Boktips

Tore Björgo (2015) Forebyggning av kriminalitet. Oslo: Universitetsforlaget

(engelsk utgåva, [2016] Preventing Crime. A Holistic Approach. Palgrave Macmillan)

Hur kan brott förebyggas? Vilka åtgärder är verkningsfulla, och varför fungerar de? Det är frågor som blivit allt viktigare under senare decennier. Både i den vetenskapliga, kriminologiska diskussionen och i den allmänna kriminalpolitiska debatten. I en ny bok tar sig Tore Björgo an denna problematik. Som socialantropolog och kriminolog, och professor i polisvetenskap vid Polishögskolan i Oslo, är han väl lämpad för uppgiften. Hans cv är imponerande, med väldokumenterade och internationellt publicerade undersökningar om högerextrema grupper, kriminella ungdomsgäng, organiserad brottslighet och terrorism.

Hans bok är ovanlig i det att han anlägger ett helhetsgrepp på det förebyggande arbetet, genom att utveckla en teoretiskt grundad modell som inkluderar insatser och medel som annars vanligen brukar behandlas var för sig. Men Björgo integrerar dem och får inriktningar som annars inte talar med varandra att samspela: den straffrättsliga avskräckningsmodellen, social prevention och situationell prevention. Trixet för att åstadkomma detta är att koncentrera sig på de mekanismer som gör att olika förebyggande insatser/åtgärder får effekt. Björgo identifierar nio förebyggande mekanismer:

*  Bygg och upprätthåll normativa barriärer mot att begå kriminella handlingar

*  Reducera rekrytering till kriminella miljöer och aktiviteter

*  Avskräck potentiella gärningspersoner genom straffhot och andra negativa konsekvenser

*  Avvärj kriminella handlingar genom att avstyra dem

*  Frånta gärningspersoner förmåga att genomföra kriminella handlingar (inkapacitering/oskadliggörande)

*  Försvåra genomförandet av kriminella handlingar och beskydda sårbara mål

*  Reducera skadeverkningarna

*  Reducera vinsterna

*  Rehabilitera personer som har begått brott/straffats för brott

Denna arsenal av möjligheter bildar stommen i fem kapitel om olika brottstyper: bostadsinbrott, våldsamma ungdomsgäng, organiserad brottslighet med ursprung i kriminella MC-gäng, rattonykterhet samt terrorism. Mot bakgrund av konkreta forskningsresultat, från egen och andras forskning, diskuterar Björgo hur de förebyggande mekanismerna fungerar. Han belyser hur olika metoder kan användas, betonar olika huvudaktörer och deras ansvar, diskuterar behovet av att avgränsa målgrupper samt problematiserar styrkor och begränsningar, inklusive negativa biverkningar som kan härledas till olika metoder. När det gäller preventionens målgrupper utökar Björgo de tre vanliga kategorierna med en fjärde, och får då dessa:

-       Primär prevention (universell prevention) – riktad mot hela befolkningsgrupper

-       Sekundär prevention (selektiv prevention) – riktad mot avgränsade riskgrupper

-       Tertiär prevention (indikativ prevention) – riktad mot problemgrupper

-       Offerinriktad prevention (enskilda personer, anhöriga och samhället i stort)

I ett avslutande kapitel behandlar Björgo bl.a. frågor om utvärdering och evidensbaserad prevention. I detta sammanhang pläderar han för användning av både kvantitativa och kvalitativa metoder, och han problematiserar på ett insiktsfullt sätt frågor som sammanhänger med tillämpningen av experimentell design samt de kontextuella villkorens betydelse för möjligheterna att både utvärdera och tillämpa generella modeller och metoder.

Boken behöver inte läsas från pärm till pärm. Efter introduktionskapitlet kan man välja och hoppa mellan de fem tematiska kapitlen. Boken är lämplig för studenter som läser samhälls-/ beteendevetenskapliga ämnen. Men den har också mycket att ge dem som i olika roller arbetar praktiskt med brottsförebyggande arbete. Mixen av teoretisk tydlighet och beskrivning av konkreta insatser och arbetssätt ger många aha-upplevelser.