Det grova våldets utveckling i Göteborg

Socialstyrelsen har nyligen publicerat 2016 års siffror över patienter och vårdtillfällen i slutenvård till följd av ”övergrepp av annan person”. Denna beteckning inbegriper skador förorsakade av en rad olika typer av våld – med eller utan vapen/tillhyggen. Här ingår t ex kategorierna obeväpnat våld, knivvåld, skottskador och övrigt våld, som i sin tur inbegriper sexuellt våld, kvävning, strypning, dränkning, förgiftning, sprängning m.m. Att skadorna lett till slutenvård innebär att de är så allvarliga att de inte kunnat behandlas i enbart öppen akutsjukvård. Nedan visas utvecklingen från år 2000.

Informationen från patientregistret omfattar antal patienter och antal vårdtillfällen. Jag har valt att redovisa vårdtillfällen, eftersom enskilda tillfällen bäst överensstämmer med de enheter som redovisas i kriminalstatistiken och BRÅs Nationella trygghetsundersökning, dvs. anmälda brott (brottstillfällen) och tillfällen då en enskild person blivit brottsutsatt. I likhet med att en och samma person under ett år kan utsättas för och anmäla mer än ett brott, kan också en och samma person (patient) vårdas för våldsskador vid mer än ett tillfälle.

Antal vårdtillfällen till följd av ”övergrepp av annan person”, Gbg 2000 – 2016

Uppgifter från Socialstyrelsens patientregister, särskild körning

 

Skillnaden mellan män och kvinnor är betydande. Män svarar för knappt 80 % av vårdtillfällena, sett till perioden i helhet. Trots årsvisa variationer finns en tydlig nedåtgående trend, för både män och kvinnor. För män har vårdtillfällena minskat med omkring 30 % och för kvinnor med 40 %. År 2016 har vi det lägsta antalet vårdtillfällen för män under hela tidsserien (87). Lägsta värdet för kvinnor hittar vi år 2009 (17). Minskningen är egentligen större än vad diagrammet visar, eftersom befolkningen i Göteborg ökat med drygt 19 % under den aktuella tidsperioden. Den höga siffran för män år 2011 beror på att skottskadorna var ovanligt frekventa det året (27), med en fördelning på 18 manliga patienter. Flera patienter vårdades m a o för skottskador vid mer än ett tillfälle.

Tabellen nedan visar fördelningen på fyra våldskategorier under perioden 2000 – 2016: Obeväpnat våld, knivvåld, skottskador och övrigt våld (som alltså innefattar en rad olika våldstyper). Fördelningen sett över hela perioden ser ut så här: övrigt våld 48 %, obeväpnat våld 24 %, knivvåld 22 % samt skottskador 5 % (reducering av decimaler gör att totalsumman slutar på 99). Över tid kan vi se en ökning av skottskador (fr o m 2011), men vi kan samtidigt notera en nedgång 2016 i förhållande till 2015. Skador till följd av obeväpnat våld minskar över tid.

Antal vårdtillfällen inom slutenvård, fördelat på våldstyp, Gbg 2000 – 2016

Uppgifter från Socialstyrelsens patientregister, särskild körning

Under den dryga 15-årsperiod som redovisas har vården av skador förändrats, både ifråga om vårdteknologi och organisation. Vissa skador som i början av 00-talet ledde till slutenvård behandlas under senare delen av 10-talet i större utsträckning inom akut öppenvård. Denna systemförändring innebär sannolikt över tid en viss överföring av allvarliga våldsskador från slutenvård till öppenvård. En viss del av den konstaterade minskningen är därför sannolikt inte reell, utan en minskning av var skadorna behandlats och var dessa åtgärder dokumenterats och redovisats. Uppgifter från akutsjukvården vid Göteborgs sjukhus ger stöd för detta antagande. De visar nämligen att antalet patienter som vårdats inom akutsjukvården till följd av ”övergrepp av annan person” ökat från 2013.