Anmäld misshandel – har vi någon Coronaeffekt?

Halvårsskiftet innebär att BRÅ har släppt den preliminära statistiken för anmälda brott under årets två första kvartal. Det ger möjlighet till flera jämförelser. Mellan ett kvartal med lindriga coronaåtgärder och ett med betydande sociala inskränkningar under större delen av tiden. Och jämförelser mellan kvartal och halvår 2019 med motsvarande perioder 2020.

Diskussionen om coronakrisens påverkan på brottsligheten har främst handlat om misshandelsbrotten. Men med lite olika förväntningar beroende på vilken typ av våldsbrott man talar om. När det gäller våld mot män med obekant gärningsperson förutsägs en reducering pga. nedskalningen av det sociala utelivet. Misshandel mot kvinnor – utförd av någon som kvinnan varit eller är partner till – har däremot förmodats öka, därför att mer tid i hemmet under pressade villkor antas öka risken för sådan misshandel. Våld mot barn har av likartade skäl också förutsatts öka.

Nedan följer en sammanställning av siffrorna för de tre misshandelskategorierna, fördelade på hela landet samt de tre storstädernas polisregioner. Notera att det rör sig om anmälda brott, med en anmälningsbenägenhet som är störst för våld mot män med obekant gärningsperson och lägst för s.k. partnervåld inomhus mot kvinnor. Här är dock inte diskrepansen gentemot det faktiska våldets omfattning av primärt intresse, utan istället de tidsmässiga differenserna. Eftersom tidsskillnaderna är små kan vi anta att anmälningsbenägenheten är relativt stabil, oavsett nivå.

Två saker till. Jag har avgränsat de tre brottstyperna så att utmärkande egenskaper accentueras (våld mot man med obekant gärningsperson, partnervåld mot kvinna inomhus, barnmisshandel inomhus med bekant gärningsperson). Det finns fler sorters misshandelsbrott mot män, kvinnor och barn. Idealt borde anmälningsstatistiken kompletteras med uppgifter om personer som sökt akutvård för ”övergrepp av annan person”. Men fr o m april månad har mängden patienter som sökt vård för olika skador och åkommor drastiskt sjunkit pga. coronakrisen. Det går därför inte att göra rimliga jämförelser med motsvarande period 2019. 

Nu till siffrorna. Först misshandel mot vuxen man med obekant gärningsperson (utomhus och inomhus).

Anmäld misshandel (inkl. grov) mot man 18 år eller äldre, utomhus och inomhus, obekant med offret

	kvartal 1 19	kvartal 2 19	kvartal 1 20	kvartal 2 20	+ / - procent per halvår
Hela landet	3880	4764	3956	4243	minus 5 %
Region Sthlm	1333	1590	1363	1452	minus 4 %
Region Väst	736	832	726	807	minus 2 %
Region Syd	608	850	658	668	minus 9 %

Källa: BRÅ:s statistikdatabas, brottskoder 0357, 0367, 0377, 0387. 

Sett till halvåren har vi en viss minskning 2020. Genomgående är minskningen störst för andra kvartalet, medan anmälda brott ökade under det första kvartalet 2020 (undantag Region Väst). Minskningen är störst i Region Syd. En mer detaljerad granskning avslöjar att de grova brotten (mindre antal) minskat obetydligt i Region Stockholm, medan de ökat något i hela landet samt i Region Väst och Region Syd. Enligt månadsstatistiken för 2020 började den här typen av misshandelsbrott öka under maj månad, något som tilltagit under juni. 

I kriminalstatistiken uppdelas våld mot vuxna kvinnor som begåtts av någon närstående i tre olika kategorier: närstående genom parrelation, närstående genom släktskap/familj och bekanta genom annan slags relation. Inom varje kategori görs en uppdelning i om misshandeln skett inomhus eller utomhus samt om misshandeln bedöms vara av normalgraden eller grov. Tabellen nedan visar siffror för misshandel inomhus med gärningsperson som kvinnan har haft eller har en parrelation till.

Anmäld misshandel (inkl. grov) mot kvinna 18 år eller äldre, inomhus, är eller har varit närstående genom parrelation

	kvartal 1 19	kvartal 2 19	kvartal 1 20	kvartal 2 20	+ / - procent per halvår
Hela landet	1949	1932	2721	3067	plus 49 %
Region Sthlm	526	492	758	925	plus 65 %
Region Väst	329	317	426	491	plus 42 %
Region Syd	386	388	532	533	plus 38 %

Källa: BRÅ:s statistikdatabas, brottskoder 9365, 9367

Jämförelsen första halvåret 2019 med samma period 2020 påvisar en markant ökning av denna typ av våld, särskilt i Region Sthlm. Notera dock att anmälningarna är påtagligt fler redan under det första kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. En mer ingående granskning tydliggör att ökningen tog fart redan i februari 2020, dvs. innan inskränkningar och påfrestningar till följd av coronaåtgärder inträffat. Månadsstatistiken för 2020 tyder på att anmälningarna minskat under juni månad, med undantag för Region Väst.

Även misshandel mot barn registreras i ett flertal olika kategorier. Indelningar görs med hänsyn till ålder, kön, relationen mellan gärningsperson och offer, om brottet ägt rum inomhus eller utomhus samt graden av misshandel (normalgrad eller grov). I tabellen nedan redovisas siffror som rör misshandel mot pojkar och flickor 0–14 år, som skett inomhus och förövats av gärningsperson som är bekant med barnet. 

Anmäld misshandel (inkl. grov) mot barn 0–14 år, inomhus, bekant med offret

	kvartal 1 19	kvartal 2 19	kvartal 1 20	kvartal 2 20	+ / - procent per halvår
Hela landet	3502	3173	3245	2517	minus 12 %
Region Sthlm	825	799	769	655	minus 12 %
Region Väst	500	501	498	391	minus 11 %
Region Syd	980	811	822	681	minus 16 %

Källa: BRÅ:s statistikdatabas, brottskoder 9306, 9308, 9314, 9316, 9330, 9332, 9338, 9340

En generell minskning kan noteras. Den är noterbar redan i jämförelsen mellan de första kvartalen, men ökar under det andra. Nedgången är störst i Region Syd. Notera även att de med undantag för kvartal 2 2020 har fler anmälningar än Region Sthlm, trots att Region Syd har ca 20 % färre invånare. Region Väst har med viss marginal lägst antal anmälningar. Enligt månadsstatistiken har vi en fortsatt minskning i juni (undantag för Region Sthlm med i stort samma siffror som för maj).  

Vad säger siffrorna om en eventuell coronaeffekt? Följer utvecklingen de antaganden som formulerats? Enligt förväntan, fast i mindre omfattning kanske, när det gäller misshandel mot män 18 år eller äldre med obekant gärningsperson. Enligt förmodan, och med överraskande kraftig ökning för kvinnomisshandel inomhus med gärningsperson som varit eller är partner. Oklart dock i vilken grad det rör sig om enbart en coronaeffekt med tanke på att ökningen inleddes redan i februari. Minskningen i juni ger också anledning att fundera över andra faktorer. När det gäller barnmisshandel går siffrorna på tvärs emot antagandet att sociala begränsningar som leder till mer tid i hemmet under pressade villkor ger ökad risk för inomhusmisshandel med bekant gärningsperson. Enligt månadsstatistiken är trenden fortsatt minskning (med undantag för Region Sthlm med i stort oförändrat) när besked om lättnader började komma under juni. Varför infrias inte förväntningarna för barnmisshandel? Flera alternativa svar är möjliga. Antagandet om ökad risk är måhända felaktigt? Det är tänkbart att ökad press och nya slags påfrestningar tvärtom leder till tätare sammanhållning och förbättrad omvårdnad. En annan eventualitet kan vara att restriktionerna lett till att fler familjemedlemmar är hemma under större del av dygnet, vilket kan ha inneburit en förstärkt informell social kontroll. 

Det finns säkert andra tänkbara förklaringar till varför vissa antaganden håller streck och andra inte. Viktigt framöver – när mer data blir tillgängliga – är att den kriminologiska forskningen tar sig an den utmaning som coronakrisen innebär. Här finns ett gyllene tillfälle att utforska vad som händer med brottsligheten när våra sociala vanor (rutinaktiviteter för att tala med Marcus Felson) radikalt ändras. Vi genomlever ett ”naturligt” experiment av det mer ovanliga slaget.