torsdag 20 februari 2020

Moral – visst, men glöm inte maten


Fattiga har också moral, fastslår Alice Teodorescu i en krönika i GP den 19 februari. Det gäller ungdomsrånen och den politiska vänsterns kommentarer om dessa. Hon underkänner förklaringar om fattigdom, klasspolitik, strukturell rasism etc. Avgörande för valet av kriminalitet istället för skötsamhet är dålig moral och bristande ansvar. Det är vad diskussionen bör handla om; enskilda individers moral och ansvar. Därmed ger Teodorescu uttryck för en konservativ ståndpunkt som hade sin storhetstid i slutet av 1800-talet. 

Men synsättet är förstås äldre och mer komplicerat än så. Redan aposteln Paulus beskrev i Romarbrevet att det inte räcker med moralisk förmåga (kunna skilja rätt från fel) och vilja att göra det rätta: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag”. Det som ställde till det för Paulus var begäret med rötter i hans köttsliga natur. Frågan är vad som ställer till det idag.

Travis Hirschi (1969/2002) gav ett svar genom att vända på frågan om varför människor begår brott. Vad är det som gör att vi lever laglydigt, skötsamt och konformt? Svaret är sociala band – relationer och förhållanden till personer och institutioner. Han identifierade fyra band som avgörande för en god samhällsanpassning. Det första – anknytning – gäller betydelsefulla människor i ens närhet och lyhördheten för de normer och förhållningssätt som de förmedlar (föräldrar, andra familjemedlemmar, lärare etc.). Det andra bandet – åtagande – innebär investeringar i tid och ansträngningar för att nå vissa legitima mål (en utbildning, ett jobb, en social position). Det ”kapital” som därigenom byggs upp riskerar att gå förlorat om man begår brott, eller bryter mot andra värnade regler. För det tredje – delaktighet – som innebär att man ägnar tid och engagemang åt legitima aktiviteter och får mindre tid över för avvikande beteende och lagbrott. Band nummer fyra – övertygelse – går ut på att man internaliserar och anammar majoritetssamhällets moral (samhällets omhuldade värderingar). Hirschi poängterade ömsesidigheten och samspelet mellan banden samt intensiteten och varaktigheten i relationerna som avgörande i det långa loppet. Hans teori är en av de mest spridda bland kriminologiska teorier, och de uppföljningar som gjorts pekar med varierande styrka i förväntad riktning. Anknytning (till föräldrar) och åtagande är de förhållanden som fått starkast stöd. Så långt Hirschi, som var en konservativ sociolog (jo, det finns sådana). 

Låt oss nu ställa Hirschis schema över fungerande samhällsanpassning mot ett antal riskfaktorer för kriminalitet som forskningen är överens om. Jag använder mig här av Bontas och Andrews (2016) genomgång:

       Anti-sociala personlighetsdrag (svag självkontroll, ilska, aggressivitet, förbittring, trotsighet) 
       Dysfunktionella familjeförhållanden (brister i omvårdnad/omsorg och tillsyn/kontroll) 
       Negativt områdesinflytande: pro-kriminella attityder och pro-kriminella relationer (nära relationer till kriminella/relativ isolering från laglydiga)
       Problem med skola/arbete (svaga resultat och missnöje över egna insatser)
       Problem med fritid/avkoppling (ej delaktig och otrivsel med vanliga fritidsaktiviteter)

Det är som synes rätt mycket som kan ställa till det. Som kan försvåra och förhindra de inslag som Hirschi ansåg känneteckna en önskvärd samhällsanpassning.

Teodorescu hävdar att både fattiga och rika har moral. En truism, kan tyckas. Men maten då, för att gå i Brechts fotspår? Betyder det något att matens kvantitet och kvalitet varierar? Spelar variation i resurstillgång någon roll för att hantera hindren och hoten mot en god samhällsanpassning? De välbeställda kan flytta – byta område, stad etc., de kan sätta sina barn i bättre skolor, de kan köpa professionella tjänster för att få hjälp med oroväckande personlighetsdrag, de kan gå i familjeterapi för att förbättra känsloklimatet, de kan söka privatvård för missbruksproblem och psykisk ohälsa, de kan med egen bil skjutsa till mer lockande fritidsaktiviteter, m.m. De kan en massa saker som fattiga människor inte kan. De har helt enkelt andra materiella möjligheter för att mer framgångsrikt kunna hantera det som står i vägen för en fungerande samhällsanpassning. För som redan Paulus visste – det räcker inte med moralisk förmåga och vilja att göra det goda. Man måste också ha resurser och kraft att övervinna hindren. 

Litteratur

Travis Hirschi (1969/2002) Causes of Delinquency. New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.

James Bonta & Donald A. Andrews (2016) The Psychology of Criminal ConductSjätte upplagan. London/New York: Routledge.

Du kan också läsa mer om Travis Hirschis teori och andra kriminologiska teorier i
Oskar Engdahl & Sven-Åke Lindgren (2017) Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur.












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar