Nyligen publicerade BRÅ rapporten ”Skolundersökningen om brott 2017. Om utsatthet och delaktighet i brott”. I undersökningen svarar 4 268 niondeklassare (svarsfrekvens om 68,6 %) från 205 skolor på frågor om brottsutsatthet, brottsdeltagande och andra riskbeteenden.
Svaren visar att 51 % av niondeklassarna någon gång under de senaste tolv månaderna varit utsatta för minst ett brott. Det är en något högre andel än motsvarande uppgifter från 2015 (47 %). Utsattheten totalt fördelas ungefär lika mellan könen. Bland killar är stöld vanligast, följt av misshandel. Bland tjejrt är sexualbrott vanligast, därnäst kommer stöld. Grövre misshandel och rån är de brottstyper som oftast polisanmäls. Jämfört med 2015 har utsattheten för misshandel, hot och sexualbrott ökat, medan utsattheten för stöld och rån har minskat respektive ligger på samma nivå.
Skolmiljön är den plats där de flesta av de brottsutsatta niondeklassarna drabbats. Många har även erfarenhet av att utsättas för brott via internet och på sociala medier. När det gäller brottstypen hot sker det oftast i den uppkopplade miljön. Även de som tvingats genomföra någon typ av sexuell handling har i hög grad gjort detta på internet.
Många uppger att de utsatts för mobbning – fyra av tio tjejer och tre av tio killar. I likhet med resultaten från tidigare års undersökningar framgår att det finns en tydlig koppling mellan mobbning och brottsutsatthet. De som mobbas är också i betydligt högre grad utsatta för brott.
Att vara brottsutsatt sätter tydliga spår. En stor andel av de som utsatts har som konsekvens undvikit aktiviteter, platser och personer. Många av de tjejer som utsatts för hot eller misshandel har dessutom varit frånvarande från skolan en hel dag på grund av oro att på nytt utsättas för brott.
Vissa grupper av niondeklassare är mer utsatta än andra. Elever med utländsk bakgrund, elever som bor i lägenhet och elever med skilda/separerade föräldrar är jämförelsevis mer utsatta än andra.
En stor andel av eleverna (49 %) uppger också att de varit delaktiga i något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller provat narkotika) under de senaste tolv månaderna. Det är i stort samma andel som 2015. För samtliga brottskategorier ligger andelen killar något högre än andelen tjejer. Skillnaden är störst för misshandel och skadegörelse. Beträffande övriga brottsliga beteenden är det vanligast med illegal fildelning samt att ha plankat (”tjuvåkt”) i kollektivtrafiken. Jämfört med 2015 är skillnaderna ifråga om brottsdeltagande störst för killar som begått våldsbrott (ökning från 31 % till 35 %). För stöldbrott och skadegörelse har andelen tjejer minskat något, jämfört med 2015. När det gäller provat narkotika är nivåerna desamma 2017 som 2015.
BRÅ har också genom multivariat statistisk analys undersökt vilka bakgrundsvariabler som har starkast inverkan på brottsdeltagande. Resultaten säger att kön (kille), skilda/separerade föräldrar samt föräldrarnas utbildningsnivå är de bakgrundsfaktorer som har tydligast genomslag på benägenheten att begå brott. Tydligast (mest signifikant) är sambanden för killar och våldsbrott, killar och skadegörelse, tjejer med skilda/separerade föräldrar och stöldbrott och narkotikabrott. Det ofta diskuterade positiva sambandet mellan utländsk bakgrund (utlandsfödd respektive inrikes född med båda föräldrarna utlandsfödda) har inte det förväntade genomslag som man kanske skulle kunna tro. Tvärtom visar analysen att sannolikheten att exempelvis begå våldsbrott är signifikant lägre för utlandsfödda killar än för svenskfödda killar med minst en inrikes född förälder. Den statistiska analysen visar också att skillnader i brottslighet relaterat till typiska socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer som bostadstyp och föräldrarnas sysselsättning försvinner när man kontrollerar för faktorer som kön, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå.
Skolundersökningen startade 1995, vilket betyder att det finns en mer än tjugoårig tidsserie med data. Inför 2015 års undersökning gjordes emellertid väsentliga förändringar ifråga om frågeformulering och urvalsförfarande. För att trots det kunna göra jämförelser med resultat från tiden dessförinnan har BRÅ beaktat resultaten från liknande studier som inte har något motsvarande avbrott i upplägget. Det rör sig om CANs undersökningar om elevers drogvanor samt Stockholms stad s.k. Stockholmsenkät.
Under hänvisning till den osäkerhetsfaktor som nämnts ovan gör BRÅ följande bedömningar av den mer långsiktiga utvecklingen för brottsutsatthet och brottsdeltagande:
- Utsatthet för misshandel: andelen elever som utsatts för misshandel har minskat från ca 6 % åren 2001–2008 till ca 4 % åren 2011–2017;
- Utsatthet för stöld: andelen elever som utsatts för stöld har minskat under perioden 1995–2017 – från knappt 32 % till 25 %. Om utsatthet för stöld av mobiltelefon inkluderas blir andelen för 2017 drygt 26 %.
- Delaktighet i grövre våld: andelen elever som begått grövre våldsbrott var relativt stabil under åren 2001–2008, för att därefter minska fram till 2015. Därefter indikeras en viss ökning till år 2017.
- Delaktighet i stöld: andelen elever som begått stöldbrott har minskat över tid, från ca 35 % år 2003 till 21 % år 2017.
- Provat narkotika: andelen elever som provat narkotika har legat på en relativt stabil nivå under perioden 1995–2017. Totalt sett har den varierat mellan drygt 5 % och knappt 9 %.
Med tanke på antalet svarande elever, omfattad tidsperiod och frågornas utformning och relevans hör BRÅs skolundersökning till de bästa i världen. Det finns därför all anledning att använda den och väga in resultaten i överväganden om det brottsförebyggande arbetets utformning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar