Socialdemokraterna har som bekant lovat att vända på varje sten för att knäcka gängen. En av stenarna är införandet av en svensk version av den amerikanska lagen RICO (Racketeer Influenced and Corrupt Organization Act), på svenska lagen om brottsliga organisationer och korruption. Även SD har flaggat för en sådan import. RICO infördes 1970 i syfte att komma åt anstiftarna och förmånstagarna inom den organiserade brottsligheten, eller egentligen överhuvudena inom de 24 familjer med italienskt ursprung som utgjorde kärnan av dåtidens amerikanska maffia (cosa nostra).
RICO är en omfattande och komplicerad federal lag som också finns i vissa delstatliga versioner (mini-RICO). Den tar sikte på individer, legala företag och organisationer samt informella konstellationer som anstiftar eller utför brott i syfte att gynna en viss krets av intressenter och som på grund av brottens omfattning, intensitet och verkan ses som systemhotande. Lagen omfattar en stor mängd specifika brott, t ex mord, utpressning, mordbrand, illegalt spel, narkotikahandel, bestickning, hot m.m. Egentligen omfattas de flesta brott, förutsatt att de utförs med systematik och är samhällsskadliga (hotar legala värden och intressen). RICO är också komplicerad i ett annat avseende. Den omfattar både straffrättsliga och civilrättsliga regleringar, vilket gör att den används för både offentliga åtal och civilrättsliga skadeståndsprocesser, där käranden består av fysiska och juridiska personer som drabbats av samhällsskadlig brottslighet.
RICO innebar ett svårt slag för den familjeorganiserade maffian. Inte minst för att den möjliggjorde insatser och åtal över delstatsgränserna och för att den var inriktad på brottsmönster och toppfigurer som verkade bakom scenen. Men framgången berodde även på andra samtida innovationer och lagar, exempelvis storsatsningen på elektronisk avlyssning, vittnesskyddsprogram, hemlig infiltration och systemet med “plea bargaining”, dvs. förhandlingar mellan åklagare och misstänkta om åtalseftergift och strafflindring i utbyte mot information.
Men det var inte bara den straffrättsliga offensiven som slog hårt. Jacobs (2020) framhåller en rad strukturella förändringar: en åtminstone partiell legalisering av spelmarknaderna i många delstater, en kraftig tillbakagång för de fackliga förbundens ekonomi och makt och därmed en av maffians födkrokar (på 1950-talet var den fackliga anslutningsgraden bland arbetare 35 % mot ca 6,5 % under 2010-talet), ökande konkurrens från andra grupperingar om narkotikamarknaden (t ex latinamerikanska karteller), den italienska invandrargruppens successiva integration i det amerikanska majoritetssamhället (inga “Little Italy”-distrikt i storstäderna och därmed färre fattiga tonårspojkar att rekrytera för de smutsiga jobben).
Efterhand har RICOs tillämpningsområde - efter HD-avgöranden - expanderat kraftigt, och idag handlar det om allt från våldsamma gatugäng till åtal mot ex-president Donald Trump och hans medhjälpare för att med påtryckningar ha försökt manipulera valresultatet i Georgia till sin egen fördel. Mellan dessa ytterligheter har vi en lång rad av fall med korrupta förtroendevalda och myndighetsutövare på olika nivåer och processer (straff- och civilrättsliga) mot företag och företagsledare för ekonomisk brottslighet (white-collar crime). Lagen aktualiseras också i bekämpningen av inhemska högeretxrema terroristgrupper.
RICO är en omdebatterad och kontroversiell lag. Den anses vara vag och komplicerad och därmed potentiellt rättsosäker i delar av sin tillämpning. Kritiken mot lagen har framför allt gällt vagheten, möjligheten att utdöma långa och grymma straff (t ex ovillkorliga livstidsstraff för gärningspersoner under 18 år), proportionaliten mellan misstänkt brottslighet och beslagtagna tillgångars värde, frågan om rätt till juryrättegång vid beslut om konfiskering och risken för etnisk diskriminering när RICO tillämpas mot gatugäng.
När socialdemokraterna nu pläderar för införande av en svensk variant av Rico behöver man precisera vilka delar som är intressanta och möjliga att överföra till vår svenska rättsordning. Huvudfrågan att ställa är vilka inslag som skulle göra verklig skillnad, dvs vad har RICO som svenska lagstiftning idag saknar? Såvitt jag kan bedöma skulle det främst handla om att bygga åtal på mönster av anstiftan eller utförande av brott som sammantagna kan klassificeras som systemhotande (hot mot demokratin, rättssamhället, myndighetsutövningen, legal affärsverksamhet mm). Kopplat härtill finns också frågan om att straffbelägga tillhörighet till illegala organisationer och nätverk.
Litteratur
James B. Jacobs (2020) The Rise and Fall of Organized Crime in the United States. Crime and Justice, Vol. 49/ 17-67.
Congressional Research Service (2021) RICO: A Brief Sketch.
https://crsreports.congress.gov
United States Sentencing Commission (2021) Primer: RICO Offences.
https://www.ussc.gov/sites/default/files/pdf/training/primers/2021_Primer_RICO.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar