Brott bland 15-åringar

Nyligen publicerade BRÅ resultaten från 2015 års skolundersökning om brott (BRÅ Rapport 2016:21). Den omfattar svar från 4 659 niondeklassare i både kommunala skolor och friskolor i hela landet. Bortfallet är litet (16,2 %) och SCB har använt de senaste statistiska teknikerna för att hantera de felkällor som förekommer i den här typen av s.k. självdeklarationsstudier. Tillförlitligheten får anses vara hög, och undersökningen ger därmed värdefull information om 15-åringarnas brottsutsatthet och brottsdeltagande. Bland de resultat som sticker ut vill jag särskilt lyfta fram dessa:

-       omfattande brottsutsatthet via internet och sociala medier

-       samvariation mellan mobbning och brottsutsatthet

-       familjens ekonomiska resurser och skilda/separerade föräldrar som tyngst vägande bakgrundsfaktorer för brottsdeltagande

-       över tid minskat brottsdeltagande i grövre våld, stöld och narkotikaanvändning (mindre tydligt).

Nedan följer en något mer fyllig sammanfattning.

Undersökningen redovisar både utsatthet och delaktighet i brott för niondeklassare (15-åringar). Omkring hälften av eleverna har någon gång under de senaste tolv månaderna utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott. Utsatthet för brott är i stort sett lika vanligt bland tjejer som bland killar, och att bli bestulen är vanligast. När det gäller andra brott skiljer det sig åt. Killar är i högre grad utsatta för misshandel och rån, medan hot och sexualbrott är vanligare bland tjejer. Kränkningar via internet är omfattande. En tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna uppger att de blivit utsatta (kränkande texter om dem på internet). Var fjärde tjej och var sjätte kille uppger därtill att de drabbats genom att någon, utan deras samtycke, lagt upp bilder och filmklipp på dem. En tredjedel av tjejerna och en fjärdedel av killarna som utsatts för hot uppger att det skett via internet eller på sociala medier. Mobbning är vanligt. Det drabbar fyra av tio tjejer och tre av tio killar. För majoriteten av dem sker det sällan, men 16 % av tjejerna och 11 % av killarna uppger att de mobbas ibland eller ofta.

Resultaten pekar på att det finns en tydlig koppling mellan mobbning och utsatthet för brott. De som ibland eller ofta blivit utsatta för mobbning har också i högre grad blivit utsatta för olika typer av brott. Det gäller för både tjejer och killar. Brottsutsattheten varierar också i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Utländsk bakgrund, boende i lägenhet, skilda/separerade föräldrar, föräldrar med låg utbildningsnivå, arbetslöshet hos minst en förälder samt svaga ekonomiska resurser är faktorer som ökar riskerna att utsättas för brott.

Sammantaget 49 % av niondeklassarna uppger att de under de senaste tolv månaderna begått någon form av stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott (provat narkotika). Killarna begår brott i högre grad än tjejerna (51 % mot 46 %). Vanligast är stöldbrott, följt av våldsbrott, skadegörelse och narkotikabrott. Skillnaderna mellan könen är störst när det gäller våldsbrott (31 % mot 22 %). Undersökningen innefattar dock också frågor om andra brottstyper. Här visar det sig att illegal fildelning är vanligast (knappt hälften av killarna och en tredjedel av tjejerna), följt av ”plankat” i kollektivtrafiken (45 % av killarna och 40 % av tjejerna). Bland dem som under de senaste tolv månaderna någon gång har begått någon typ av brott har det stora flertalet gjort det en eller två gånger.

BRÅs skolundersökning för 2015 redovisar mer utförliga analyser om bakgrundsfaktorernas betydelse för risken att begå brott. Sett till samtliga brott som analyserats närmare (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse och narkotikabrott) är familjens ekonomiska resurser och skilda/separerade föräldrar de två faktorer som har störst inverkan. Bakgrundsfaktorn svaga ekonomiska resurser slår igenom som grovt sett en trefaldig riskökning för våldsbrott och narkotikaanvändning, och en dubbelt förhöjd risk för stöld och skadegörelsebrott. Kön (kille) påverkar signifikant, men i relativt mindre grad, risken att begå våldsbrott, skadegörelse och narkotikabrott. Föräldrarnas utbildningsnivå slår enbart igenom som säkerställd bakgrundsfaktor för stöldbrott. Utländsk bakgrund är en riskfaktor för skadegörelsebrott och narkotikabrott (särskilt för tjejer). Det ska noteras att de statistiskt säkerställda skillnaderna avser svenskfödda elever med båda föräldrarna utrikes födda (i andra, tidigare svenska undersökningar har överriskerna att begå brott främst gällt utrikes födda). Ortstyp har en oberoende inverkan enbart på narkotikabrott (storstad). Föräldrarnas sysselsättning och boendeform (villa eller lägenhet) ger ingen förhöjd risk att begå någon av de här nämnda brottstyperna.

2015 års skolundersökning skiljer sig från de tidigare (från 1995 – 2011). Den har reviderats beträffande urvalet (baseras på klasser istället för skolor), datainsamlingen har gjorts av SCB (istället för BRÅ), frågeformuläret har strukturerats om och språket har förenklats. Syftet med förändringarna har varit att skapa en design som ger en bättre plattform för framtida mätningar. Det går förstås ut över möjligheterna att jämföra med svaren från de tidigare. Men i ett särskilt analyskapitel gör BRÅ ändå ett försök till jämförelser över tid. Tre brottstyper har valts ut: grövre våldsbrott, stöld och narkotikanvändning. För att kompensera och validera tendenser för de senare år då skolundersökningen inte gjorts (2012, 2013 och 2014) görs jämförelser med två andra likartade undersökningar som också vänder sig till niondeklassare; CANs undersökning om skolelevers drogvanor och Stockholmsenkäten (utförs av Stockholms stad). När det gäller delaktighet i grövre våld visar BRÅs analys att nivån legat stabil på ca 7 % under åren 2001 till 2008, för att därefter minska till 3,4 % år 2015. Delaktighet i stöld har minskat från 35 % år 2003 till 21 % år 2015. Användningen av narkotika har under perioden 1995 – 2015 pendlat mellan drygt 5 % och knappt 9 % (med tendens till minskning under senare år).