utreda förövade brott. Inledningsvis betjänade databasen enbart den administrativa regleringen av EU:s kontroll av en humanitär och effektiv ordning för asylsökande, men från och med 2013 är den också tillgänglig för Europol och medlemsländernas polis- och tullväsende i brottsbekämpande syfte.  

 

Trenden med krimmigration är även uppenbar i Sverige. Ett talande exempel är att Migrationsverket kan besluta om att ställa personer under uppsikt och besluta om att ta personer i förvar i låsta enheter som de inte får lämna. Förvar kan i vissa fall också avse inlåsning i arrestlokal, häkte eller fängelse, det vill säga frihetsberövande åtgärder som annars är förbehållna personer som är misstänkta eller lagförda för brott. Ett annat exempel på krimmigration är att polisen kan eftersöka, kontrollera, gripa, förhöra och fängsla personer som inte begått brott i straffrättslig mening. Sådana ingripanden inom det migrationsrättsliga området är dock inte ämnade att leda till rättslig prövning och lagföring, utan till avvisning enligt utlänningslagens bestämmelser. I den politiska debatten har också framförts krav på införande av elektronisk fotboja för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan, för att förhindra att de ”går under jorden” och är tillgängliga för avvisning. I katalogen över krimmigrations-inslag finner vi också förslag om att införa möjligheter att utvisa personer som misstänks för allvarlig brottslighet utan föreliggande domstolsprövning och dom. Dessa uttryck för krimmigration inramas av en brysk politisk omställning från en relativt öppen invandringspolitik till en policy med betonad slutenhet med undantagsregler om tillfälliga gränskontroller (2015) och alltmer stränga krav för asyl och återförening samt tidsbegränsade uppehållstillstånd från och med 2016.

 

Krimmigrationen skapar krimmigranter (Franko 2020). Det är slutsteget i en transformativ process där principerna om mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl försvagats i relation till nationella krav på säkerhet, trygghet, rätt till arbete och den tillhöriges givna del av välfärdens avkastning. Immigranter ses inte längre primärt som medmänniskor i behov av skydd, som medlemmar av en familj som söker återförening, som en potentiell arbetskraftsresurs, som ensamkommande barn/ungdomar som söker en framtid. Denna mångskiftande skara har förvänts till en endimensionell kategori av regelbrytare, snyltare och kriminella förövare. De har omvandlats till krimmigranta andra. Det är en transformation med gamla anor – en ny variant på det gamla temat om främlingen, syndabocken, outsidern, den utstötte och den goda fienden.

 

En randanmärkning: krimmigrationsforskningen är intressant också i andra avseenden. Den drivs i stort sett uteslutande av kvinnliga forskare, verksamma i Nordamerika, Europa och Oceanien. Den har m a o ingen explicit USA-dominans, som annars gäller för kriminologin i stort.  

 

Litteraturtips:

 

Ana Aliverti (2012) Making people criminal: The role of the criminal law in immigration enforcement, Theoretical Criminology 16(4) 417–434.

 

Franko Aas, Katja & Bosworth, Mary (eds.) (2013) The Borders of Punishment. Migration, Citizenship, and Social Exclusion. Oxford: Oxford University Press.

 

Franko, Katja (2020) The Crimmigrant Other. Migration and Penal Power. London: Routledge.

 

Pickering, Sharon & Weber, Leanne (eds.) (2006) Borders, Mobilities, and Technologies of Control. Dordrecht: Springer.

 

Pickering, Sharon & Ham, Julie (eds.) (2015). The Routledge Handbook on Crime and International Migration.London: Routledge.

 

Stumpf, Juliet P. (2006) The Crimmigration Crisis: Immigrants, Crime, and Sovereign Power. American University Law Review. Vol 56/2: 367-419.

 

Stumpf, Juliet P. (2015) Crimmigration. Encountering the Leviathan, i Pickering & Ham (eds.) The Routledge Handbook on Crime and International Migration. New York: Routledge.