Hur påverkas barn av att en förälder döms till fängelse?

2019 kom en forskningsrapport som inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det rör sig om en svensk studie om konsekvenserna för barn när en förälder döms till fängelse*. För att besvara frågan använde forskargruppen ett finurligt upplägg i syfte att isolera effekten av en fängelsedom från andra inverkande riskfaktorer. De drog nytta av det faktum att brottmål mellan åren 1996 och 2004 lottades på vilken tingsrättsrotel de avgjordes vid, och kunskapen om att en del rotlar var/är mer benägna än andra att utdöma fängelsestraff för likvärdiga fall. På så sätt kunde de imitera ett experimentellt upplägg där föräldrar slumpmässigt får en fängelsedom för att besvara frågan om konsekvenserna för barnen.

Det bör noteras att det rör sig om en stor studie. Det slutliga urvalet omfattade totalt drygt 99 000 fall från 550 rotlar, vilket motsvarade drygt 174 000 barn från drygt 68 000 familjer. Dessutom rör det sig om svenska data. Det klagas ju ofta på dominansen för amerikanska forskningsresultat och svårigheterna att översätta dem till en svensk kontext. Samtidigt ska dock noteras att domarna avser brottslighet där andra påföljder än fängelsestraff kan vara aktuella. Resultaten är därför inte rakt av generaliserbara till grövre brottslighet med enbart fängelse i straffskalan. Å andra sidan ska man inte glömma att även vanebrottslingar mellan varven döms för brott där andra straff än fängelse kan komma ifråga. 

 

Vilka var då effekterna på barns framtida livschanser när en förälder döms till fängelse? För det första säger resultaten att det markant ökar risken för att deras barn ska dömas för brott när de är i åldern 15–17 år (plus 23 % jämfört med medelvärdet). Påtagliga negativa konsekvenser kunde också noteras på skolbetyg, möjligheten att nå en gymnasieexamen och att ha en anställning vid 25 års ålder. När det gäller inverkan på den fängelsedömda förälderns egna livschanser fann forskargruppen en liten och icke-signifikant effekt på deras eget framtida kriminella beteende (senare domar). Men en stor negativ effekt på framtida arbetsmarknadsanknytning, liksom för risken att leva ensam under delar av livet.    

 

I en mer detaljerad analys visar forskargruppen att effekterna slår snett; konsekvenserna är socialt graderade. En jämförelse mellan socioekonomiskt missgynnade och gynnade familjer avslöjar att de negativa effekterna för barn i hög grad var koncentrerade till de missgynnades skara. För denna grupp innebar en fängelsedom för en förälder att risken för framtida kriminellt beteende ökade med 41 %, och sannolikheten för sysselsättning vid 25 års ålder minskade med 50 %.      

 

Vilken är då den verksamma mekanismen som gör att en fängelsedom jämförelsevis slår så hårt mot missgynnade familjer? Forskargruppen avvisar hypotesen om att det skulle bero på fängelsedomens negativa inverkan på familjens ekonomiska resurser och relationer. Om så vore fallet borde en fängelsedom ge negativa effekter på de missgynnade fängelsedömdas egna livschanser. Men en sådan effekt kunde inte styrkas för denna grupp, däremot var den observerbar för gruppen med socioekonomiskt gynnade föräldrar. Det gör att forskargruppen pekar på en annan verksam process. De menar att det tyder på att socioekonomiskt missgynnade barn kan vara särskilt känsliga för det trauma det kan innebära att få en förälder skickad i fängelse (något som annan forskning också har visat). 

 

Två avslutande reflektioner:

 

I en tid när kraven på hårdare straff dominerar den kriminalpolitiska debatten bör diskussionen om fängelsestraffets verkningar vidgas till att också innefatta de långsiktiga effekterna för dem som indirekt drabbas – de fängelsedömdas barn.

 

Studien visar att fängelsedomar har en självständig negativ effekt mellan generationerna och den visar att fängelsestraff och socioekonomiskt missgynnade förhållanden leder till ackumulerade nackdelar för redan utsatta barn. Det sociala arvet kallade Gustav Jonsson (Skå-Gustav) för mer än 50 år sedan en sådan överföring mellan generationerna. 

 

 

 

 

*Will Dobbie, Hans Grönqvist, Susan Niknami, Mårten Palme och Mikael Priks (2019)

När en förälder döms till fängelse. Vilka är effekterna på barnens livschanser?

Stockholm: Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering.